Etikettarkiv: Gary Indiana

Gary Indiana totalsågar Andy Warhol-biografi

”It’s sort of my philosophy—looking for the nothingness. The nothingness is taking over the planet.”
—The Andy Warhol Diaries

Det har kommit ut en ny Warhol-biografi på nästan 1000 sidor och Gary Indiana har recenserat den, i Harper’s Magazine. Redan titeln är illavarslande: ”Always Leave Them Wanting Less. How not to write about Andy Warhol.” Recensionen är som en essä om Warhol och hans estetik, mycket läsvärd, men sedan kommer sågningen, längs med fotknölarna.

Ett stort problem för dem som vill skriva nya biografier om Warhol, påpekar Indiana, är att det finns så många bra biografier, och essäer och katalogtexter om honom:

”[A] lot that happened in Warhol’s life just sort of happened, the way lots of things happen in every life. This obvious fact, and much else that would occur to most sentient beings, has entirely eluded Blake Gopnik, whose elephantine, ill-written, nearly insensible Warhol has now been unleashed, weighing in at nine hundred pages, any of which suggests nothing so much as an incredibly prolonged, masturbatory trance of graphomania.”

Och:

”A prodigy of research, Gopnik claims to have interviewed ‘more than 260 lovers, friends, colleagues and acquaintances of the artist’ (261? 263?), and consulted ‘some 100,000 period documents.’ None of this effort has produced anything resembling a fresh idea. Information that has been available for decades is rolled out as startling news, embedded in a dense lard of fatuous pedantry and vapid generalizations. Gopnik’s writing generally reads like boilerplate cribbed from bygone reviews and magazine articles, recast in a squirmy, sophomoric prose that deadens everything it touches.”

En prosa som dödar allt den kommer i kontakt med, den låter onekligen illa. Men jag är inte i första hand intresserad av om Indiana har rätt eller inte. Jag undrar vad du tycker om den här sortens totalsågningar, fyller de en funktion eller är de onödigt hårda? Jag tycker att svenska recensioner har blivit snällare, kanske som en reaktion på det uppskruvade tonläget i sociala medier, medan recensioner i engelskspråkiga medier kan vara desto tuffare.

Gary Indiana – Resentiment. A Comedy (Semiotext(e)

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Artiklar