Tag Archives: Granta

Granta: Best of Young American Novelists 3

G139-COVER-397x555

1979 kom det första numret av Granta ut, ursprungligen en studenttidsskrift med anor från 1889, i den form som den har nu – en kvartalsvis utgiven litteraturtidskrift i pocketformat. Det första numret hade titeln New American Writing, och det innehöll texter av författare som Joyce Carol Oates, William Gass, Donald Barthelme och Susan Sontag.

I introduktionen skriver redaktörerna, Bill Buford och Pete de Bolla, om den brittiska litteraturens alla svagheter (”Insulated. Enclosed.”) och övergår sedan till att prisa den mer dynamiska amerikanska litteraturen (”challenging, diversified, and adventurous”), som, påpekar de syrligt, allt för sällan ges ut i Storbritannien. Syftet med det första numret av brittiska Granta var alltså att introducera amerikansk litteratur, säkert också att provocera en smula för att väcka debatt och att visa att det fanns en behov av en ny ambitiös litteraturtidskrift.

7

Granta etablerade sig snart som en av de viktigaste tidskrifterna för ny litteratur, och inom några år fick Buford och de Bolla idén till det klassiska numret Best of Young British Novelists: Granta 7, som publicerades 1983 och har gått ut i sex nya upplagor sedan dess. Det var det första numret i det som skulle bli serien Best of Young Novelists. Många av dem som fanns med på listan skulle bli riktiga stjärnor, exempelvis Martin Amis, Julian Barnes, Kazuo Ishiguro, Ian McEwan och Salman Rushdie. Det andra numret av Best of Young British Novelists gavs ut 1993, det tredje 2003 och det fjärde 2013.54

Det första numret av Best of Young American Novelists gavs ut 1996 under Ian Jacks redaktörsskap. Numret blev smått kontroversiellt, eftersom författare som Nicholson Baker, David Foster Wallace och William T. Vollman inte klarade sig igenom urvalsprocessen. Men det gjorde å andra sidan exempelvis Edwidge Danticat, Jeffrey Eugenides, Jonathan Franzen och Lorrie Moore.

972007 var det dags för nästa Best of Young American Novelists och nu, 10 år senare, är det alltså dags för ytterligare ett. Skriver Sigrid Rausing i introduktionen till det senaste numret, apropå tematiska likheter mellan de två senaste:

”[Fantasies] of the apocalypse have snuck into us like a virus, embedding themselves into the core of American writing. American dystopia was a strong theme in fiction ten years ago, and it seems strongly present still: pandemics, war and dysfunction predominate (though we noted a good bit of humour too). From the outside one feels the origins of that sadness are all too obvious – 9/11; war; coffins draped in American flags; PTSD; torture scandals; Guantánamo Bay; school shootings and gun crime; the war on drugs; the crash of 2008 . . . Where is the good news? From bee death to the loss of manufacturing; from climate change to populism, it’s all looking bleak.”

Men sedan försöker Rausing ta udden av pessimismen en smula:

”But then it always did look bleak: here is a big troubled country with a free press – of course it’s going to look bleak. Have you ever read a newspaper in a country with censorship? Try it – that’s where you find the good news, the bland news, the happy stories.”

Och nu, äntligen, författarna som juryn valt ut till Granta 139: Best of Young American Novelists 3:

Jesse Ball, 38, född i New York och har publicerat sex romaner, en hel del poesi och noveller. Han är känd för sig sparsmakade stil som har lett till jämförelser med Jorge Luis Borges och Italo Calvino.

Halle Butler, 31, bor och verkar i Chicago. Hennes första roman, Jillian, från 2015 kalades ”feelbad book of the year” i Chicago Tribune. Läs utdrag ur hennes kommande roman.

Emma Cline, 28, född i Kalifornien och författare till The Girls, som både blev en stor kritiker- och försäljningsframgång.

Joshua Cohen, 36, född i Atlantic City. Har skrivit fem romaner, varav den senaste och mest kända är Book of Numbers, samt novellsamlingar.

Mark Doten, 38, född i Minnesota men bor för närvarande i Brooklyn. Debutromanen, The Infernal, gavs ut 2015. Litteraturredaktör på Soho Press.

Jen George, 36, född och uppvuxen i Kalifornien men bor i New York. Författare till novellsamlingen The Babysitter at Rest.

Rachel B Glaser, 34, published her first novel, Paulina & Fran, in 2015. Hon har även skrivit en hel del kortprosa och poesi. Hon är exceptionellt rolig. Läs novell eller dikt

Lauren Groff, 38, född i New York. Hennes senaste och tredje roman, Fates and Furies, var något av en genombrottsbok. Förra året var den finalist till National Book award och 2015 till National Book Critics Circle award. Barack Obama valde den vid ett tillfälle till en av sina semesterböcker.

Yaa Gyasi, 27, född i Ghana och uppvuxen i Alabama. Hennes första roman, Homegoing, som finns översatt till svenska, renderade henne John Leonard award 2016.

Garth Risk Hallberg, 38, född i Louisiana och uppvuxen i North Carolina. Författare till A Field Guide to the North American Family och City on Fire. Den senare en mäktig pjäs som utspelar sig i New York på 70-talet som författaren fick ett fett förskott för.

Greg Jackson, 34, belönades med ett 5 Under 35 award av National Book Foundation för novellsamlingen Prodigals.

Sana Krasikov, 37, född i Ukraina, bodde i Georgien och Kenya innan hon återvände till USA för fyra år sedan. Hennes senaste roman, The Patriots, handlar om de trassliga banden mellan USA och Ryssland, sedda utifrån en familjs perspektiv, och kom ut 2016.

Catherine Lacey, 32, född i Mississippi och författare till hyllade romanen Nobody Is Ever Missing, som vann förra årets Whiting award och har översatts till flera språk.

Ben Lerner, 38, född i Topeka, Kansas, men bor och verkar i New York. Lerner identifierar sig egentligen som poet, men har skrivit två romaner – Leaving the Atocha Station och 10:04 – som har gjort honom till en av den unga amerikanska prosans allra mest firade stjärnor. Den första romanen kommer snart ut på svenska: På väg från Atocha. Hans senaste bok är den smarta och sällsynt underhållande essäboken The Hatred of Poetry, som också snart kommer ut på svenska: Varför alla hatar poesiLäs dikt

Karan Mahajan, 33, född i USA men uppvuxen i New Delhi och författare till Family Planning och The Association of Small Bombs, som var med och tävlade om ett National Book award 2016.

Anthony Marra, 32, född i Washington DC och författare till novellsamlingen The Tsar of Love and Techno (2015) och romanen A Constellation of Vital Phenomena (2013).

Dinaw Mengestu, 39, föddd i Etiopien men flyttade redan vid två års ålder till USA. Författare till tre uppmärksammade romaner. Vann Guardian First Book award 2007.

Ottessa Moshfegh, 35, född i Boston men bor och verkar i Kalifornien. Hon har skrivit en kortroman och en hel del noveller, som bland annat publicerats i The Paris Review och New Yorker. Hennes debutroman Eileen var med på korta listan till Man Booker prize 2016. Läs noveller

Chinelo Okparanta, 36, född i Port Harcourt, Nigeria. Hon har skrivit Under the Udala Trees och Happiness, Like Water, vann ett O Henry award 2014 och har tilldelats ett Lambda Literary award två gånger.

Esmé Weijun Wang, 33, är engagerad i frågor som rör psykisk hälsa, essäist och författare till romanen The Border of Paradise. Hon vann förlaget Graywolf Press pris för sakprosa med essäboken The Collected Schizophrenias.

Claire Vaye Watkins, 33, född och uppvuxen i Mojave-öknen i Kalifornien. Hennes novellsamling Battleborn vann Dylan Thomas-priset 2013.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Artiklar, Listor

Novellen 109: ”The Girls Resembled Each Other in the Unfathomable” av Carlos Labbé

Köp

Den chilenska författaren Carlos Labbé, född 1977, var en av dem som fick vara med i Grantas fina specialnummer med den bästa unga spanskspråkiga litteraturen. Hans novell ”The Girls Resembled Each Other in the Unfathomable” är en tät och tekniskt avancerad historia.

Den inleds så här: ”To this day, investigators are still adding sightings of Bruno Vivar to the case file of the disappeared Navidad siblings. Every summer since the incident, a dozen witnesses from different parts of central Chile claim to have seen a young man fitting his description […]”

För de flesta chilenare väcker försvinnanden självklara associationer, till Pinochets och juntans tid, då försvunnen nästan var synonymt med mördad av militären. I novellen är vi framme vid 90-talet, men den handlar också om saker som inträffat på 80-talet.

Texten är som skriven av en insider som redogör för olika brott och oegentligheter för en annan insider. Det spekuleras, är lite rörigt och vagt. Det är perfekt eftersom syftet är att förmedla en vagt obehaglig och paranoid stämning, man vet inte riktigt var man har berättaren, och jag associerar till både landsmannen Roberto Bolaño och colombianen Juan Gabriel Vásquez.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Noveller

Novellen 108: ”Animals” av Michel Laub

Köp

Det var helt väntat att Michel Laub skulle medverka i Grantas Brasilien-nummer. Laub är ett av de stora namnen i den nya brasilianska litteraturen, och jag har för mig att KarlOve Knausgård har kallat romanen Att falla ett mästerverk. Också det korta formatet behärskar Laub. Novellen ”Animals” utgörs av 24 numrerade avsnitt, varav det första är ett av de kortare:

”When I was eleven years old and living in Porto Alegre, my dog Champion was killed by our neighbour’s Dobermann.”

Som tröst för att hunden dött får berättaren en hamster. En dag när han ska rengöra buren upptäcker han att hamstern är död. Och det sjätte numrerade avsnittet börjar så här:

”Two years ago my father died of pulmonary fibrosis, a kind of progressive scarring that damages tissue, gradually reducing lung function.”

Michel Laub bygger mycket skickligt upp sin novell, som är en meditation över kärleken och minnet. Den är nostalgisk men fri från sentimentalitet. Den är både rörande och gripande och otippat humoristisk.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Noveller

Novell 107: ”About Her and the Memories That Belong to Her” av Mieko Kawakami

G132-Cover-LOW-RES-e1435573789988

Köp

Novellen ”About Her and the Memories That Belong to Her” av Mieko Kawakami handlar om en kvinna i trettioårsåldern, som är någon slags tevestjärna. Novellen inleds med en reflektion om minnet, om att våra minnen i någon bemärkelse inte tillhör oss. Sedan växlar den över till att handla om en återträff i kvinnans hemstad:

”I don’t know why I decided to attend the reunion in my rural home town, where there was not a single person I wanted to see or remember, no one I had anything to say to.”

Den unga kvinnan distanserar sig från allt som har med hennes förflutna att göra. Hon talar ganska nedlåtande om sina forna klasskamrater, men när hon kommer till återträffen kan hon till slut inte upprätthålla sin coola fasad. Hon får veta att en av hennes vänner, när hon blivit vuxen, svälte sig själv till döds. När hon får veta det kommer minnen tillbaka som hon själv blir överraskad av.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Noveller

Sommaren 2015 – 15 böcker att hålla koll på

Vi har bläddrat i och läst Svensk Bokhandel: Sommarens böcker 2015. Vi har gjort hundöron och fantiserat om fler böcker ur sommarens utgivning än vi någonsin kommer hinna läsa. Det här är de 15 böcker vi tycker verkar mest intressanta och lovande.

9789185453580-e1424977605128

Det vita gardet Michail Bulgakov (Modernista)

En rysk roman med en genuint bulgakovsk katt på omslaget. Författarens första roman:

Det vita gardet är den legendariske ryske författaren Michail Bulgakovs första roman, som från en självbiografisk utgångspunkt skildrar inbördeskrigets kaos i Kiev 1918, då inte mindre än sex arméer stred mot varandra samtidigt. […] Bulgakov lyfter fram en detalj i händelseutvecklingen: hur den ukrainska nationalistarmén intar staden och den spända väntan på att detta ska ske hemma hos den ryska borgerliga familjen Turbin.” Juni

9789174990423-e1424977115556

Ryttararmén – Isaak Babel (Modernista)

Mera ryskt, historiskt och om krig:

”[…] som kallats novellsamling, episodisk roman, barockroman eller modernt epos – handlar om det historiska skede som antingen kan betraktas som första världskrigets slutfas eller som efterspelet till den ryska revolutionen. Boken är Babels självbiografiska betraktelse över kriget mellan Sovjetryssland och Polen 1920.”  Både Bulgakov och Babel föddes i Ukraina.

Amok, Stefan Zweig, Livraria Civiliza‹o, design Jœlio Amorim, 1942

AmokStefan Zweig (Ersatz)

Ersatz har en fantastisk och unik utgivning, mest översatt litteratur från ryska och tyska, ett besök på hemsidan rekommenderas. Med Amok följer de upp succén med Zweigs Världen av igår, men nu är det noveller det handlar om. Förlagets beskrivning: ”En vacker änka sammanträffar med en ung adlig desperado vid rouletten på casinot… En världsberömd schackspelare möter oväntat motstånd från en medpassagerare på en atlantångare… Erotiska övertramp i sekelskiftets högborgerliga Wien…”

Amok måste väl betraktas som en av sommarns höjdpunkter, men bild av omslaget har vi inte lyckats få tag på från Ersatz, så vi lånade ett foto av ett gammalt designat av Júlio Amorim på bloggen livingdeadcovers.

9789100151751

Blandade röster är de bästa rösterna av Björner Torsson (Albert Bonniers)

Vi hade naturligtvis kunnat välja exempelvis debutdiktsamlingen av Gabriel Itkes-Sznap, Tolvfingertal, eller Aase Bergs nya, Hackers, men vi får bara välja 15 böcker och vi fastnade för den här beskrivningen:

”Björner Torssons nya diktsamling är mångröstad, yvig och gränslös. Den är skriven i dialog – eller gräl – med antika myter, religiösa urkunder och en lång rad författare och konstnärer, som Valerie Solanas, Sara Stridsberg och Hölderlin, och den gestaltar effektivt titelns utsaga: blandade röster är de bästa rösterna. Ur ett ‘fuck you, Achilles’ växer vreden mot våldet och den patriarkala världsordningen.” Maj

13066530_O_1

Kruka. En biografi om Suzanne BrøggerLouise Zeuthen (Norstedts)

”En dag kontaktades Louise Zeuthen av Suzanne Brøgger, som bad att hon skulle skriva en biografi över henne. Hon skulle få full tillgång till dagböcker, brev, ja allt som kunde vara relevant när det gällde att beskriva Suzanne Brøggers liv – med ett förbehåll: biografin fick endast handla om de första fyrtio åren.”

9789127141216_0_

Kroppen jag föddes i – av Guadalupe Nettel (Natur & Kultur)

Nettel lanseras som en av Mexikos idag mest tongivande författare och så här beskrivs hennes kortroman:

”Mexiko City. Sjuttiotalet övergår i åttiotal. I en dysfunktionell familj med två föräldrar som lever ut tidens progressiva ideal försöker en ung flicka hitta sin plats i tillvaron. Berättarjaget, som fötts med en vit fläck på ena ögats hornhinna, utvecklar tidigt en känslighet för det som utspelar sig i periferin. Det är också i sin begränsade syn hon med tiden kommer att finna ett förhållningssätt till sin omvärld och sitt skrivande.” Maj

13068787_O_1

Män utan kvinnorHaruki Murakami (Norstedts)

För en tid sedan lanserade Time sin lista med världens 100 mest inflytelserika personer. Två av dem var författare, en av dem var Haruki Murakami. Nu är det visserligen två skilda saker att vara en inflytelserik författare och en bra författare, men Murakami kan ju det här med noveller: ”The Second Bakery Attack””Kino””Samsa in love”. Maj

9789127141155

Marina BellezzaSilvia Avallone (Natur och Kultur)

Jag minns att jag hörde Avallones Stål i Radioföljetongen i en helt magisk uppläsning av Josefin Iziamo. Jag minns romanen som en väldigt lyckad samhällsskildring och generationsroman, om två flickor som växer upp i en miljö helt kontrollerad av männen och i ett avromantiserat Italien. Marina Bellezza verkar vara något liknande, en berättelse om en ung vacker kvinna som i skuggan av den ekonomiska krisen drömmer om att bli superstjärna. Hon träffar Andrea, som jobbar deltid på bibliotek, och de faller för varandra, trots att deras framtidsdrömmar ser helt olika ut. ProvläsMaj

9789127138254

År noll: Historien om 1945Ian Buruma (Natur & Kultur)

”Krig brukar sällan sluta i en entydig känsla av befrielse. Det andra världskriget har på många sätt varit det stora undantaget: det var det goda som segrade mot det onda, och våren 1945 kunde hela världen dra en i och för sig sorgsen, men ändå djup lättnadens suck.” Nja, riktigt så var det inte, åtminstone inte enligt Ian Buruma, som i den här boken tydligen berättar en alternativ och betydligt mer nyansrik och komplicerad historia. Och som essäist är han ju svårslagen. Juli

9789100134112

NemesisPhilip Roth (Albert Bonniers)

Med den här romanen, som utspelar sig i New Jersey krigssommaren 1944, sätter giganten Philip Roth punkt för sitt författarskap. Tänk vad fint det vore om han vann nobelpriset. Augusti

9789100149956

GränstriloginCormac McCarthy (Albert Bonniers)

Ännu en stor amerikan som brukar nämnas i samband med nobelpriset, Cormac McCarthy, vars Gränstrilogin – Dessa vackra hästar, Övergången och Städerna på slätten – ges ut i en bastant volym. Enligt förlagstexten utgör de tre romanerna ”ett plågsamt dokument över en utdöende livsstil i den amerikanska södern under tiden kring andra världskriget.”

Dokument? Är det inte snarare en krönika, en skildring av en tid som gått förlorad? Och omslaget, det ser inte riktigt ut som en McCarthy-bok (jämför), men jag har hört en hel del gott om trilogin. Ska man bara läsa en roman av McCarthy, skulle jag däremot rekommendera den fruktansvärda Blodets meridian. Augusti

ItemImage

Kantslag/Minna av Dorthe Nors (Inbunden, 2015)” target=”_blank”>Kantslag / MinnaDorthe Nors (Ordfront)

Omslaget ovan är det danska, volymen Ordfront ger ut innehåller novellsamlingen Kantslag och romanen Minna. Nors beskrivs som en av Danmarks mest originella samtida författare. Och som om inte det vore nog har självaste Oprah sagt om novellsamlingen: ”I denna bok framstår dansk skönlitteratur som dansk möbeldesign: enkel och sublim.” Det är inte helt lättolkat, men låter ganska lockande. Augusti

9789127141896

MetamorfoserPublius Ovidius Naso (Natur och Kultur)

Problemet med den här boken är inte att man bör läsa den, som så många andra pliktklassiker. Problemet är att man borde ha läst den innan man läste andra klassiker som influerats av den. Förlaget beskriver den som ”en klassikernas klassiker.” Inte nog med det, den är nyöversatt av Ingvar Björkeson, som är något av en översättarnas översättare. Riktigt spännande. Maj

9789127143128

KanindansenRickard Törnkvist (Natur och Kultur)

Vi går helt på den inledande beskrivningen:

”Ruben Larsson, Creative Director på Grace Communication, har jobbat lite för mycket. Faktum är att han jobbat så mycket att han en dag slår ihjäl en lemur på Skansen. De kallar det för reaktiv psykos. På psyket träffar han Bengtson, en tomte som Ruben uppskattar till ‘tio till femton centimeter under den röda konformade luvan’. Han är en gammal man med en blick som sett det mesta och verkar alltid ha en bra kur med rölleka på lut.” Maj

9789100148867

Granta #5: Vinnare (Albert Bonniers)

Den ser lite blek ut, men sommar och en bra och fullmatad litteraturtidskrift, det är svårslaget. Maj

Ola Wihlke

1 kommentar

Filed under Artiklar, Listor

Literary Hub, allt om litteratur samlat på ett ställe

Literary Hub är en helt nylanserad bok- och litteratursajt, ett jätteprojekt som backas upp av en imponerande skara inflytelserika spelare på den amerikanska bokmarknaden.

Ett litet urval bara: Knopf/VintagePANK, Little, Brown and CompanyFSGPenguin Press, Los Angeles Review of BooksPolitics and ProseMcSweeney’sNew DirectionsThe Last BookstorePENNY TyrantSemiotext(e)GraywolfThe Paris Reviewn+1Powell’s.

Det är otroligt intressant mix av samarbetspartners, alltifrån nischade småförlag till stora förlag, små och stora tidskrifter, smala och breda tidskrifter och bokhandlar och organisationer som PEN. Däremot är det lite oklart vad det betyder att de är partners, men det verkar som om man kommer att satsa en hel del på exklusivt förhandsmaterial ur kommande böcker.

Tittar man på de skrivande redaktörerna är det också några spännande namn: Alexander Chee, Adam Fitzgerald, Ashley Ford, Roxane Gay, Oscar Villalon, Rebecca Wolff. Roxane Gay är ju en väldigt smart värvning, men är inte hon redan inblandad i (minst) två andra tidskrifter?

Mycket bra att läsa på nätet, men det är väldigt utspritt

Det här är argumentet för en koloss som Literary Hub, deras eget argument: ”There is more great literary content online than ever before, but it is scattered, easily lost. With the help of its partners—publishers big and small, journals, bookstores and non-profits—Literary Hub will be a place where readers can return each day for smart, engaged, and entertaining writing about all things books.”

Och så här beskriver man sig själv, som en samlande och organiserande princip: ”Literary Hub is an organizing principle in the service of literary culture, a single, trusted, daily source for all the news, ideas and richness of contemporary literary life.”

Jag kan köpa argumentet att det behövs en stor enande kraft inom den litterära sfären, och jag har rentav själv funderat i de banorna, men då har jag i första hand föreställt mig en litterär tidskrift uppbackad av en allians av små och stora förlag. Om Bonniers inte kan hålla Bonniers Litterära Magasin under armarna, kanske 10-15 förlag och andra aktörer skulle kunna vara med och skapa en tidskrift, tryckt eller digital, som skulle kunna vara lika anspråksfull som Literary Hub. Den kanske måste vara anspråksfull – så stor att den inte går att negligera.

Det skulle antagligen vara ett vanskligt och komplicerat projekt. Vill ens läsarna ha en stor och dominerande källa att vända sig till när de vill läsa om böcker och litteratur? Är inte trenden snarare att var och en skapar sin egen Literary Hub, så att säga? Är portaler passè?

Kommer fler svenska filantroper till litteraturens undsättning?

Sigrid Rausing har ju köpt Granta och Granta Books, som kanske inte är några vinstmaskiner, men både tidskriften och förlaget producerar ju fantastiska saker. Familjen Ax:son Johnson har ju i säkert ett par decennier finansierat Axess, även om det mer är ett ideologiskt projekt än ett litterärt.

I den bästa av alla tänkbara världar skulle någon av samma kaliber som Stefan Persson eller Ingvar Kamprad slå Sverige, kanske till och med världen, med häpnad och backa upp en ny och riktigt anspråksfull litteraturtidskrift, kanske rent av en nordisk litteraturtidskrift? Den kunde ju handla lite om mode och design också.

Skriv gärna och berätta vad du tycker om Literary Hub. Skulle idén funka i Sverige? Vad tror du om en nordisk litteraturtidskrift?

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Artiklar, Nyheter

Dagens litteraturkritik, kön och makt

footer-logo

Organisationen VIDA räknar varje år antalet män respektive kvinnor som recenserar böcker på de tongivande amerikanska tidningarna och tidskrifterna. VIDA räknar på antalet böcker av män respektive kvinnor som recenseras och mycket annat som har med manlig och kvinnlig representation i den litterära världen att göra. Resultaten är sällan särskilt upplyftande.

Nytt är att VIDA även kikar på vita respektive färgade kvinnors representation, men den undersökningen verkar lida av brist på statistiskt underlag. Om jag har förstått saken rätt beror det på att många helt enkelt inte vill delta i undersökningen, vilket i sig låter illavarslande.

Årets VIDA-undersökning, med siffror för 2014, är bitvis ganska dyster läsning, om man tycker att jämlikhet är eftersträvansvärt, men det finns en hel del små ljusglimtar. Andelen kvinnliga recensenter på krisdrabbade The New Republic har stigit från 7 till 29 procent. Andelen kvinnliga recensenter har också blivit något fler på Harper’s Magazine, Granta och New York Times Book Review.

Andelen manliga och kvinnliga litteraturkritiker i Sverige?

Jag kan inte låta bli att undra vilket utfall en sån här undersökning skulle få om den genomfördes i Sverige. Det är bara en kvalificerad gissning, men jag kan tänka mig att fördelningen mellan manliga och kvinnliga litteraturkritiker, i de 10-20 mest tongivande tidningarna och tidskrifterna, är ganska jämn. Även om man tittar på redaktörsposter.

Däremot tror jag att det är något sämre ställt om man skulle jämföra en kategori som etniska svenskar (hur belastad och märklig den än är) med svenskar med invandrarbakgrund och att det skulle vara ännu sämre ställt om man jämförde andelen recensenter från den första kategorin med recensenter som är invandrare med utomeuropeisk bakgrund.

(Typiskt nog glömde jag helt att reflektera över litteraturkritiken och klass när jag skrev blogginlägget tidigare idag. Den frågan är naturligtvis lika viktig i sammanhanget.)

Men även om det vore så att kvinnor har en stark ställning i kritikerkåren – det är väl inte otänkbart att andelen kvinnliga litteraturkritiker är större än andelen manliga – så tror jag inte att det bör tolkas som något uteslutande positivt. Jag tycker att det verkar som om yrket litteraturkritiker har en oerhört mycket högre status i USA än i Sverige, inte bara i toppen av statuspyramiden, med tidskrifter som The New Yorker och New York Times Book Review, men att det rent allmänt betraktas som något mer prestigefyllt, angeläget och meningsfullt att bedriva litteraturkritik.

Litteraturkritikens allt lägre status

Det kanske kan se ut som en illvillig tolkning, men jag lägger ingen värdering i det, att det skulle kunna vara så att andelen kvinnliga litteraturkritiker har ökat de senaste 30-40 åren, under samma period som litteraturkritiken sakta men säkert tappat i status. Arvodena till frilansare har så vitt jag vet varit nästan oförändrade i åtminstone ett par decennier. Men oavsett hur det ligger till – jag tror att det är bra att andelen manliga och kvinnliga kritiker är ungefär lika stor.

När jag läste debatten, kanske snarare debatterna, om den svenska litteraturkritikens ställning som rasade för en tid sedan, fick jag intrycket att kritikens kris är påtaglig, men att de som befinner sig i kritikens centrum med ganska mycket inflytande, redaktörerna, helt enkelt inte ser kritikens kris. Deras position gör kanske att de inte kan se den. Alltså kan de inte tala om den. Det skulle vara som om en VD för ett stort oljebolag inför styrelsen plötsligt skulle börja prata engagerat om att klimathotet är överordnat alla andra frågor.

Jag vet inte om man behöver lägga någon vikt vid det, men lustigt nog var det flest kvinnor (Åsa BeckmanMaria Schottenius, Lisa Irenius) som tyckte att krisretoriken var betydligt överdriven, medan det var flest män (Kejll EspmarkMagnus William-Olsson och Daniel Sandström) som formulerade den. Det var naturligtvis för få personer som deltog i debatten för att man ska kunna dra några slutsatser utifrån den, men det kanske säger något om hur positionerna ser ut på det litterära fältet.

Det vore jättekul om du ville skriva vad du tycker om de här olika frågorna. Är det eftersträvansvärt att det ska finnas en ungefär lika stor andel manliga som kvinnliga litteraturkritiker? Befinner sig den svenska kritiken i kris? Hur skulle man kunna lösa krisen i så fall? Finns det förresten någon yrkesgrupp som är så ringaktad 2015 som litteraturkritikern?

Det vore också väldigt kul om du ville skriva om vilka dina favoritkritiker är. Bra litteraturkritik kan ju vara lika underhållande att läsa som böckerna den handlar om. Har du några boktips?

9780312428471Köp

Här samlar vi efterhand allt fler länkar till inlägg i kritikerdebatten:

Åsa Beckman: Kritiken av kritiken är populistisk (DN 20/2) Åsa Beckman bemöter påståenden som Kjell Espmark och andra gjort under vintern 2014, om att litteraturkritikens kvalitet försämrats. ”Vinterns debatt om tidningarnas dagskritik är full av eviga klichéer om tidens förfall. Den verkliga faran handlar om en hotad gemensam offentlighet, skriver DN:s biträdande kulturchef Åsa Beckman.”

Kjell Espmark: Jag är orolig över det snäva urvalet av böcker (DN 23/2) Espmark svarar Beckman. ”Missförstånd är en av de faktorer som driver debatten vidare. Åsa Beckman ser mitt tal om litteraturkritikens kris som ett svepande angrepp på kritiken. Men det jag talar om är vissa olyckliga följder av en bister verklighet vi båda reagerar inför, med hennes ord ‘den stenhårda medieutvecklingen’ där ‘kultur­redaktionerna blir färre, antalet ­röster minskar'”.

Daniel Sandström: Litteraturen riskerar att förpassas till ett reservat (25/2) Daniel Sandström snarast på Espmarks linje, att den seriösa litteraturkritiken verkligen är försvagad. ”Ska vi hålla tyst om litteraturkritikens tydliga kris och i stället applådera det som fortfarande finns kvar av den? Någon gång måste vi få kunna diskutera kvalitet och prioriteringar skriver Daniel Sandström i debatten om samtidens kritik.”

Åsa Beckman: Espmark och Sandström, var har ni varit de ­senaste åren? (DN 3/3) Beckman hävdar att både Sandström och Espmark tolkar orsakerna till att kritiken är hotad helt fel: ”Den professionella kritiken är absolut hotad just nu. Där är ju alla eniga. Men både Espmark och Sandström går tyvärr åt fel håll när de ska förklara varför. Kultur­sidorna har förvandlats till ‘nöjesmagasin’, hävdade Kjell Esp­mark i sitt direktörstal och Daniel Sandström skriver att vi prioriterar ‘Femtio nyanser av honom’ i stället för seriös litteraturbevakning.”

Daniel Sjölin: Sluta slåss om de bokfrälsta (DN 5/3) Daniel Sjölin ger förslag på krishantering och kommenterar Svenskans förslag att bjuda in läsarna i urvalsprocessen av böcker som ska recenseras. ”Nörderi mer än identitetsmarkeringar, fantasi mer än smak, pedagogik mer än branschklägg.”

Lars Hermansson: Debatten om kritiken snäv och historielös (Aftonbladet 10/3) Lars Hermansson betraktar debatten som från sidlinjen och tycker inte att den håller måttet. ”Den debatt om kritiken som pågår på några av landets kultursidor är snäv och historielös. Åsa Linderborgs och Åsa Beckmans försvar av sina kultursidor liknar, som poeten och kritikern Magnus William-Olssonskrev i en Facebookuppdatering nyligen, vasallernas ängsliga blickar upp mot fursten (Bonniers, Schibsted): ‘Har vi skött oss bra, eller?’ […] Daniel Sandströms hållning är också en smula aningslös. Vet han inte att han företräder ett förlag som de senaste tjugo åren konsekvent skurit ned på svårsåld litteratur till förmån för den lättsålda? Linderborg, Beckman och Sandström sitter i samma sjunkande skuta och träter om vem som gör minst fel. Om publicistiska idéer och visioner sägs mycket litet.”

Lisa Irenius: Missriktad kritik av kritiken (Svenska Dagbladet 18/1) Lisa Irenius bemöter påståenden som Espmark gjorde i sitt öppningstal till Svenska Akademien den 20 december 2014.

Kejll Espmark: ”Kritikernas villkor skapar problemen” Espmark svarar Irenius och hävdar bland annat att marknadens villkor har gjort att kritiker tvingas slarva med inläsning, fördjupning och noggrannhet.

Anders Mildner: ”Kritikerrollen i upplösning” Anders Mildner kommenterar debatten mellan Irenius och Espmark. Han anser att debatten måste breddas, men ser också kritikerrollens upplösning som en slags möjlighet.

Maria Schottenius: Visst lever kritiken farligt – men det var knappast bättre förr Maria Schottenius kommenterar debatten mellan Irenius och Espmark”Oron för hur den kvalificerade kritiken ska överleva i ett nytt mediesamhälle bubblar här och var. Är lösningen skattemedel? En stor del av ansvaret bör fortsatt vila på mediehusen.”

Magnus William-Olsson om kritikens framtid Magnus William-Olsson polemiserar mot Schottenius. ”En debatt om dagskritiken i dag kan inte undvika frågan om digitaliseringen och de nya former kritiken tar sig i det postdigitala samhället.”

Malin Ullgren: När kvinnorna tar plats börjar babblet om kritikens förfall Ullgren går till läggen och gör en mycket spännande metaanalys av debatten. Hon menar att kvinnors framskjutna position inom litteraturkritiken kan vara en avgörande orsak till hela den här kritikerdebatten. Män födda i Sverige av svenska föräldrar är inte längre ensamma på scenen.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Artiklar