Tag Archives: Italo Calvino

Novell 151: ”The Adventure of a Skier” av Italo Calvino

Natur & Kulturs storsatsning på böcker av Italo Calvino, italienaren med den vidsträckta fantasin, är ett av många exempel på att hans berättelser inte bara är klassiker, utan i allra högsta grad levande klassiker.

För den som vill prova Calvino i det kortare formatet, så publicerade New Yorker, i numret som kom ut 3:e juli 2017, en nyöversatt och charmig novell, ”The Adventure of a Skier”. Den handlar om två ungdomar som möts i en skidbacke och blir smått förälskade, i varandra och i världen. Calvino är ju, bland mycket annat, en mästare på att skildra stegrad livskänsla.

Om du hellre vill lyssna på en Calvino-novell, så kan du även göra det via New Yorker. Lyssna på Salman Rushdie när han läser ”Love Far From Home”. Lyssna på Robert Coover när han läser  ”The Daughters of the Moon”. Det är helt gratis.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Noveller

En av de coolaste inledningarna på en roman

 

Natur & Kultur inledde förra året en storsatsning på romaner av Italo Calvino. Och nu har satsningen utökats med två titlar som, tillsammans med Klätterbaronen, tillhör Calvinos allra bästa och mest älskade böcker: De osynliga städerna och Om en vinternatt en resande.

Det här är de klassiska och suggestiva inledande raderna i den senare romanen:

”Du ska just börja läsa Italo Calvinos nya roman Om en vinternatt en resande. Slappna av. Koncentrera dig. Avlägsna alla ovidkommande tankar. Låt världen omkring dig flyta ut i något obestämt.”

Omslagen, som verkligen har en calvinoaktig kvalitet, har Håkan Liljemärker formgivit.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Notiser, Nyheter

Några av sommarens bästa böcker 2017

20170402_184851

Branschtidskriften Svensk bokhandel har – äntligen! – kommit ut med sitt sommarnummer. Traditionsenligt har vi gjort ett urval bland sommartitlarna; vi har självsvåldigt plockat ut några som vi tycker verkar särskilt lovande.

Maj:

9789127151444_0_

Ben Lerner – På väg från Atocha (Natur & Kultur)

Ben Lerner identifierar sig som poet (läs dikt), men så skrev han den här romanen, och blev närapå geniförklarad. Den och uppföljaren, 10:04, tillhör mina absoluta favoriter de senaste fem åren. Lerner är rolig och smart och egensinnig. Jag skulle betala mycket för att få vistas i hans medvetande ett par veckor.

Romanen handlar om en amerikansk poet på stipendium i Madrid, som känner sig som en bluff och kanske är en bluff. Han gör allt som står i hans makt för att verka normal, men han röker hellre gräs än gör det han kommit till Madrid för att göra. Boken bär också nästan som på ett estetiskt program, utan att för den skull vara det minsta torr. Sommarens nya roman i tävlan med Den underjordiska järnvägen och Nix!

9789127151420_1_

Ben Lerner – Varför alla hatar poesi (Natur & Kultur)

Ja, Ben Lerner identifierar sig alltså som poet, och i den här essän briljerar han med sina kunskaper om den. Han försöker förstå varför poesin är så hatad och älskad, ibland av en och samma person. Här ett citat ur vår recension av den engelska utgåvan: ”Poesin gör samtidigt anspråk på att vara sprungen ur det djupt personliga och att vara något allmängiltigt. Det är en ekvation som inte går ihop. Alla dikter är därmed dömda att ‘misslyckas’ och detta kallar Lerner för ‘poesins bittra logik'”.

Men poesin är inte död. Jag skrattade högt flera gånger när jag läste den här boken, exempelvis när Lerner gör en närläsning av det som betraktas som världens sämsta dikt.

Omslagsbild inte tillgänglig ännu

John Ashbery – Dikter (Natur & Kultur)

John Ashbery är en av ovan nämnde Ben Lerners favoritpoeter, och den gamle mästaren – Ashbery har i decennier varit en viktig röst inom den amerikanska poesin – gillar Lerners böcker, både prosan och poesin. Ashbery tillhörde den så kallade New York-skolan. Han insåg tidigt att det kunde vara fruktsamt att blanda högt och lågt: surrealism, science fiction och annan populärkultur varvas med klassiskt måleri.

13072043_O_1

Karl Ove Knausgård – Om sommaren (Norstedts)

Den fjärde och sista delen i Knausgårds hyllade årstidssvit, som av fölaget beskrivs som ”ett slags personlig encyklopedi skriven av en far till sin yngsta dotter.” Den här boken står högt upp på min önskelista.

Omslagsbild inte tillgänglig ännu

Kjell Askildsen – Noveller (Natur & Kultur)

Det sägs att Knausgård inte är särskilt förtjust i noveller, men det är hans landsman Kjell Askildsen. Eller förtjust, han är i vilket fall som helst Nordens novellkung. Han är känd för att skriva extremt täta berättelser, förlaget kallar det ”ett slags ‘absolut litteratur'”. Urvalet noveller till denna bok har Askildsen själv gjort.

9789127150713_0_

Teju Cole – Kända och underliga ting (Natur & Kultur)

Jag har bara läst positiva saker om den här boken, och den var en av de allra mest hajpade essäböckerna i USA förra året. Cole slog igenom stort med romanen Öppen stad och nu visar han vilken skicklig essäist han är. Citerat ur förlagstexten: ”Boken återspeglar Coles passion för människan och hennes värld. Med texter om litteratur, historia, fotografi och politik dyker han ner i ämnen som Virginia Woolf och James Baldwin, Tomas Tranströmer och W. G. Sebald, Barack Obama och Black Lives Matter.”

hiekkapelto_kolibri_omslag_inb

Kati HiekkapeltoKolibri (Modernista)

”Det påminner om Henning Mankell när kriminalpolisen Anna Fekete arbetar med svåra brottsutredningar i norra Finland, samtidigt som hon begrundar livets kärvhet.”
— Helsingin Sanomat

rhys_godmorgon_midnatt_omslag_inb

Jean Rhys – Godmorgon, midnatt! (Modernista)

”Den mest subtila, mest fulländade – och mest mänskliga – av Jean Rhys romaner.”
— V. S. Naipaul

Juni:

9789127147867_1_

Italo Calvino – Om en vinternatt en resande (Natur & Kultur)

Italo Calvino var en av 1900-talest riktigt stora författare, som skapade den ena märkliga och fantasifulla fiktiva världen efter den andra. Han påminner en del om Borges, men hans litterära universum är varmare och generösare, tycker jag. Det här är en av hans allra mest älskade och ikoniska romaner, vid sidan av Klätterbaronen och De osynliga städerna. Du kan läsa mer om Natur & Kulturs satsning på Calvino här.

9789127147881_0_

Italo Calvino – De osynliga städerna (Natur & Kultur)

Italo Calvino var en av 1900-talest riktigt stora författare, som skapade den ena märkliga och fantasifulla fiktiva världen efter den andra. Han påminner en del om Borges, men hans litterära universum är varmare och generösare, tycker jag. Det här är en av hans allra mest älskade och ikoniska romaner, vid sidan av Klätterbaronen och Om en vinternatt en resande. Du kan läsa mer om Natur & Kulturs satsning på Calvino här.

zambreno_green_girl_omslag_inb

Kate Zambreno – Green girl (Modernista)

Ur förlagets beskrivning: ”Ruth är en ung amerikanska i London. Om dagarna jobbar hon på parfymavdelningen på ‘Horrids’, där hon försöker sälja parfymen Begär. Om kvällarna och nätterna rör hon sig genom en värld som liknar en enda ögonlob riktad mot henne. Men vem är det som berättar hennes historia? Hur ska vi förstå den grymma tydlighet med vilken hon beskrivs?” Horrids! Bara en sån sak.

Juli:

9789100154400

David Grossman – En häst går in på en bar (Albert Bonniers)

Titeln är fenomenal och den här romanen ska tydligen vara något utöver det vanliga. Citerat ur förlagets beskrivning: ”Ståuppkomikern Dovaleh G är ensam på scenen. Han vet hur han ska hantera publiken, han är fräck, provocerande och rolig. Men allt mer övergår han till att berätta om sitt liv – om mamman som varit med om Förintelsen, om pappan som brukade misshandla honom men också stod för vardagsomsorg. Han skildrar mobbning och svek han utsatts för som barn, men också vuxenlivets äktenskapliga misslyckanden. Publiken som har kommit för att få skratta blir konfunderad.”

barnes_natt_bland_hastar_omslag_inb

Djuna BarnesNatt bland hästar (Modernista)

Citerat ur förlagstexten: ”Djuna Barnes, en av modernismens stora ikoner, var en mästare i novellgenren. Ändå var hon sparsam med att återpublicera novellerna. När hon väl gjorde det så reviderade hon dem ofta så mycket att det blev nya texter. Så skedde med det svenska urvalet Natt bland hästar, som därigenom kom att bli ett unikt Djuna Barnes-verk. Tio noveller – av vilka flertalet hör till hennes mest klassiska – som författaren skickade till Sverige i grundligt omarbetade versioner.”

Augusti:

9789100171100_200x_den-underjordiska-jarnvagen

Colson Whitehead – Den underjordiska järnvägen (Albert Bonniers)

En av de allra, allra största romanerna förra året i USA. Den här romanen handlar om slaveriet och är en blandning av historisk roman och speculative fiction. The Underground Railroad var under 1800-talet i Amerika benämningen på de hemliga rutter och safe houses, som användes av afroamerikanska slavar när de rymde till fria stater. Termen användes även som benämning på de abolitionister, både vita och färgade, såväl fria som ofria, som hjälpte slavar på flykt. Whitehead har i sin både drabbande och äventyrliga roman låtit den metaforiska underjordiska järnvägen bli en riktig underjordisk järnväg.

673

Nathan Hill – Nix (Brombergs)

Det här var en av de mest omtalade romanerna i USA förra året. Plötsligt ser huvudpersonen, Samuel, sin sedan många år tillbaka försvunna mor på löpsedlarna och i tv-nyheterna. Hon blir tillfälligt kändis sedan hon kastat sten på en republikansk politiker. Handlingen delar USA i två läger. Vem är hon egentligen? Och varför övergav hon sin son? Det här är en bred samhällsskildring, som New York Times recensent anser motsvarar kraven man kan ställa på en Great American Novel.

9789170378867

Fjodor Dostojevskij, Nikolaj Gogol, Aleksandr Kuprin, Karolina Letino, Aleksandr Pusjkin, Anton Tjechov, Lev Tolstoj, Ivan Turgenjev … – Ur Gogols kappa (Ordfront)

Ryssarna är kända för riktiga bjässar till romaner, men man har också producerat bland det bästa som går att uppbringa inom novellkonsten. En bonus är att man också tagit med lite mindre kända namn. Riktigt spännande.

674

Richard Ford – Mellan dem. Minnen av en barndom (Brombergs)

Ur förlagets beskrivning: ”Författaren till Kanada är tillbaka med en varm kärleksförklaring till två föräldrar, om vad som händer med ett kärlekspar när ett barn kommer mellan dem. Ett berörande och ett intimt porträtt av livet i den Amerikanska södern under mitten av 1900-talet.”

Skriv gärna och berätta vad du tycker att vi missat. Eller om du tycker att någon bok inte borde vara med på listan.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Listor

Natur & Kultur storsatsar på Italo Calvino

14_c_the_estate_of_italo_calvino_4_1
Italo Calvino © The estate of Italo Calvino

 

Italo Calvino (1923-1985) är en av de allra främsta 1900-talsförfattarna. Hans egensinniga, lekfulla och samtidigt allvarliga och filosofiska författarskap gjorde honom till en given Nobelpriskandidat. Hans böcker älskades världen över – han var länge den i särklass mest översatta italienska författaren.

Hans böcker är fortfarande älskade, för många är läsupplevelsen av böcker som Klätterbaronen, CosmicomicsOm en vinternatt en resande och De osynliga städerna något unikt och oförglömligt. Calvino byggde förtrollande världar med inspiration från såväl folksagor och äventyrsberättelser som ny vetenskap och teknik.

Ett år efter Calvinos död publicerade The New York Review of Books en väldigt fin liten inspirerande text, ”Why Read the Classics?”, i vilken han dels definierar vad en klassiker är, dels radar upp 14 skäl att läsa klassikerna. Idag har de flesta av Calvinos böcker en självklar klassikerstatus, som inte visar några tecken på att mattas av.

På 80-talet bjöds Italo Calvino in till Harvard, för att hålla en serie föreläsningar. På svenska har de givits ut under titeln Sex punkter inför nästa årtusende (Bonnier Essä). Calvino hann aldrig fullborda föreläsningsserien, men hans fem punkter, som motsvarar lika många poetiska värden eller ideal, är lätthet, snabbhet, exakthet, synlighet och mångfald.

De här punkterna skulle mycket väl kunna användas som utgångspunkt för att beskriva Calvinos böcker. Särskilt synlighet och lätthet säger en hel del om hans texter. Skriver han apropå lätthet:

”[…] mitt arbete har för det mesta gått ut på att eliminera tyngd; jag har försökt beröva såväl mänskliga gestalter som himlakroppar och städer deras tyngd; framför allt har jag försökt häva tyngden i berättelsens struktur och i språket.”

Lite senare citerar han en passage ur Decamerone (VI,9), i vilken den florentinske diktaren Guido Cavalcanti dyker upp. Han framställs som en allvarstyngd filosof, som tankfull vankar runt bland gravmonument vid en kyrka. Florens ädlingar rider runt i staden, ständigt i jakt på nya upptåg. De gillar inte Cavalcanti, eftersom de misstänker att han är ogudaktig:

”En dag när Guido via Corso degli Adimari, hans vanliga promenadväg, hade tagit sig från Orto San Michele till San Giovanni, där det bland övriga gravstenar runt kyrkan fanns några stora marmorsarkofager som idag står i Santa Reparata, och han befann sig där mellan porfyrkolonnerna, dessa gravmonument och kyrkoporten, som var låst, hände det sig att herr Betto, som kom ridande med sitt sällskap över torget vid Santa Reparata, fick syn på Guido där bland gravarna och sade till sina män: ‘Låt oss spela honom ett spratt.’ De sporrade hästarna, som för att glatt gå till anfall, och var framme vid honom innan han ens hunnit lägga märke till dem. ‘Guido’, sade de, ‘du vägrar att tillhöra vårt sällskap. Men när du väl upptäckt att det inte finns någon Gud, vad gör du då?’

Varpå Guido, som såg att han var omringad, skyndade sig att säga: ‘Mina herrar, ni kan säga vad ni vill till mig i ert eget hus.’ Han placerade handen på en av de stora marmorsarkofagerna, och som om han varit en mycket lätt man svingade han sig över på andra sidan. Efter att på så sätt ha undkommit dem gick han sin väg.”

Jag skulle nästan kunna svära på att man blir lite lättare av att läsa Calvino, inte bara att man känner sig lättare. Nu i höst har, glädjande nog, Natur & Kultur inlett en särskild satsning på Calvino. Det här är de fyra första titlarna (förlagets beskrivningar):

stigen_dar_spindlarna_bygger_bon_2_1

”Debutromanen [‘Stigen där spindlarna bygger bon’] utkommer nu för första gången på svenska. I bokens senare skrivna förord beskriver Italo Calvino själv omständigheterna kring dess utgivning. Som så många andra italienare tvångsrekryterades han till den Mussolinistödda milisen, men valde att fly och anslöt sig till ett partisanförband. I [‘Stigen där spindlarna bygger bon’] skildrar han genom barnets blick sina erfarenheter av krigets vardag.”

den_tudelade_visconten_1_1

‘Den tudelade visconten’ är en makaber berättelse om en adelsman som blir delad mitt itu av en kanonkula. Den ena, mer ondsinta halvan, återvänder till det feodala hemlandet. Kort därpå återvänder också den andra, mer dygdiga halvan. De förälskar sig i samma kvinna och blir våldsamma rivaler, något som får oanade konsekvenser.”

klatterbaronen_3_1

”Italo Calvinos älskade roman ‘Klätterbaronen’ är berättelsen om en ung italiensk adelsman som i revolt mot sin far beslutar sig för att leva resten av sitt liv i träden. På en klar prosa och med en hisnande upp­finningsrikedom skildrar Calvino klätterbaronens äventyrliga liv på den italienska landsbygden.”

den_obefintlige_riddaren_0_1

”I ‘Den obefintlige riddaren’ återberättar en äldre hemlighetsfull nunna historien om Agilulf, en tom rustning som för många år sedan räddade en kvinna från att bli våldtagen. Hans försök att finna henne långt senare leder honom ut på en resa genom Frankrike, England och Nordafrika.”

Jag har inte läst debutromanen, men tror att man kan hoppa över den. Den är skriven i en socialrealistisk stil, som har väldigt lite gemensamt med det Calvino sedan skulle åtstadkomma. Däremot tycker jag att Klätterbaronen är helt magisk. Omistlig.

Omslagen har Håkan Liljemärker skapat.

Novell 143: ”All At One Point” av Italo Calvino

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Recensioner

Novell 143: ”All At One Point” av Italo Calvino

cc

Jeff Dorchen läser Italo Calvinos fantastiska lilla novell ”All At One Point” från Cosmicomics, en av hans allra mest fantasirika böcker. Novellen börjar, bokstavligt talat, i tidernas begynnelse, strax före big bang.

Uppläsningens längd: 8 min

Läs om Cosmicomics:

”Calvino was ahead of his time in so many ways that only now, 25 years after his death, is his work widely perceived not as marginal because it is fantasy, but as a landmark in fiction, the work of a master. When he was writing, science fiction was not to be spoken of in literary circles, and comic books were if possible even less acceptable. Few literary critics could imagine discussing them seriously until the late 90s. If they paid any attention to the name Calvino gave these stories, it was to emphasise one implication, the cosmic comedy.”

Ursula K. Leguin i The Guardian: ”Into the cosmos with Qfwfq”

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Noveller

Recension: ”Välkommen till Amerika” av Linda Boström Knausgård

bostrom_knausgard_valkommen_till_amerika_omslag_inb_0

Linda Boström Knausgård
Välkommen till Amerika
Modernista

”Vi är en ljus familj,” upprepar modern flera gånger i Välkommen till Amerika, Linda Boström Knausgårds tredje bok, en riktigt tajt och gripande kortroman. Upprepningen av den här frasen har något desperat över sig, den är hjärtskärande eftersom modern kämpar förtvivlat för att hålla samman sin lilla familj. Hennes före detta man, som varit alkoholiserad och psykiskt sjuk, eventuellt bipolär, har dött. Nu utgjörs familjen bara av modern, hennes son och lillasystern Ellen. De bor i en stor lägenhet i Stockholm.

Bokens jag-berättare är dock Ellen som är elva år gammal. Bokens suveräna första mening: ”Det var nu länge sedan jag slutade prata.” Ellen har slutat prata, storebrodern barrikaderar sig på sitt rum bland sina instrument och modern gör sitt bästa för att sprida ljus i familjen. Det är ett ljus som Ellen stundtals upplever som både falskt och kravfyllt. Modern är en firad skådespelare och ibland undrar Ellen om modern alltid spelar en roll.

Fadern är, som sagt, död. Ellen har i själva verket bett till Gud att han skulle dö, och hon tror nu att det är hon som bär skulden. Även om hon känner en lättnad att faderns terror har upphört. Terrorn har upphört, han misshandlade modern och efter skilsmässan kunde han klättra upp för stuprännan för att ta sig in i familjens lägenhet, men familjen är i obalans.

Boken har en lite en lite vag sagoton, som vetter åt det groteska. Ellen är en brådmogen tjej och hon försöker förstå hur saker och ting hänger ihop:

”Det är som om varje situation letar efter balans. Varje möte vid kylskåpet , varje stund är det någonting som måste balanseras mot någonting annat. Att leva tillsammans var kanske just det, att flytta runt balanspunkten tills alla kunde stå ut. Det fanns många sätt. Det ena var inte värre än det andra.”

Och lite längre ned på samma sida:

”Vad var det som höll på att hända? Var det så att nu när hotet från pappa försvunnit, så föll vi i sär? Var det han som hållit ihop oss? Varför var det så att jag inte längre tillhörde min familj?”

Ellen är också ständigt orolig för att hon ska få stryk av sin bror och hon kan inte förlika sig med att hon är på väg att bli vuxen. Hon tycker att det är obehagligt att se hur broderns utseende förändras, men jag läser inte Välkommen till Amerika , i alla fall inte i första hand, psykologiskt-realistiskt utan snarare symboliskt-existentialistiskt. Jag läser den som en berättelse om hur man ska kunna förhålla sig till livet, en berättelse om hur man bör inrätta sig i världen.

Stilen präglas av korta meningar, som med stor precision mejslar fram Ellens tankar. Hon har, inte bara för att hon slutat tala, något rebelliskt över sig. Hon får mig att tänka på en annan av litteraturens unga hjältar, tolvårige Cosimo di Rondò, huvudperson i Klätterbaronen (1957) av Italo Calvino. I revolt mot sin stränge far klättrar Cosimo en dag upp i en väldigt ek, och svär att aldrig mer sätta sin fot på marken.

Ola Wihlke

2 kommentarer

Filed under Recensioner

Intervju: Richard Herold om Natur & Kultur

Richard Herold foto Mia Carlsson porträtt_0_

Richard Herold Foto Mia Carlsson

 

Förlagsbranschen har varit ganska skakig de senaste åren. Många förlag har mött osäkerheten genom att satsa ännu mer på deckare och bestsellers eller fenomenböcker, som Harry Potter och Fifty Shades of Grey.

Ett förlag som gått mot strömmen är Natur & Kultur. Och det går bra, trots att man helt slutat att ge ut deckare. På tvärs mot en allmän trend, att färre översatta böcker ges ut i Sverige, har Natur & Kultur också inlett en anspråksfull utgivning av bland annat latinamerikansk litteratur. Rent allmänt har förlagets utgivning de senaste åren blivit mer fokuserad och litterärt orienterad.

En av förklaringarna till nyorienteringen på Natur & Kultur är det arbete förlagschefen Richard Herold initierat. Han började jobba på Natur och Kultur 2010 efter sju framgångsrika år på Atlas förlag, där han bland annat började ge ut Alice Muro och publicerade Mig äger ingen av Åsa Linderborg, hennes lika angelägna som storsäljande bok.

Det sägs att både Bonniers, Norstedts och Natur & Kultur var angelägna om att anställa Herold när han lämnade Atlas. Att han valde det senare och tredje största förlaget, verkar stämma in i ett mönster som blir tydligt när man läser om honom, att han ofta går sin egen väg. Många påpekar att Natur & Kultur är stiftelseägt, att vinstkraven därmed inte är så stränga, men många av Herolds konträra idéer verkar fungera utmärkt när de prövas mot verkligheten.

Skulle du kunna berätta om särskilt betydelsefulla etapper i din karriär och om några böcker som du är stolt över att ha gett ut?

Jag började jobba i en bokhandel 1995. Några år senare fick jag ett stipendium av bohandlareföreningen för att resa till New York för fortbildning. Min första tanke var att jobba i en bokhandel där, jag skrev till Barnes & Nobels huvudkontor men fick inget svar. Så läste jag i Ordfront magasin om en intressant förläggare, André Schiffrin,som gav ut många svenska författare, och skrev till honom och undrade om de kunde tänkas vara intresserade av en svensk praktikant. Så kom det sig att jag hamnade på The New Press på 42:a gatan i New York i ett halvår.

När jag kom hem startade jag med en vän förlaget Pocky, arbetade på Tranan, hamnade på Atlas och blev 15 år efter praktiken i New York förlagschef på Natur & Kultur!

Med uppenbar känsla för stil : Ett reportage om manlighet (pocket)

En av de böcker jag är mest stolt över är också en av de första som jag själv var med och initierade. Jag hade träffat Stephan Mendel-Enk i mataffären på söder där jag bodde. Han skrev roliga krönikor i DN Sport och jag föreslog för honom att han borde skriva en bok. Resultatet blev Med uppenbar känsla för stil – ett reportage om manlighet. Som jag fortfarande tycker är det bästa som skrivits om män och maskulinitet.

Vad var roligast och mest lärorikt med att praktisera på The New Press?

Det var en – med amerikanska mått – väldigt platt organisation, så jag fick vara med på alla möten och kom verkligen in bakom kulisserna. Dels kändes det ju oerhört häftigt att komma från bokhandeln i Stockholm och få sitta med och ta utgivningsbeslut på ett amerikanskt förlag, och efter ett tag väcktes också tanken: det här skulle ju jag faktiskt kunna göra.

Monster i garderoben

Vad gör en förlagschef? Kan du beskriva din roll eller olika roller på Natur & Kultur?

 I korthet, fattar beslut när det behövs. Vi arbetar i en organisation med en stark form delegering, och väldigt få möten, de flesta beslut fattas på armlängds avstånd från mig. Ibland uppstår behov av min input och då finns jag där. Så chefsdelen av mitt jobb är förhållandevis enkelt, eftersom gruppen funkar så bra ihop och alla – hoppas jag – upplever att de har ett stort mandat till självbestämmande.

 Sen är jag ju den som håller ihop sälj/marknad och redaktion, samt arbetar långsiktigt med utvecklingsprojekt, även om mycket av det arbete nu landat i år.

I vilken utsträckning är du inblandad i valet av titlar?

Inte jättemycket, flera av redaktionerna arbetar helt självständigt, där skriver jag i princip bara under avtalen, men sakproseutgivnignen är jag fortfarande mer involverad i. Jag redigerar 3-4 titlar om året.

Spindelboet (inbunden)

I en intervju nyligen hävdade Jeff Shotts, redaktör på Graywolf Press, att många amerikanska förlag idag är helt förändrade, att de har anslutit till en strikt kommersiell förlagsmodell, ”primarily based on imitation, celebrity, promotion, and volume.” Han menar att den här modellen har flera svagheter: ”Given the uncertainty of this publishing model and the volatility of book sales, the independent, nonprofit model seems by comparison remarkably stable. […] What this has meant, for some time now, is that the larger houses have essentially ceded vast important territories to independent publishers: poetry, short stories, essays, literary criticism, translation, experimental fiction—in short, literature.”

Skulle du kunna kommentera Shotts analys lite grand och jämföra med svenska förhållanden?

Oj, stor fråga. Det enkla svaret är väl att givet osäkerheten Shotts talar om så är den kommersiella modellen ändå mer lönsam. Stora investeringar förvisso, men då de framgångsrika titlarna är så lönsamma som de är, så skapar den modellen större överskott. Det som det innebär är dock organisationer som är tomma på publicistiskt backbone. Det är vad som sker är att man börjar tala om gungor och karuseller och skapar två skilda urvalssystem inom förlagen. Det är också därför vi de senaste decenniet hört stora förlag i Sverige och utomlands tala om ”krisen för midlist”. I själva verket är det ett aktivt val att inte satsa på de s.k. midlisttitlarna, utan istället på en mer polariserad utgivning.

På Natur & Kultur har vi valt exakt motsatt väg. Färre smala titlar och färre genretitlar. Det vi ser är att vi levererar en jävla massa riktigt bra böcker och en stabil ekonomi, dock utan särskilt stora vinster. Så som förlag funkat fram tills för ett par decennier sedan.

Flickorna (inbunden)

Vilka är de största utmaningarna och möjligheterna för Natur & Kultur på kort respektive lång sikt?

Vi ska fortsätta göra de bästa böckerna vi bara kan. Och sälja så mycket av dem som det bara går. Eftersom vi inte drivs av något annat än det, ser jag inga större utmaningar egentligen. Mitt huvudfokus nu är att vi ska fortsätta ha roligt på jobbet. Att de som arbetar känner att det de gör är meningsfullt och stimulerande. Så länge vi lyckas med det tror jag vi kommer att fortsätta vara framgångsrika.

Levande och döda (inbunden)

Jag tycker att Natur & Kulturs utgivning har blivit mer och mer litterär, även utgivningen av sakprosa. Är det en utveckling som kan drivas vidare?

Nej, egentligen inte. Jag tror att anledningen till att läsare de senaste åren har börjat upptäcka Natur & Kultur och våra böcker är att vi är tydliga med vår profil. Inom alla utgivningsområden. Tydligast är detta kanske inom illustrerad fakta. För den publiken är det uppenbart när en bok kommer från oss eller från något av de andra förlagen. När det gäller skönlitteraturen och sakprosan så handlar det ju om att fortsätta arbeta med texterna, och fortsätta lita på att de böcker vi gillar, kommer även läsarna att gilla.

Jag tror att vår sakprosautgivning kommer att bli ännu mer eklektisk. Det är många och stora områden som ryms inom ”sakprosa” och för att vara intressanta bör vi nog syssla med lite av varje. Jag tycker Volante är oerhört skickliga på detta, de har en tydlig profil, samtidigt som den kan rymma så vitt skilda saker som cykling, humlor, hotellägare och robotar.Springsteen skriver självbiografi

Hur skulle du vilja att Natur & Kulturs verksamhet såg ut om fem år?

Exakt som den gör nu – haha! Nej, men vi håller på med en del roliga utvecklingsprojekt, så fortsatt fokus på de bra böckerna, men kanske med en tidskrift eller två och utgivning i fler länder?

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Intervjuer