Etikettarkiv: Italo Calvino

Intervju: Richard Herold om Natur & Kultur

Richard Herold foto Mia Carlsson porträtt_0_

Richard Herold Foto Mia Carlsson

 

Förlagsbranschen har varit ganska skakig de senaste åren. Många förlag har mött osäkerheten genom att satsa ännu mer på deckare och bestsellers eller fenomenböcker, som Harry Potter och Fifty Shades of Grey.

Ett förlag som gått mot strömmen är Natur & Kultur. Och det går bra, trots att man helt slutat att ge ut deckare. På tvärs mot en allmän trend, att färre översatta böcker ges ut i Sverige, har Natur & Kultur också inlett en anspråksfull utgivning av bland annat latinamerikansk litteratur. Rent allmänt har förlagets utgivning de senaste åren blivit mer fokuserad och litterärt orienterad.

En av förklaringarna till nyorienteringen på Natur & Kultur är det arbete förlagschefen Richard Herold initierat. Han började jobba på Natur och Kultur 2010 efter sju framgångsrika år på Atlas förlag, där han bland annat började ge ut Alice Muro och publicerade Mig äger ingen av Åsa Linderborg, hennes lika angelägna som storsäljande bok.

Det sägs att både Bonniers, Norstedts och Natur & Kultur var angelägna om att anställa Herold när han lämnade Atlas. Att han valde det senare och tredje största förlaget, verkar stämma in i ett mönster som blir tydligt när man läser om honom, att han ofta går sin egen väg. Många påpekar att Natur & Kultur är stiftelseägt, att vinstkraven därmed inte är så stränga, men många av Herolds konträra idéer verkar fungera utmärkt när de prövas mot verkligheten.

Skulle du kunna berätta om särskilt betydelsefulla etapper i din karriär och om några böcker som du är stolt över att ha gett ut?

Jag började jobba i en bokhandel 1995. Några år senare fick jag ett stipendium av bohandlareföreningen för att resa till New York för fortbildning. Min första tanke var att jobba i en bokhandel där, jag skrev till Barnes & Nobels huvudkontor men fick inget svar. Så läste jag i Ordfront magasin om en intressant förläggare, André Schiffrin,som gav ut många svenska författare, och skrev till honom och undrade om de kunde tänkas vara intresserade av en svensk praktikant. Så kom det sig att jag hamnade på The New Press på 42:a gatan i New York i ett halvår.

När jag kom hem startade jag med en vän förlaget Pocky, arbetade på Tranan, hamnade på Atlas och blev 15 år efter praktiken i New York förlagschef på Natur & Kultur!

Med uppenbar känsla för stil : Ett reportage om manlighet (pocket)

En av de böcker jag är mest stolt över är också en av de första som jag själv var med och initierade. Jag hade träffat Stephan Mendel-Enk i mataffären på söder där jag bodde. Han skrev roliga krönikor i DN Sport och jag föreslog för honom att han borde skriva en bok. Resultatet blev Med uppenbar känsla för stil – ett reportage om manlighet. Som jag fortfarande tycker är det bästa som skrivits om män och maskulinitet.

Vad var roligast och mest lärorikt med att praktisera på The New Press?

Det var en – med amerikanska mått – väldigt platt organisation, så jag fick vara med på alla möten och kom verkligen in bakom kulisserna. Dels kändes det ju oerhört häftigt att komma från bokhandeln i Stockholm och få sitta med och ta utgivningsbeslut på ett amerikanskt förlag, och efter ett tag väcktes också tanken: det här skulle ju jag faktiskt kunna göra.

Monster i garderoben

Vad gör en förlagschef? Kan du beskriva din roll eller olika roller på Natur & Kultur?

 I korthet, fattar beslut när det behövs. Vi arbetar i en organisation med en stark form delegering, och väldigt få möten, de flesta beslut fattas på armlängds avstånd från mig. Ibland uppstår behov av min input och då finns jag där. Så chefsdelen av mitt jobb är förhållandevis enkelt, eftersom gruppen funkar så bra ihop och alla – hoppas jag – upplever att de har ett stort mandat till självbestämmande.

 Sen är jag ju den som håller ihop sälj/marknad och redaktion, samt arbetar långsiktigt med utvecklingsprojekt, även om mycket av det arbete nu landat i år.

I vilken utsträckning är du inblandad i valet av titlar?

Inte jättemycket, flera av redaktionerna arbetar helt självständigt, där skriver jag i princip bara under avtalen, men sakproseutgivnignen är jag fortfarande mer involverad i. Jag redigerar 3-4 titlar om året.

Spindelboet (inbunden)

I en intervju nyligen hävdade Jeff Shotts, redaktör på Graywolf Press, att många amerikanska förlag idag är helt förändrade, att de har anslutit till en strikt kommersiell förlagsmodell, ”primarily based on imitation, celebrity, promotion, and volume.” Han menar att den här modellen har flera svagheter: ”Given the uncertainty of this publishing model and the volatility of book sales, the independent, nonprofit model seems by comparison remarkably stable. […] What this has meant, for some time now, is that the larger houses have essentially ceded vast important territories to independent publishers: poetry, short stories, essays, literary criticism, translation, experimental fiction—in short, literature.”

Skulle du kunna kommentera Shotts analys lite grand och jämföra med svenska förhållanden?

Oj, stor fråga. Det enkla svaret är väl att givet osäkerheten Shotts talar om så är den kommersiella modellen ändå mer lönsam. Stora investeringar förvisso, men då de framgångsrika titlarna är så lönsamma som de är, så skapar den modellen större överskott. Det som det innebär är dock organisationer som är tomma på publicistiskt backbone. Det är vad som sker är att man börjar tala om gungor och karuseller och skapar två skilda urvalssystem inom förlagen. Det är också därför vi de senaste decenniet hört stora förlag i Sverige och utomlands tala om ”krisen för midlist”. I själva verket är det ett aktivt val att inte satsa på de s.k. midlisttitlarna, utan istället på en mer polariserad utgivning.

På Natur & Kultur har vi valt exakt motsatt väg. Färre smala titlar och färre genretitlar. Det vi ser är att vi levererar en jävla massa riktigt bra böcker och en stabil ekonomi, dock utan särskilt stora vinster. Så som förlag funkat fram tills för ett par decennier sedan.

Flickorna (inbunden)

Vilka är de största utmaningarna och möjligheterna för Natur & Kultur på kort respektive lång sikt?

Vi ska fortsätta göra de bästa böckerna vi bara kan. Och sälja så mycket av dem som det bara går. Eftersom vi inte drivs av något annat än det, ser jag inga större utmaningar egentligen. Mitt huvudfokus nu är att vi ska fortsätta ha roligt på jobbet. Att de som arbetar känner att det de gör är meningsfullt och stimulerande. Så länge vi lyckas med det tror jag vi kommer att fortsätta vara framgångsrika.

Levande och döda (inbunden)

Jag tycker att Natur & Kulturs utgivning har blivit mer och mer litterär, även utgivningen av sakprosa. Är det en utveckling som kan drivas vidare?

Nej, egentligen inte. Jag tror att anledningen till att läsare de senaste åren har börjat upptäcka Natur & Kultur och våra böcker är att vi är tydliga med vår profil. Inom alla utgivningsområden. Tydligast är detta kanske inom illustrerad fakta. För den publiken är det uppenbart när en bok kommer från oss eller från något av de andra förlagen. När det gäller skönlitteraturen och sakprosan så handlar det ju om att fortsätta arbeta med texterna, och fortsätta lita på att de böcker vi gillar, kommer även läsarna att gilla.

Jag tror att vår sakprosautgivning kommer att bli ännu mer eklektisk. Det är många och stora områden som ryms inom ”sakprosa” och för att vara intressanta bör vi nog syssla med lite av varje. Jag tycker Volante är oerhört skickliga på detta, de har en tydlig profil, samtidigt som den kan rymma så vitt skilda saker som cykling, humlor, hotellägare och robotar.Springsteen skriver självbiografi

Hur skulle du vilja att Natur & Kulturs verksamhet såg ut om fem år?

Exakt som den gör nu – haha! Nej, men vi håller på med en del roliga utvecklingsprojekt, så fortsatt fokus på de bra böckerna, men kanske med en tidskrift eller två och utgivning i fler länder?

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Intervjuer

Suverän roman om 1600-talsgeniet Margaret Cavendish

Danielle Dutton
Margaret the First
Catapult

Margaret Cavendish skrev ett tjugotal verk och stack inte under stol med att hon ville bli berömd. Hon var intresserad av och kunnig om vetenskap och filosofi. Hon hade utbyten med och kritiserade några av samtidens främsta filosofer och tänkare. Hon förde resonemang om och kritiserade stereotypa föreställningar om män och kvinnor.

Cavendish skrev också en genreöverskridande sciencefiction-bok, som bland annat berättar om en u-båt. Hon månade om djurens välmående. Ingenting av det här vore märkligt, om det inte vore för att Margaret Cavendish levde mellan 1623 och 1673. Hon blev hertiginna 1945, när hon gifte sig med William Cavendish, hertig av Newcaste.

Margaret the First av amerikanskan Danielle Dutton handlar om Margaret Cavendish och det är en historisk roman, men den bär inte på all den bråte som konventionella historiska romaner gör. Den är bara drygt 160 sidor lång och är inte överlastad med fakta, har inga transportsträckor och inga döda punkter. Dutton gör nedslag i Margarets liv och bygger på så sätt upp en fiktionaliserad biografi, berättarjaget är i ungefär halva boken Margaret själv som berättar om sitt märkvärdiga liv.

Som så många framhållit är romanen feministisk – Margaret var en feminist avant la lettre – men dess ämnen och teman är långt mer universella än så. Virginia Woolf skrev om henne i A Room of Ones Own, men Margaret the First väcker snarare associationer till en annan av Woolfs böcker, romanen Orlando.

Den unge Margaret är en av drottningens hovdamer och under inbördeskriget lämnar hon, i likhet med många andra rojalister, England för Paris, där den unge kungen upplåter Louvren åt det engelska hovet. Redan tidigt märks det att Margaret är annorlunda, att hon tänker annorlunda:

”Alone in the carriage, flying trough England, I imagined myself a beauty in satin; I imagined a crown of diamonds on my head; I imagined I’d soon be married to a celebrated general, but that days after the wedding my husband would fall in battle, so that I, in a silver coat to my waist, with a broad sword in my hand, would have no choice but to rally his troops and lead them onto the field; I imagined a royal reception, the road strewn with petals, bells.”

Margaret har en fantastisk fantasi, men är i unga år ganska blyg och boksynt; Paris tråkar ut henne, men det är där hon gifter sig med sin betydligt äldre make. De bor på några olika platser på kontinenten, återvänder sedan till England, till London och hertigens och hertiginnans herresäte.

Margaret the First är en feministisk historisk roman, men den är också en bildningasroman, en roman om driften att tänka fritt, läsa och skriva och en rörande kärleksroman. William Cavendish är påtagligt stolt över sin skrivande och filosoferande hustru, som ibland får höra glåporden ”Mad Madge, Mad Madge, Mad Madge,” när hon åker vagn längs Londons gator.

Jag kommer att tänka på Italo Calvino när jag läser den här romanen – jag tror att han skulle ha gillat både boken och dess föremål – och särskilt hans Sex punkter för nästa årtusende (hans amerikanska föreläsningar) i vilken han lägger ut texten om fem av sina estetiska ideal. Det är särskilt tre av dem jag kommer att tänka på när jag läser Dutton: lätthet, snabbhet och synlighet. Man känner sig, både bokstavligt och bildligt talat, lätt när man läser den här underbara och, ända ner på meningsnivå, sällsynt njutbara boken.

Och så en förklaring till romanens titel: Margaret the First. Den bok Margaret skrev som har utsetts till ett av de tidigaste exemplen på science fiction har en obetalbar titel mer i stil med den tidens ideal: Observations Upon Experimental Philosophy and the Description of a New World, Called the Blazing World, Written by the Thrice Noble, Illustrious, and Excellent Princesse, the Duchess of Newcastle.

I förordet till denna mycket egensinniga bok hävdar Margaret att hon är ”as Ambitous as ever any of my Sex was, is, or can be; which makes, that though I cannot be Henry the Fifth, or Charles the Second, yet I endeavour to be Margaret the First”.

Läs utdrag ur boken.

Läs intervju med Danielle Dutton.

Dutton är förutom författare, grundare av förlaget Dorothy, a publishing project. Det ger ut fantastiska böcker, uteslutande av kvinnliga författare, tror jag. Mest kända är nog Joanna Walsh och Nell Zink.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Recensioner

Gunter Rambow – posters på temat böcker

1988_01_Bibliotheque

Gunter Rambow: Bibliothèque nationale 1988

Fotografen och grafikern Gunter Rambow, född 1938, är en gigant inom sina områden. Han var 1974–1988 professor i grafisk design vid Gesamthochschule Kassel och 1991–2003 professor i visuell kommunikation vid ZKM Karlsruhe. 2009 grundade han Institut für Visuelle Kommunikation, Güstrow.

Rambow har ett ganska kontrollerat men kraftfullt och originellt bildspråk, ofta väldigt humoristiskt. Många visuella lösningar är verkligt smarta och överraskar betraktaren. Här visar vi några av Rambows fantastiska affischer på temat böcker, de flesta gjorda på uppdrag av S. Fischer Verlag och de är lite mer nedtonade men visuellt lekfulla och verkligt fängslande.

Ett stort tack till Gunter Rambow, som generöst lät oss välja fritt ur hans digra internetarkiv, en riktig skattkammare om man är intresserad av grafisk design. I ett kommande blogginlägg kommer vi att lyfta fram andra verk, inte minst posters från teatrar, utställningar och kampanjer.

1976_08

Gunter Rambow: SFV 1976

1976_10

Gunter Rambow: SFV 1976

1976_11

Gunter Rambow: SFV 1976

1976_12

Gunter Rambow: SFV 1976

1978_15_S_F_78

Gunter Rambow: SFV 1978

1979_01_2_SF1

Gunter Rambow: SFV 1979

1979_02_2_SF2

Gunter Rambow: SFV 1979

1979_03_2_SF3

Gunter Rambow: SFV 1979

1979_04_SF4

Gunter Rambow: SFV 1979

1979_05_2_SF5

Gunter Rambow: SFV 1979

1979_06_2_SF6

Gunter Rambow: SFV 1979

1986_02_100Gelb

Gunter Rambow: SFV 1986

1986_01_100Blau

Gunter Rambow: SFV 1986

1987_07_Schnittpunkte

Gunter Rambow: Literatur in Kassel 1987

1983_08_PEN

Gunter Rambow: PEN 1978

Affischerna gjorda på uppdrag av S. Fischer Verlag får mig att associera lite grand till René Magritte och hans drömlika bildvärld och till M.C. Escher och hans visuella trick, men de förmedlar också den egendomliga lätthet man kan känna när man läser en riktigt bra bok, en känsla av lätthet som jag tror är besläktad med frihet.

Jag inbillar mig att författare ibland känner samma lätthet när de skriver och jag gissar att Rambow också känner den ibland när han skapar sina underbara verk. Det är svårt att tro att många av de här affischerna är gjorda för nästan 40 år sedan.

Och apropå lätthet: Flera posters skulle, något modifierade, funka utmärkt som bokomslag, till böcker av författare som Jorge Luis Borges, Italo Calvino och Paul Auster.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Bokomslag bilder och foto

14 skäl att läsa klassiker, enligt Italo Calvino

Wikimedia Commons

Wikimedia Commons

När den italienske författaren Italo Calvino (1923-1985) talade om vikten av att läsa klassikerna, och det gjorde han ganska ofta, så var det inte ett utslag av snobbism, hela hans författarskap lever i symbios med klassikerna.

Ett år efter hans död publicerade The New York Review of Books en väldigt fin liten inspirerande text, ”Why Read the Classics?”, i vilken Calvino dels definierar vad en klassiker är, dels radar upp 14 skäl att läsa klassikerna. Läs Calvino.

Ola Wihlke

 

Lämna en kommentar

Under Notiser

En novell varje kväll 78: ”Thirteen Wives” av Steven Millhauser

Mycket bra samling

Mycket bra samling

”I have thirteen wives. We all live together in a sprawling Queen Anne house with half a dozen gables, two round towers, and a wraparound porch, not far from the center of town. Each of my wives has her own room, as I have mine, but we gather for dinner every evening in the high dining room, at the long table under the old chandelier with its pink glass shades.”

Citerat ur ”Thirteen Wives” av Steven Millhauser i New Yorker, 27 maj 2013. Den amerikanska novellmästaren Millhauser är en stor favorit, som med sin fabelaktiga och uppsluppna melankoli associerar till bland andra Italo Calvino och Jorge Luis Borges. Vi har länkat till fler noveller av Millhauser: ”In the reign of Harad IV”, ”Cathay” och ”The Invasion from Outer Space”.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Noveller

Vidunderliga bokskulpturer av Guy Laramée

I ungefär tre decennier har kanadensaren Guy Laramée arbetat som kompositör, regissör, tillverkare av instrument, poet och författare, sångare, målare och skulptör. Det är hans skulpturer vi omedelbart fastnade för, skulpturer gjorda av böcker, skulpturer som är vackra på samma sätt som romantiska ruiner är vackra. De är storslagna, kusliga och i någon bemärkelse tragiska.

Vi associerar till den amerikanske novellisten Steven Millhauser, som i många av sina noveller (vi har länkat till några) uppehåller sig vid personer som driver perfektionen till dess yttersta, oavsett om det handlar om en dockmakare, knivkastare eller någon som gör skulpturer i snö.

Vi tycker att Laramée som skulptör är besläktad med Millhauser, och kanske även i viss mån med Italo Calvino och Jorge Luis Borges. De skapar sina egna världar, som vi inte visste var möjliga, och det skulle falla sig naturligt om det visade sig att någon av de tre författarna hade skrivit en berättelse om en kanadensisk konstnär som gjorde skulpturer av böcker.

Guy Laramée hade vänligheten att låta oss använda allt material fritt på hans hemsida och vi har tagit oss friheten att presentera ett urval. Han har gjort flera serier, som Biblios och The Great Wall, av gamla böcker och ur dem frammanat undersköna berg och urgamla strukturer och byggnader. Skriver han i sitt Artist Statement:

So I carve landscapes out of books and I paint Romantic landscapes. Mountains of disused knowledge return to what they really are: mountains. They erode a bit more and they become hills. Then they flatten and become fields where apparently nothing is happening. Piles of obsolete encyclopedias return to that which does not need to say anything, that which simply IS. Fogs and clouds erase everything we know, everything we think we are.

Alltings förgänglighet är alltså ett stort tema i de här verken, men också det logiskt-analytiska tänkandet kontra varandet i sig. De fem första fotona avbildar skulpturer i serien The Great Wall:

Carved Book Landscapes by Guy Laramee sculpture recycling paper books

Carved Book Landscapes by Guy Laramee sculpture recycling paper books

Carved Book Landscapes by Guy Laramee sculpture recycling paper books

Book Sculptures, creative, design, Guy Laramee, innovation, Inspiration

Book Sculptures, creative, design, Guy Laramee, innovation, Inspiration

New Carved Book Landscapes by Guy Laramee - Peaks

Om du gillar de här skulpturerna bör du definitivt besöka konstnärens egen hemsida, där det förutom foton finns en hel del text om skulpturserierna.

Text: Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Bokomslag bilder och foto

En lista med den senaste tidens vassaste listor II

Vi gör en hel del listor, helt nyligen ”De 10 bästa amerikanska romanerna” och för inte så länge sedan ”18 riktigt vassa förstameningar”, men så hittar vi listor också och ofta är de bättre än dem vi gör själva. Här nedan har vi samlat några nya listor som vi tycker särskilt mycket om.

9781598532951_p0_v1_s260x420

The Guardian: Top 10 novels inspired by Shakespeare

On the Road: The Original Scroll: (Penguin Classics Deluxe Edition)

The Huffington Post: 15 Words You Didn’t Know Were Coined By Famous Writers

Middlemarch

The Telegraph: 20 best British and Irish novels of all time

Gone Girl

Flavorwire10 Dark and Twisty Books for ‘Gone Girl’ Fans

COMPLETE STORIES

Flavorwire: 20 Great Southern Short Stories

Heart of Darkness

Och så en lista som är under uppbyggnad, från The GuardianThe 100 best novels

If on a Winter's Night a Traveler

Och sist men inte minst, motsvarande lista från The Telegraph100 novels everyone should read

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Listor