Etikettarkiv: Italo Calvino

14 skäl att läsa klassiker, enligt Italo Calvino

Wikimedia Commons

Wikimedia Commons

När den italienske författaren Italo Calvino (1923-1985) talade om vikten av att läsa klassikerna, och det gjorde han ganska ofta, så var det inte ett utslag av snobbism, hela hans författarskap lever i symbios med klassikerna.

Ett år efter hans död publicerade The New York Review of Books en väldigt fin liten inspirerande text, ”Why Read the Classics?”, i vilken Calvino dels definierar vad en klassiker är, dels radar upp 14 skäl att läsa klassikerna. Läs Calvino.

Ola Wihlke

 

Lämna en kommentar

Under Notiser

En novell varje kväll 78: ”Thirteen Wives” av Steven Millhauser

Mycket bra samling

Mycket bra samling

”I have thirteen wives. We all live together in a sprawling Queen Anne house with half a dozen gables, two round towers, and a wraparound porch, not far from the center of town. Each of my wives has her own room, as I have mine, but we gather for dinner every evening in the high dining room, at the long table under the old chandelier with its pink glass shades.”

Citerat ur ”Thirteen Wives” av Steven Millhauser i New Yorker, 27 maj 2013. Den amerikanska novellmästaren Millhauser är en stor favorit, som med sin fabelaktiga och uppsluppna melankoli associerar till bland andra Italo Calvino och Jorge Luis Borges. Vi har länkat till fler noveller av Millhauser: ”In the reign of Harad IV”, ”Cathay” och ”The Invasion from Outer Space”.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Noveller

Vidunderliga bokskulpturer av Guy Laramée

I ungefär tre decennier har kanadensaren Guy Laramée arbetat som kompositör, regissör, tillverkare av instrument, poet och författare, sångare, målare och skulptör. Det är hans skulpturer vi omedelbart fastnade för, skulpturer gjorda av böcker, skulpturer som är vackra på samma sätt som romantiska ruiner är vackra. De är storslagna, kusliga och i någon bemärkelse tragiska.

Vi associerar till den amerikanske novellisten Steven Millhauser, som i många av sina noveller (vi har länkat till några) uppehåller sig vid personer som driver perfektionen till dess yttersta, oavsett om det handlar om en dockmakare, knivkastare eller någon som gör skulpturer i snö.

Vi tycker att Laramée som skulptör är besläktad med Millhauser, och kanske även i viss mån med Italo Calvino och Jorge Luis Borges. De skapar sina egna världar, som vi inte visste var möjliga, och det skulle falla sig naturligt om det visade sig att någon av de tre författarna hade skrivit en berättelse om en kanadensisk konstnär som gjorde skulpturer av böcker.

Guy Laramée hade vänligheten att låta oss använda allt material fritt på hans hemsida och vi har tagit oss friheten att presentera ett urval. Han har gjort flera serier, som Biblios och The Great Wall, av gamla böcker och ur dem frammanat undersköna berg och urgamla strukturer och byggnader. Skriver han i sitt Artist Statement:

So I carve landscapes out of books and I paint Romantic landscapes. Mountains of disused knowledge return to what they really are: mountains. They erode a bit more and they become hills. Then they flatten and become fields where apparently nothing is happening. Piles of obsolete encyclopedias return to that which does not need to say anything, that which simply IS. Fogs and clouds erase everything we know, everything we think we are.

Alltings förgänglighet är alltså ett stort tema i de här verken, men också det logiskt-analytiska tänkandet kontra varandet i sig. De fem första fotona avbildar skulpturer i serien The Great Wall:

Carved Book Landscapes by Guy Laramee sculpture recycling paper books

Carved Book Landscapes by Guy Laramee sculpture recycling paper books

Carved Book Landscapes by Guy Laramee sculpture recycling paper books

Book Sculptures, creative, design, Guy Laramee, innovation, Inspiration

Book Sculptures, creative, design, Guy Laramee, innovation, Inspiration

New Carved Book Landscapes by Guy Laramee - Peaks

Om du gillar de här skulpturerna bör du definitivt besöka konstnärens egen hemsida, där det förutom foton finns en hel del text om skulpturserierna.

Text: Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Bokomslag bilder och foto

En lista med den senaste tidens vassaste listor II

Vi gör en hel del listor, helt nyligen ”De 10 bästa amerikanska romanerna” och för inte så länge sedan ”18 riktigt vassa förstameningar”, men så hittar vi listor också och ofta är de bättre än dem vi gör själva. Här nedan har vi samlat några nya listor som vi tycker särskilt mycket om.

9781598532951_p0_v1_s260x420

The Guardian: Top 10 novels inspired by Shakespeare

On the Road: The Original Scroll: (Penguin Classics Deluxe Edition)

The Huffington Post: 15 Words You Didn’t Know Were Coined By Famous Writers

Middlemarch

The Telegraph: 20 best British and Irish novels of all time

Gone Girl

Flavorwire10 Dark and Twisty Books for ‘Gone Girl’ Fans

COMPLETE STORIES

Flavorwire: 20 Great Southern Short Stories

Heart of Darkness

Och så en lista som är under uppbyggnad, från The GuardianThe 100 best novels

If on a Winter's Night a Traveler

Och sist men inte minst, motsvarande lista från The Telegraph100 novels everyone should read

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Listor

Knausgårds kommande bok inspirerad av Borges och Calvino

”Before I left, Knausgaard told me something unexpected. ‘I shouldn’t talk about this,’ he said, shaking his head and smiling a little. In interviews, Knausgaard has insisted that he meant what he wrote in the last line of his series: that he is through writing novels. But he told me he is working on a new one. Amid all the turmoil over My Struggle, now he can ‘sit down and be somewhere else, do something else,’ and that carries him forward. Influenced by Borges and Calvino, the new book will have elements of the fantastical, the otherworldly. It won’t be about his life at all.”

Citerat ur ”Karl Ove Knausgaard Became a Literary Sensation by Exposing His Every SecretReaders love him for it. He hates himself” av Evan Hughes i New Republic, 7 april 2014. Efter 3600 sidor självutlämnande autofiktion kan det kanske vara läge för något lite mer i Borges och Calvinos stil?

O.W.

Lämna en kommentar

Under Nyheter

18 riktigt vassa förstameningar

Första meningen i en novell eller roman är superviktig, enligt myten. Om den inte genast fångar läsaren är det kört. På ett trivialt sätt är det sant, om en läsare direkt efter att ha läst den första meningen överger boken, ja då kanske man kan säga att författaren misslyckats.

Men det är väl inte riktigt så det funkar, läsare är väl i regel generösa och läser betydligt mer än en mening innan de eventuellt lägger ned läsningen? Men med tanke på hur efterhängsen den här myten är, så är det anmärkningsvärt hur mycket halvbra förstameningar som skrivs.

Svenska författare skriver ofta om vädret. Den typiska svenska förstameningen handlar, på ett eller annat sätt, om vädret.

Meteorologiska fenomen används ofta som en stämningsmarkör. Som i Robert Musils stora bok Mannen utan egenskaper (1930) :”Ett lågtryck som befann sig över Atlanten rörde sig i riktning öster ut mot en högtrycksrygg över Ryssland och visade ännu ingen tendens att förskjuta sig mot norr för att undvika denna.”

Men förstameningen är inte superviktig, däremot kan den vara underhållande i sig. Till hjälp för att göra den här listan har vi kikat lite på ”100 best first lines from novels.” Skriv gärna förslag på andra förstameningar, gärna svenska.

Call me Ishmael.”
Moby Dick (1851) av Herman Melville

All this happened, more or less.”
Slaughterhouse-Five (1969)av Kurt Vonnegut

”Idag dog mamma. Eller kanske igår; jag vet inte.”
Främlingen (1942) av Albert Camus

The sun shone, having no alternative, on the nothing new.”
Murphy (1938) av Samuel Beckett

Alla ord, när handling fattas, äro dåraktiga och tomma.”
Polyfem förvandlad (1964) av Willy Kyrklund

It was a pleasure to burn.”
Fahrenheit 451 (1953) av Ray Bradbury

It was the day my grandmother exploded.”
The Crow Road (1992) av Iain M.Banks

The sky above the port was the color of television, tuned to a dead channel.”
Neuromancer (1984) William Gibson

Det var på den tiden jag gick runt och svalt i Kristiania, denna förunderliga stad som ingen lämnar utan att ha fått märken av den…”
Svält (1890) av Knut Hamsun

It was a queer, sultry summer, the summer they electrocuted the Rosenbergs, and I didn’t know what I was doing in New York.”
The Bell Jar (1963) av Sylvia Plath

”Als Gregor Samsa eines Morgens aus unruhigen Träumen erwachte, fand er sich in seinem Bett zu einem ungeheuren Ungeziefer verwandelt.“
Förvandlingen (1912) av Franz Kafka

”Med milt våld lösgjorde sig herr Aghios från sin hustru och försökte med raska steg försvinna in i folkmassan som tätnade vid ingången till stationen.”
En kort sentimental resa (1926) av Italo Svevo

Alla lyckliga familjer liknar varandra, varje olycklig familj är olycklig på sitt eget vis.”

Anna Karenina (1877) av Leo Tolstoj

 

You are about to begin reading Italo Calvinos new novel, If on a winters night a traveler.

If on a winter’s night a traveler (1979) av Italo Calvino

It was the best of times, it was the worst of times, it was the age of wisdom, it was the age of foolishness, it was the epoch of belief, it was the epoch of incredulity, it was the season of Light, it was the season of Darkness […]”
A Tale of Two Cities (1859) av Charles Dickens

Många år senare, inför exekutionsplutonen, skulle överste Aureliano Buendía påminna sig den avlägsna eftermiddag då hans far tog honom med för att visa honom isen.”
Hundra år av ensamhet (1967) av Gabriel García Márquez

Jemand musste Josef K. verleumdet haben, denn ohne dass er etwas Böses getan hätte, wurde er eines Morgens verhaftet.”
Processen (1925) av Franz Kafka

You don’t know about me, without you have read a book by the name of The Adventures of Tom Sawyer, but that ain’t no matter. That book was made by a Mr Mark Twain, and he told the truth, mainly.”
The Adventures of Huckleberry Finn (1884) av Mark Twain

Förslag på andra förstameningar är varmt välkomna.

Ola Wihlke

3 kommentarer

Under Listor

Intervjuer med Borges, Cortazar, Calvino, Munro, Murakami och drygt 200 andra författare

George Plimptons visitkort. Foto: Wikipedia

Det kanske bara är ett ålderstecken, men jag har en känsla av att det gjordes fler och bättre författarintervjuer på 70-, 80- och 90-talet än idag. Jag har en känsla av att tidnings- och tidskriftsintervjun hade en mycket mer framskjuten position, att den var något man stolt skyltade med för att locka läsare.

Författarens status har naturligtvis sjunkit, särskilt i egenskap av tyckare utanför sitt speciella område, och det kommer ut färre tidskrifter, men jag har en känsla av att det beror på något annat. Produktions- kostnaderna, om man får uttrycka sig lite osentimentalt. Inför en intervju ska en journalist gärna läsa eller ha läst ett helt författarskap och man ska ordna ett möte, helst IRL. Det tar helt enkelt oändligt lång tid att färdigställa en intervju jämfört med exempelvis en krönika.

Men the Paris Review ångar på som om ingenting har hänt sedan 50-talet. Man gör osedvanligt långa och ingående intervjuer med fokus på den kreativa processen och verket. Inte sällan är intervjuarna två, som när Alice Munro intervjuades 1994. Då reste en duo från New York till Ontario och samtalade med henne under tre dagar. Och det märks faktiskt.

Arkiven på Paris Review utgör en riktig guldgruva och det här är 10 favoritintervjuer:

Jorge Luis Borges, ”The Art of Fiction No. 39

”During this century, as I say, the epic tradition has been saved for the world by, of all places, Hollywood.”

Julio Cortazar, ”The Art of Fiction No. 83

”For me, literature is a form of play. But I’ve always added that there are two forms of play: football, for example, which is basically a game, and then games that are very profound and serious. When children play, though they’re amusing themselves, they take it very seriously.”

Italo Calvino, ”The Art of Fiction No. 130

Svar på fråga om influenser från Joyce eller andra modernister: ”My author is Kafka and my favorite novel is Amerika.”

Alice Munro, ”The Art of Fiction No. 137

”I was writing desperately all the time I was pregnant because I thought I would never be able to write afterwards. Each pregnancy spurred me to get something big done before the baby was born. Actually I didn’t get anything big done.”

Haruki Murakami, ”The Art of Fiction No. 182

”I’m not intelligent. I’m not arrogant. I’m just like the people who read my books. I used to have a jazz club, and I made the cocktails and I made the sandwiches. I didn’t want to become a writer – it just happened. It’s a kind of gift, you know, from the heavens.”

Barry Hannah, ”The Art of Fiction No. 184

”Nabokov said Hemingway wrote books for boys, but that’s just a pompous disreading of genius. ‘Aesthetic bliss,’ so identified with Nabokov, is a frequent blessing in Hemingway, too. I love both authors, by the way, and found my own way between them.”

Umberto Eco, ”The Art of Fiction No. 197

“I suspect that there is no serious scholar who doesn’t like to watch television. I’m just the only one who confesses.”

Michel Houellebecq, ”The Art of Fiction No. 206

”I want to be loved despite my faults. It isn’t exactly true that I’m a provocateur. A real provocateur is someone who says things he doesn’t think, just to shock. I try to say what I think.”

Imre Kertész, ”The Art of Fiction No. 220

“I tried to depict the human face of this history, I wanted to write a book that people would actually want to read.”

Ursula K. Le Guin, ”The Art of Fiction No. 221

”The ‘hard’–science fiction writers dismiss everything except, well, physics, astronomy, and maybe chemistry. Biology, sociology, anthropology—that’s not science to them, that’s soft stuff. They’re not that interested in what human beings do, really. But I am.”

I intervjuserien finns också ”The Art of Poetry”, relativt nya ”The Art of Nonfiction” och, det senaste tillskottet, ”The Art of Screenwriting. I det just utkomna vårnumret intervjuas skaparen av Mad Men, Matthew Weiner: “TV writing is for people who hate being alone more than they hate writing.”

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Intervjuer

En novell varje kväll 42: ”Pu-239” av Ken Kalfus

Novellen ”Pu-239” inleds med en beskrivning av ett kärnkraftverk som inte riktigt fungerar som det ska: ”Someone comitted a simple error that, according to the plant’s blueprints, should have been impossible, and a valve was left open, a pipe ruptured, a technician was trapped in a crawlspace, and a small fire destroyed several workstations.”

A pellet of plutonium-238, glowing under its o...

Plutonium-238 (Photo credit: Wikipedia)

I titelnovellen som ingår i Ken Kalfus hyllade samling Pu-239 and Other Russian Fantasies (1999), vars tidsram är ungefär 100 år av sovjetisk och rysk historia, råder tveklöst ett post- kommunistiskt förfall. Och typiskt nog beskrivs först själva byggnaden utförligt, och först lite senare teknikern som fastnat i kryputrymmet.

Teknikern heter Timofey och han räknar redan under olyckan ut att han har utsatts för dödliga doser strålning, men han börjar också trotsigt fundera ut en plan, en hämnd om man så vill. Som anställd på kärnkraftverket har han ganska bra betalt, men lönerna betalas sällan ut. Timofey har jobbat på kraftverket i 16 år, men har inga besparingar att lämna efter sig till fru och barn. Så han beslutar sig för att stjäla lite förstklassig plutonium, som han tror att en diktator skulle kunna vara beredd att betala tiotusentals dollar för. Och i Moskva borde det finns lämpliga köpare.

Pu-239” är grå och rå, men den är mer än bara en träffsäker satir över ett samhälle i förfall och i vilket individen värderas kusligt lågt. Novellen är realistisk, men drar också åt det överdrivna och absurda. Den är brutal men, överraskande nog, också rolig, även om humorn är av det svartare slaget. Några av Ken Kalfus favoritförfattare är, inte helt överraskande, Jorge Luis Borges, Italo Calvino och Vladimir Nabokov.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Noveller

En novell varje kväll 32: ”Cathay” av Steven Millhauser

Golden Bower Bird

Golden Bower Bird (Foto: Powerhouse Museum Collection)

Steven Millhauser är en av de riktigt stora samtida amerikanska novellisterna, en hantverksskicklig perfektionist och magiker. När vi länkade till hans novell ”Invasion From Outer Space” , som nummer fyra i den här serien, associerade vi till Edgar Allen Poe, Jorge Luis Borges och Italo Calvino, men vi ska inte skriva så mycket om ”Cathay” , eftersom Aimee Bender, som valt novellen till Electric Literatures Recommended Reading, skriver en så fin introduktion till både Millhauser och hans novell.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Artiklar, Noveller

En novell varje kväll 4: ”The Invasion From Outer Space” av Steven Millhauser

Steven Millhauser är en av de riktigt stora samtida amerikanska novellisterna. Hans noveller handlar inte sällan om besatthet och om att uppnå perfektion, inom så skilda områden som att kasta kniv och att tillverka mekaniska dockor i miniatyr. Vilket inte skiljer sig så  väldigt mycket från Millhausers egen verksamhet, att skapa små perfekta, förtrollande och fantastiska fiktiva världar.

Man kan spåra influenser ifrån Edgar Allen Poe, Jorge Luis Borges och Italo Calvino, även om det kanske inte säger så mycket. Besattheten finns för övrigt inbäddad i språket, väldigt långa vindlande meningar med minutiösa beskrivningar av allt ifrån knivkastning till tillverkning av människolika mekaniska dockor i miniatyr, men låt er inte avskräckas av det, vi har valt ut en av Millhausers kortare noveller: The Invasion From Outer Space.

Novellen är inte något av det allra bästa Millhauser skrivit, men i kort och komprimerad form fångar den hans humor, med en dragning åt det mörka och absurda, och en envis vägran att skriva förutsägbart. Det kanske är science fiction, men precis som människorna i novellen, tycker vi läsare inte att utomjordingarna, när de efter evighetslång väntan äntligen kommer, riktigt motsvarar våra förväntningar.

Om du vill läsa mer av Millhauser är We Others – New and Selected Stories (Alfred A. Knopf, 2011) en riktigt bra början. The Invasion From Outer Space finns med i den här ganska omfattande samlingen, men är kanske mer typisk i andan än i utförandet. Läs bra recension av boken i Globe and Mail.

Ola Wihlke

1 kommentar

Under Noveller