Etikettarkiv: James Wood

En lista med den senaste tidens vassaste listor

Vi gör ju en del listor, helt nyligen ”De 10 bästa amerikanska romanerna” och för inte så länge sedan ”18 riktigt vassa förstameningar”, men så hittar vi listor också och ofta är de bättre än dem vi gör själva. Här nedan har vi samlat några nya listor som vi tycker särskilt mycket om och som är inspirerande och kunniga.

The Telegraph: ”15 best poetry books of all time

Flavorwire: ”25 Essential Graphic Novels

The Week: ”George Saunders 6 favorite books

1301-1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Publishers Weekly: The Best Books of Summer 2014

enhanced-22611-1397611426-1

 

 

 

 

 

 

 

 

 

BuzzFeed: ”90s Book Titles That Should actually Exist

9781598532951_p0_v1_s260x420

 

 

 

 

 

 

 

 

Flavorwire: ”Shakespeares Tropes: 7 Phrases and Concepts That Changed Western Culture

9780141184142

 

 

 

 

 

 

 

 

 

The Telegraph: ”Best sports books of all time

go-tell-it-on-the-mountain-baldwin

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Och så den riktiga tungviktaren, Flavorwire igen: ”25 Books Every Writer Should Read

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Listor

James Wood vs. Thomas Pynchon

”Wood originally coined the phrase in his review of Zadie Smith’s White Teeth in the New Republic back in July 2000. Hysterical realism is, says Wood, ‘a perpetual-motion machine that appears to have been embarrassed into velocity.’ Pynchon’s recent Mason & Dixon was fingered among the main suspects, a ragbag including Foster Wallace, Rushdie, DeLillo – again! – ‘and others’ […] Wood characterises these books as the successors to magic realism, works that evade reality while borrowing from realism. He points to the pile up of unlikely storylines, jokes and silly names in which the constant movement through yet more sub-plots and digressions is, he believes, designed to disguise the emotional emptiness at these books core.”

Citerat ur ”The future of fiction is farce”, ett blogginlägg av Will Ashon på Arcfinity, som handlar om kritikern James Woods återkommande attacker på den hysteriska realismen i allmänhet och på Thomas Pynchon i synnerhet. Blogginlägget är fullt med länkar så att man kan följa bataljen. Den hysteriska realismen verkar inte ge sig i första taget.

O.W.

Lämna en kommentar

Under Artiklar

litterära termer 9: hysterisk realism

Hysterical realism is not exactly magical realism, but magical realism’s next stop. It is characterised by a fear of silence. This kind of realism is a perpetual motion machine that appears to have been embarrassed into velocity. Stories and sub-stories sprout on every page. There is a pursuit of  vitality at all costs. Recent novels by Rushdie, Pynchon, DeLillo, Foster Wallace, Zadie Smith and others have featured a great rock musician who played air guitar in his crib (Rushdie); a talking dog, a mechanical duck and a giant octagonal cheese (Pynchon); a nun obsessed with germs who may be a reincarnation of J Edgar Hoover (DeLillo); a terrorist group devoted to the liberation of Quebec who move around in wheelchairs (Foster Wallace); and a terrorist Islamic group based in North London with the silly acronym Kevin (Smith).”

James Wood citerad ur ”Tell me how does it feel?” i The Guardian

O.W.

Lämna en kommentar

Under Litterära termer

”I’m hesitant to say that there is a female way of looking at books”

Handmaid under the Eye

Handmaid under the Eye (Foto: Wikipedia)

Prospect Magazine har påbörjat en mycket lovande intervjuserie, Critical thinking, med litteraturkritiker. Den första intervjun var med Adam Kirsch, bara 37 år gammal men redan ett etablerat namn. Han har medverkat i tidskrifter som New Republic, the New Yorker och New York Review of Books.

I seriens andra del intervjuas kritikern Ruth Franklin, som skriver för samma prestigetidskrifter och även för Prospect Magazine. För dem har Franklin bland annat skrivit om JM Coetzee och hans svårfångade författarskap, uppsvinget för den amerikanska novellen och om Margaret Atwood och science fiction.

Den tajta och underhållande intervjun handlar bland annat om Franklins väg in i kritiken, hennes hållning som kritiker samt om underskottet på kvinnliga kritiker och redaktörer i det litterära finrummet.

Franklin berättar också om hennes väldigt kritiska recension av Jonathan Franzens Freedom och en rolig anekdot om när stjärnkritikern James Wood, som då var på New Republic, i en artikel förlöjligade henne och hennes kollegors insats på ett akademiskt seminarium. Läs hela intervjun.

O.W.

Lämna en kommentar

Under Intervjuer

Metafor: ”the tongue of the door slowly lengthen in the lock”

”In To the Lighthouse, Mrs. Ramsay says goodnight to her children, and carefully closes the bedroom door, and lets ‘the tongue of the door slowly lengthen in the lock.’ The metaphor in that sentence lies not so much in ‘tongue,’ which is fairly conventional (since people do talk about locks having tongues) but is secretly buried in the verb, ‘lenghten.’ That verb lengthen the whole procedure: Isn’t this the best description you have ever read of someone very sl-o-w-ly turning a handle of a door so as not to waken children?”

Kritikern James Wood citerad ur How Fiction Works (Picador)

Lämna en kommentar

8 juli, 2013 · 20:09

Knausgård, Saunders och Smith gäster hos Eleanor Wachtel

‪Norsk (bokmål)‬: Karl Ove Knausgård under O...

‪Norsk (bokmål)‬: Karl Ove Knausgård under Oslo bokfestival 2010. (Photo credit: Wikipedia)

Man skulle kunna säga att Eleanor Wachtel är Kanadas svar på Terry Gross, som är en av de absolut främsta radiointervjuarna i USA. Den största skillnaden är kanske att Wachtel, värd för CBC-programmet Writers & Company nästan uteslutande intervjuar skönlitterära författare, medan Gross även intervjuar exempelvis musiker, skådespelare och regissörer. En annan skillnad är att Wachtel är mer orienterad mot Europa.

Förutom rösten har Wachtel en fantastisk förmåga att få sina gäster att slappna av, öpnna sig och engagerat berätta om sina tankar, känslor och böcker. Hon är humoristisk – antalet avsnitt utan skratt är lätt räknade – och alltid väldigt påläst. Varje intervju är en knapp timme lång, tid som förvaltas väl och säkert gör många radiokollegor avundsjuka. Wachtel drar också mycket folk när hon väljer att göra intervjuerna inför publik.

1.  Intervju med Zadie Smith som talar om och läser ur romanen NW (nyligen utgiven på svenska med samma titel), som är en skildring av det brokiga livet i Londons nordvästra hörn. Romanen är lite lösare i fogarna och mer experimentell än Smiths tidigare romaner, men innehållet är desto mer bekant. Samtalet handlar om London, klass- och kulturmarkörer och identitet, om dess gränser och dess formbarhet.

2.  Intervju med Karl Ove Knausgård, som talar om och läser ur sin Proust-tjocka roman My struggle / Min kamp, om vilken New Yorkers stjärnkritiker James Wood bland annat skrev: ”even when I was bored I was interested.” Knausgård berättar om sin syn på litteratur, om hur det gick till när han skrev romanen och om hur nuvarande hustrun, innan de var tillsammans, släpade hem honom från krogen efter en ovanligt blöt natt i Stockholm. Det handlar inte helt oväntat en hel del om Knausgårds far. En helt magisk intervju.

3.  Intervju med George Saunders som talar om och läser ur unisont hyllade novellsamlingen ”Tenth of December”, som redan har utsetts till den bästa boken 2013. Samtalet handlar också om andlighet, moral- och samhällsfrågor. Vissa saker var faktiskt bättre förr, hävdar den skeptiske optimisten Saunders. Tro på hajpen.

4.  Intervju med Kate Atkinson, vars första Jackson Brodie-roman kallades för ”the best mystery of the decade” av Stephen King. Atkinson talar om och läser ur helt aktuella romanen Life After Life,  vars huvudperson Ursula Todd under förra seklet dör och återföds ett antal gånger (”I ran out of ways to kill her.”). Samtalet handlar om kontrafaktisk historieskrivning, tid, identitet och Atkinson berättar om en av sina drömmar – att få vara den ena halvan av ett tvillingpar.

5.  Intervju med Peter Stamm, schweizisk författaren, journalisten och dramatiker som anses vara en av samtidens främsta tyskspråkiga författare. Han talar om och läser ur sin hyllade novellsamling We’re Flying / Wir Fliegen och romanen Seven Years / Sieben Jahre, som finns översatt till svenska. Att kalla honom en schweizisk Albert Camus eller Michel Houllebecq kanske inte säger så mycket, men livets absurditet och alienation är teman som återkommer i författarskapet. Zadie Smith är en av många författare som lovordat honom.

BB

Lämna en kommentar

Under Podcasts / radio

Nabokovs iakttagelseförmåga

”Bellow notices superbly; but Nabokov wants to tell us how important it is to notice. Nabokovs fiction i always becoming propaganda on behalf of good noticing, hence on behalf of itself. There are beauties that are not visual at all, and Nabokov has poorish eyes for those. How else to explain his dissmissals of Mann, Camus, Faulkner, Stendhal, James?”

James Wood citerad ur How Fiction Works (Picador)

Lämna en kommentar

14 juni, 2013 · 00:16

”Do you think it will be possible to be a professional critic in ten years time?”

Tsesig

(Photo credit: Wikipedia)

Prospect Magazine har påbörjat en intervjuserie med litteraturkritiker. Först ut är Adam Kirsch, bara 37 år gammal men redan är ett etablerat namn. Han har skrivit mycket för tidskrifter som New Republic, the New Yorker och New York Review of Books.

Kirschs kritikerbana började med ett sommarjobb på New Republic, då New Yorkers nuvarande stjärnkritiker James Wood arbetade där. En annan förebild är T.S. Eliot och i början skrev Kirsch uteslutande om poesi, men intresset för idéhistoria, politik och judaism har ökat mycket med åren.

Kirsch berättar om när han sågade Slavoj Zizek och blev felciterad på filosofens bokomslag, och om att han blivit mildare med åren. Han har en anspråkslös syn på litteraturens och kritikens ställning idag, och svarar på en knivig fråga: ”Do you think it will be possible to be a professional critic in ten years time?” Läs hela intervjun.

Lämna en kommentar

Under Intervjuer