Tag Archives: Jean-Paul Sartre

Sartre-priset, för dem som tackat nej till ett litterärt pris

Beslutet att belöna Jean-Paul Sartre med Nobelpriset 1964 var i princip redan fattat när Svenska Akademien fick ett brev. Sartre hade läst att han var aktuell för priset, som han inte ville ta emot. Därför skrev han, artigt men bestämt, att han inte ville det. Akademien vädjade till honom, men han ändrade sig som bekant inte.

Jag läser en underhållande text i Paris Review – ”The Literary Prize for the Refusal of Literary Prizes” – av Ursula K. Le Guin. Hon skriver om Sartres bevekelsegrunder. Hans vägran att ta emot Nobelpriset var inte avsett som en protest, vilket den självklart skulle komma att tolkas som. Han ville värna sin integritet och undvika att bli en institution, även om han redan var det 1964. Men han ansåg att priset riskerade att skymma hans ord och idéer.

”It isn’t the same thing if I sign Jean-Paul Sartre or if I sign Jean-Paul Sartre, Nobel Prize winner. A writer must refuse to let himself be turned into an institution.”

Le Guin skriver också om ett annat pris, vars självförklarande namn är: Jean-Paul Sartre Prize for Prize Refusal. Man belönar alltså författare som har tackat nej till priser.  Lawrence Ferlinghetti är aktuell för Sartre-priset, eftersom han tackat nej till ett pris på 50.000 euro från ungerska PEN.

Priset finansieras delvis av den ungerska högerregeringen, så Ferlinghetti föreslog artigt att pengarna skulle gå till ”the publication of Hungarian authors whose writings support total freedom of speech.”

En lite rolig detalj efter Le Guins artikel:

”Ursula K. Le Guin was born in Berkeley, California, in 1929. She is the recipient of a National Book Award, six Hugo and five Nebula Awards, and has been inducted into the American Academy of Arts and Letters.”

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Artiklar, Notiser

Författarnas ritualer för att få kreativiteten att flöda

Friedrich Schiller, German poet, philosopher, ...

Friedrich Schiller, German poet, philosopher, historian, and dramatist (Photo credit: Wikipedia)

Ännu en blogg har blivit bok, men den här gången är resultatet riktigt roligt. Amerikanska journalisten Mason Currey började blogga om kända kreativa personers ritualer och knep, som de använt för att smörja den kreativa processen. Bloggen handlade både om historiska och nu levande personer.

Det blev sammanlagt ett drygt sjuttiotal blogginlägg, men mycket material till Daily Rituals: How Artists Work (2013) är helt nyskrivet och fördjupat. Boken handlar om alla sorters kreativa människor, 160 stycken, men vi har valt ut sex ritualer eller knep som just författare har tagit till:

1. Kaffe. Fransmannen Honoré de Balzac (1799-1850) var vansinnigt produktiv. Det är ganska välkänt att han drack mycket kaffe, enligt vissa beräkningar så mycket som 50 koppar om dagen. Kaffe är förmodligen författarnas favoritdryck idag, kaffe kanske rentav överkonsumeras, men Balzac som skrev stående vid en pulpet tog konsumtionen till en svårslagen nivå.

2. Ruttna äpplen i en byrålåda. Den tyske författaren, dramatikern och filosofen Friedrich Schiller hade svårt att skriva om det inte låg multnande äpplen i en av hans skrivbordslådor, för att av den med tiden dävna doften bli påmind om Förgängelsen. Mycket bra och originell idé, förutsatt att man inte redan har en tendens att mest hela tiden tänka på åldrande, tidens monotona malande och Döden.

3. Gå upp tidigt/Arbeta på nätterna. Vissa författare har varit överlägset mest produktiva på morgnar och förmiddagar, andra har skrivit nästan uteslutande på natten, som ovan nämnde Friedrich Schiller. Det samma gäller Samuel Johnson, Gustave Flaubert, Marcel Proust och George Sand. Hon skrev ett tjugotal sidor varje natt i sitt vuxna liv. Det var inte ovanligt för Sand att krypa ur någon älskares säng mitt i natten och börja skriva. Hon hävdade att hon inte alltid mindes vad hon skrivit dagen därpå. Uppe i ottan, och punktliga, var däremot författare som William Faulkner, John Updike och Vladimir Nabokov.

4. Behåll ditt vanliga jobb. Wallace Stevens och T.S. Eliot lyckades ovanligt bra med att förena arbete och att verka som poeter. När Eliot jobbade på bank, skötte han sina litterära möten på luncherna och skrev på kvällarna. Under större delen av sin författarkarriär arbetade Toni Morrison på dagarana, som redaktör på Random House, men undervisade också i litteratur och uppfostrade på egen hand två söner.

5. Amfetamin. Om kaffe fungerat så sällsynt bra, varför skulle inte lite tyngre stimulantia kunna göra jobbet ännu bättre? Poeten W.H. Auden tog amfetamin på morgonen, ungefär som en multivitamin. Till kvällen tog han något annat för att somna. Ungefär samma pragmatiska syn på amfetaminet hade Graham Greene, under en period när han skrev två böcker samtidigt, tog han både amfetamin på morgonen och mitt på dagen. Greene verkade kunna hantera drogen och sedan bara lägga av, författare som Aayn Rand och Jean-Paul Sartre utvecklade mer problematiska beroenden.

6. Disciplin. Daily Rituals är ingen självhjälpsbok för kreativa människor, det är snarare en kulturhistorisk orienterad bok, lättläst och underhållande med massor av exempel. ”There’s no one way – there’s too much drivel about this subject,” sa författaren Bernard Malamud när han fick frågan om sina skrivarrutiner. ”You’re who you are, not Fitzgerald or Thomas Wolfe. You write by sitting down writing. How one works, assuming he’s disciplined, doesn’t matter. If he or she is not disciplined, no sympathetic magic will help.”

BB

Lämna en kommentar

Filed under Listor