Etikettarkiv: läsning

Vad retar sig läsarna mest på – från drömmar till kursiveringar

För några veckor sedan frågade Ron Charles, litteraturkritiker på Washington Post, sina läsare vad de retade sig mest på när de läser böcker. Responsen var en tsunami av galla, skriver Charles som förvånades över att flera hundra personer svarade. Det verkar som om Charles fråga svarade mot ett undertryckt behov att vädra sitt missnöje.

En kort lista med några av läsarnas irritationsmoment: kursiveringar, särskilt om de är långa och många, drömmar, anakronismer, faktafel, bekymrade karaktärer som nyper tag om näsroten med tummen och pekfingret, kvinnliga karaktärer som kommer hem efter en riktigt tuff dag på jobbet och tar en varm dusch, författare som gjort slarvig research om Kanada, svårigheter att skilja mellan dialog och omgivande text på grund av frånvaro av citattecken, och onaturligt intelligenta barn eller djur. Klichéer av alla upptänkliga slag.

Många läsare ger exempel från specifika böcker eller om författare. Det klagas en hel del på Cormac McCarthy, avseende överdrivet många och långa kursiveringar och bristfällig åtskilnad mellan dialog och löpande text. Läs artikeln här.

Skriv gärna om något som du irriterar dig på när du läser böcker.

Ola Wihlke

2 kommentarer

Under Notiser

Syskonbarnen, exets dotter och Ida Börjel

dav

Syskonbarnen och exets dotter

Jag älskar mina sju syskonbarn och mitt ex dotter. Jag tycker att det är väldigt kul att ge dem presenter (hoppas att jag aldrig kommer ge bort kuvert med pengar i), och försöker smyga in en och annan bok bland presenterna. Exets dotter fyller år snart och hon kommer att få ett par graphic novels eller serieromaner. Den här kanske eller något smått surrealistiskt av de starka färgernas mästare, Michael DeForge.

Romanerna

När yngsta systersonen började plugga journalistik för några år sedan, så gav jag honom ett par böcker av Orwell, som han tydligt uppskattade. Det ledde till att jag, 10-12 gånger, beställde en eller ett par böcker från Adlibris direkt hem till honom. Jag har lett honom i fördärvet, för nu köper han böcker själv, allt ifrån Sebald och Kafka till Thomas Bernhard och Jamaica Kincaid. Han stryker till och med runt på antikvariaten i Uppsala. Nyss fyllda 23 har han fler hyllmeter hemma i lägenheten i Uppsala, än jag hade när jag var 33. Han ska få ärva mina böcker.

Ida Börjel

Jag har även försökt få igång hans lyrikintresse, rekommenderat poddarna Örnen och Kråkan och Podpoesi med mera. Han har köpt Svensk poesi men tycker att det går lite trögt. Jag har föreslagit att han kan hoppa fram några århundraden och läsa en dikt om dagen: Södergran, Lindegren, Ekelöf, Jäderlund. Idag när jag i en bokstapel fick syn på Ida Börjels Böcker I-III (Nirstedt/Litteratur), hennes tre första böcker SondSkåneradio och Konsumentköplagen: juris lyrik lyxförpackade med ett omslag, ett av årets hittills snyggaste, designat av Ida Börjel och Paolo Sangregorio, kom jag på att jag inte lever som jag lär.

Bokbomba

Men med början idag ska jag försöka läsa minst en dikt om dagen, eller den enhet som lämpar sig bäst, och börja med Böcker I-III. Och så ska jag beställa ett ex till systersonen, att döma av det lilla jag läst i boken kommer han tycka att den är riktigt cool, lite märklig men framförallt cool. Jag förespråkar att man bokbombar ungdomar. Det finns alltid något som träffar mitt i prick – de är (oftast) inte ointresserade, men de har väldigt mycket annat att tänka på.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Artiklar

Varför läser vi, egentligen?

”For John Banville, the sentence is ‘this essential piece of our humanness. . . our greatest invention.’ […] Skilled writers write in sentences—not because sentences are what we all write in (although they are), but because they write small. They see the sentence as the ur-unit, the granular element that must be got right or nothing will be right. Their books, however long they become, are gatherings of sentences.

Scientists at the Institute of Nuclear Physics in Kraków analyzed more than a hundred classic works by authors such as Dickens, Joyce and Beckett, and found that the sentences behaved like a mathematical multifractal: a structure whose smallest part resembles its whole. The best writing is self-consistent. It sounds as if it comes from the same breathing body standing in the same place, rather as wine from a certain terroir is said to have, from its climate and soil, a taste irreplicable anywhere else. What special terroirmakes a piece of writing irreplicable? Its sentences.”

Citerat ur ”Good Sentences Are Why We Read” i LitHubLitHub av Joe Moran.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Citat, Notiser, Recensioner

Knausgård när hajpen lagt sig

Först nu, när hajpen lagt sig, börjar jag bli riktigt sugen på att läsa Knausgårds stora romansvit Min kamp. Det är ofta så, oavsett om det handlar om Ferrante eller The Handmaid’s Tale, att en galen hajp får motsatt effekt: Jag vill inte läsa, inte riktigt än. Jag tänker mig att det är för att boken, eller filmen eller teveserien, ska få en chans att tala för sig själv, så att säga. Läsningen blir då mindre grumlig, tänker jag mig. Eller så är det bara löjligt att hålla på så här? Det kanske bara är en kokett och självmedveten form av prokrastinering? Jag vet inte.

Skriv gärna om dina erfarenheter av att läsa under respektive efter hajpen.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Notiser

Hur många böcker kommer du att läsa innan du dör?

Emily Temple på LitHub har tagit fram siffror på hur många böcker olika grupper av amerikaner kan förväntas läsa från och med nu tills de dör: ”How many books will you read before you die?”

Min gissning är att uträkningarna skulle se ganska likartade ut för svenska läsare. Temple har räknat med parametrarna ålder, förväntad livslängd, kön samt tre olika typer av läsare. Det här är ett utdrag ur tabellen:

40 and female: 85.5 (45.5 years left)
Average reader: 546
Voracious reader: 2,275
Super reader: 3,640

40 and male: 82 (42 years left)
Average reader: 504
Voracious reader: 2,100
Super reader: 3,260

Är Temples lista ett argument för att börja välja böcker med större omsorg och att avsluta böcker som man inte verkligen gillar? Eller skapar listan en massa onödig ångest som gör läsandet mindre lustfyllt?

Ola Wihlke

2 kommentarer

Under Listor, Notiser

Beväpna dig med en penna när du läser

”There is something predatory, cruel even, about a pen suspended over a text. Like a hawk over a field, it is on the lookout for something vulnerable. Then it is a pleasure to swoop and skewer the victim with the nibs sharp point. The mere fact of holding the hand poised for action changes our attitude to the text. We are no longer passive consumers of a monologue but active participants in a dialogue.”

Citerat ur ”A Weapon for Readers” av Tim Parks på NYRB:s blogg. Park skriver väldigt engagerande om läsning, han har skrivit en rad bra texter på temat.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Notiser

Läs dig i form – fem hälsovinster med att läsa

Det kommer hela tiden nya vetenskapliga studier som visar att det är bra att läsa böcker, särskilt skönlitteratur. Om det är chick-lit, thrillers eller nobelpristagare verkar bara undantagsvis spela någon roll.

En del av den här forskningen visar saker som är ganska uppenbara, som att läsningen kan påverka den språkliga förmågan, men en hel del forskning gör gällande att läsning också påverkar hälsan, både den psykiska och fysiska hälsan.

Studier har visat att följande fem saker kan påverkas av läsning:

Läsning minskar stress

Enligt en mycket ofta citerad studie från 2009 är läsning sällsynt effektivt för att sänka stressnivåerna, mer effektivt än att lyssna på musik och till och med mer effektivt än att ta en promenad, rapporterade The Telegraph när studien publicerades. Avslappningen sker på bara några minuter och uppmättes genom att jämföra testpersonernas hjärtfrekvens och muskelanspänning.

”It really doesn’t matter what book you read, by losing yourself in a thoroughly engrossing book you can escape from the worries and stresses of the everyday world and spend a while exploring the domain of the authors imagination,” sa en av forskarna till The Telegraph.

Läsning förbättrar sömnen

Enligt många sömnforskare är det bra att ha rutiner för att varva ned innan man går och lägger sig. Om det är sant att läsning minskar stress, är läsning lämpligt som en sådan rutin, läsa innan man somnar är ju dessutom något som många gör helt spontant, men en bra bok kan ju också hålla en vaken onödigt länge. Hursomhelst, sömnen är naturligtvis viktig både för den psykiska och fysiska återhämtningen.

Det sägs att det är bättre att läsa pappersbok än att läsa på skärm med inbyggt ljus.

Läsning kan motverka lättare psykisk ohälsa

Både svenska och utlänska studier har visat att läsning kan lindra lättare depressioner. Det verkar framförallt gälla så kallad underhållningsllitteratur – detta luddiga begrepp – men även läsning av självhjälpsböcker påstås kunna funka som biblioterapi. En sån studie har publicerats i tidskriften PLOS ONE. Men det har faktiskt också gjorts studier som visar motsatsen, att självhjälpsböcker tvärtom kan upplevas som för kravfyllda.

Läsning kan motverka symptomen på Alzheimers

Läsning har kopplats till att Alzheimers får ett långsammare förlopp och det påstås bero på att läsning minskar ansamlingen av skadliga proteiner i hjärnan. Detsamma verkar gälla aktiviteter som att lösa korsord eller att spela schack, men de positiva resultaten verkar gälla personer som ägnat sig åt sådana verksamheter under stora delar av livet.

Läsning är som gymnastik för hjärnan

Det forskas mycket om läsning och hälsa och det skrivs mycket artiklar om läsning och hälsa. Ibland handlar det om ett enskilt fenomen, som läsning och depression, men ibland framstår läsning, särskilt läsning av skölitteratur, som rena mirakelkuren för hjärnans olika funktioner. Läsning påstås ge bättre minne, bättre koncentrationsförmåga och rent allmänt fungera som välgörande hjärngympa.

Hjärnan jämförs i pedagogisk nit med en muskel, som behöver regelbunden träning för att fungera. Det är tunnsått med undersökningar och artiklar som hävdar att det skulle vara skadligt att läsa. Det är antagligen inget stort samhällsproblem, men grundantagandet eller överideologin är tydlig – det är bra att läsa.

Den farliga romanen har blivit nyttig

I regel är den här typen av undersökningar små och verkar inte alltid ta så stor hänsyn till alternativa förklaringar, eller ens skillnaden mellan korrelation och orsak och verkan, men att det ständigt dyker upp nya rön som pekar i samma riktning är inte helt lätt att bortse ifrån.

Ironiskt nog verkar läsning, särskilt av skönlitteratur, vara mer interaktivt än både teve- och dataspel och att surfa på nätet och att titta på teve och film. Den skönlitterära romanens fördelar tycks vara kopplade till att den bara är halvfärdig och att läsaren själv måste skapa det som fattas, exempelvis miljöer och de olika karaktärernas utseenden.

Och ironiskt nog verkar en av romanens svagheter, att den tar så mycket tid i anspråk, också vara en av dess stora styrkor. Att den kräver en medskapare och tid och koncentration verkar vara det som ligger bakom hälsovinsterna. Tidigare i historien uppfattades romanen som något potentiellt farligt, om inte för moralen så för synen. Det känns väldigt avlägset.

Skriv gärna och tipsa om studier, artiklar eller berätta om du har några idéer om läsning och hälsa.

Ola Wihlke

3 kommentarer

Under Artiklar, Listor

Förlorar vi verkligen förmågan att läsa och förstå långa och komplicerade romaner om vi läser mycket på nätet?

NYPL

NYPL

Olika varianter av nyheten dyker upp då och då, att våra förändrade läsvanor förändrar våra hjärnor, så att vi får svårare och svårare att läsa och förstå långa och komplicerade romaner som Anna Karenina, Brott och straff och Moby Dick. Med förändrade läsvanor menar man i de här sammanhangen läsning på dataskärm, mobiltelefon eller padda och man menar i regel, men inte alltid, läsning av material online, som förmodas vara mer splittrat, med exempelvis länkar och annan distraktion, till skillnad från den tryckta bokens lineära organisation.

En ganska typisk artikel i den här genren är ”Serious reading takes a hit from online scanning and skimming, researchers say” i Washington Post. Det är inte alltid glasklart om man menar att problemet skulle vara skärmarna i sig eller innehållet som skulle vara problemet, men i den här artikeln verkar det handla om innehållet online, trots att det som bekant är ganska varierat.

En person, Claire Handscombe, vittnar om sina problem att läsa tryckta böcker efter läsning på internet:

”It’s like your eyes are passing over the words but you’re not taking in what they say,” she confessed. “When I realize what’s happening, I have to go back and read again and again.”

Det är väl sånt som händer, men fenomen av det här slaget oroar tydligen forskarna:

”To cognitive neuroscientists, Handscombe’s experience is the subject of great fascination and growing alarm. Humans, they warn, seem to be developing digital brains with new circuits for skimming through the torrent of information online. This alternative way of reading is competing with traditional deep reading circuitry developed over several millennia.”

Det verkar inte så troligt att våra hjärnor skulle ha förändrats nämnvärt genetiskt sedan Gutenbergs dagar, men visst skulle det kunna vara så att informationen vi konsumerar på internet på något sätt skulle kunna påverka våra hjärnor, kortsiktigt eller långsiktigt, så att vi blir sämre på att ta till oss mer konventionell text som i klassiska romaner. Det verkar mindre troligt att det vad gäller hjärnan skulle vara någon väsentlig skillnad mellan att läsa Karl-Ove Knausgårds Min kamp I-VI som e-bok och som tryckt bok. Men visst, det kanske finns en skillnad. Man har pekat på att skärmarnas bakgrundsljus skulle kunna utgöra ett problem.

Problemet med Serious reading takes a hit from online scanning and skimming, researchers say och liknande artiklar är emellertid uppenbara. Vad är, till att börja med, seriös läsning? Och hur är det med själva forskningen?

”‘I worry that the superficial way we read during the day is affecting us when we have to read with more in-depth processing,’ said Maryanne Wolf, a Tufts University cognitive neuroscientist and the author of ‘Proust and the Squid: The Story and Science of the Reading Brain.'”

Att Maryanne Wolf är orolig är en sak, att hon själv upplevt att koncentrationen försämrats av läsning online är en sak, det är en helt annan sak att påstå att hjärnan förändras av att surfa runt på internet. Om man påstår det måste man plocka fram en lunta med seriösa studier som pekar på det. Det är möjligt att Proust and the Squid är späckad med den sortens forskning, men artikeln bygger mest på aningar och farhågor som stärks av anekdoter ur Wolfs eget och andras liv.

I värsta fall kanske folk nuförtiden helt enkelt inte tycker att det är värt att spendera den tid det tar att läsa exempelvis På spaning efter den tid som flytt, men den är ju ganska tunn och nätt om man jämför den med exempelvis Knausgårds självbiografiska mastodontroman. Det jag menar är att det kanske är preferenserna som har förändrats, inte nödvändigtvis våra hjärnor. Folk kanske tycker att det är mer givande att surfa på nätet och titta på fem säsonger av någon ny fantastisk teveserie?

Samtidigt finns det vissa saker i artikeln som tyder på att vår koncentrationsförmåga ökar av att läsa/surfa på internet:

”Time spent online – on desktop and mobile devices – was expected to top five hours per day in 2013 for U.S. adults, according to eMarketer, which tracks digital behavior. That’s up from three hours in 2010.”

En ökning med tre timmar på fyra år, det är ganska mycket. Det kanske vore bättre om några av de timmarna lades på romaner, men det verkar ju som om folk har tid att både läsa/surfa på nätet och klämma en hel del romaner, inte minst deckare med ofta oerhört invecklade intriger. Eller så är problemet att vi ägnar för mycket tid åt läsning, både fin- och fulläsning, och för lite tid åt vederkvickande naturupplevelser?

Men frågan är onekligen intressant och verkar väcka en hel del känslor. Skriv gärna i kommentarsfältet och tipsa om bra artiklar och studier på det här temat – internet som hot mot den seriösa litteraturen. Så lägger vi upp länkar till dem.

Ola Wihlke

 

Lämna en kommentar

Under Artiklar

Hur nyttigt är det att läsa, egentligen?

”With the foundation of Sex and Love Addicts Anonymous in 1976, reading became the last thing you can never do too often. Even the much-made argument that works of literature – Northanger Abbey, Madame Bovary – insist on the dangers of literature redounds to literature’s benefit, and provides yet another reason for reading.”

Citerat ur ”Living life by the book: why reading isn’t always good for you” av Leo Robson i New Statesman 20 mars 2014.

Robson tar en skeptisk titt på argumenten i fyra nya böcker som predikar läsningens välsignelser: The Unexpected Professor: an Oxford Life in Books (Faber & Faber) av John Carey, Reading and the Reader: The Literary Agenda (OUP) av Philip Davis, Why I Read: the Serious Pleasure of Books (Farrar, Straus & Giroux) av Wendy Lesser samt The Road to Middlemarch: My Life With George Eliot (Granta Books) Rebecca Mead.

O.W.

Lämna en kommentar

Under Artiklar

Läs fler romaner och bli en elakare människa

 

Wellcome Library, London

Wellcome Library, London

Med jämna mellanrum presenteras forskning som visar att läsning av romaner är moraliskt uppbyggligt, att man blir en bättre människa av att läsa litterär fiktion. Nu har det kommit en undersökning som hävdar att detta är fel och att man lika gärna kan bli en mindre moralisk person av att läsa skönlitteratur.

I ett panelsamtal på Stanford Center for Ethics, som firar sitt tjugofemårsjubileum, presenteras forskning som visar att man blir bättre, i alla fall kortsiktigt, på att sätta sig in i andras medvetandetillstånd om man läser skönlitteratur.

Undersökningen gick ut på att man lät personer från fyra grupper göra test. Det ena gick ut på att testpersonerna fick titta på foton för att försöka avgöra i vilket sinnestillstånd personerna på fotona befann sig i.

När froskarna presenterade sina rön i Science i oktober förra året löd abstract: ”Understanding others mental states is a crucial skill that enables the complex social relationships that characterize human societies. Yet little research has investigated what fosters this skill, which is known as Theory of Mind (ToM), in adults. We present five experiments showing that reading literary fiction led to better performance on tests of affective ToM (experiments 1 to 5) and cognitive ToM (experiments 4 and 5) compared with reading nonfiction (experiments 1), popular fiction (experiments 2 to 5), or nothing at all (experiments 2 and 5). Specifically, these results show that reading literary fiction temporarily enhances ToM. More broadly, they suggest that ToM may be influenced by engagement with works of art.”

Det visade sig alltså att den grupp som innan testet hade läst litterär fiktion, som Don DeLillo, Lydia Davis och Anton Tjechov, klarade testerna bättre än personerna i de grupper vars medlemmar hade läst genrefiktion, facktexter respektive inte hade läst något alls innan testet.

Det låter ju nästan som en bekräftelse på att läsning av litterär fiktion gör läsaren mer empatisk, men den tolkningen varnade en av studiens två upphovsmän uttryckligen för. Att kunna sätta sig in i andras medvetandetillstånd är inte samma sak som förmåga till empati, påpekade David Kidd. Och inte nog med det – han framhöll dessutom att exempelvis mobbare ofta har väldigt välutvecklad förmåga att sätta sig in andras medvetandetillstånd.

Ett annat argument som anfördes mot föreställningen om läsningens uppbyggliga inverkan är att många av historiens värsta bödlar varit storkonsumenter av litterär fiktion, alltifrån Sofokles och William Shakespeare till Fjodor Dostojevskij och Herman Hesse. Utöver det nämndes att moral är ett slipprigt begrepp, av den enkla anledningen att alla inte delar samma moral. Däremot radade de fyra forskarna i panelen upp ett tiotal andra goda skäl att läsa litterär fiktion.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Artiklar