Etikettarkiv: litteraturteori

Två bra skriftserier om teorier och tänkare

9781848312043-300x426

Ibland får man lust att sätta sig in i någon av de stora teoretikernas tankar, utan att vilja, orka eller kunna ge sig på originaltexterna. Samtidigt tycker man inte att Wikipedia är till någon större hjälp. Det är då man vänder sig till skriftserien, ett underskattat fenomen. Böckerna i skriftserierna, som det finns gott om i de stora språkområdena, fungerar väldigt bra som introduktioner och borrar djupare än både Wikipedia och andra encyklopedier.

Jag beställde tre böcker ur Icon Books smått klassiska serie Introducing: Introducing Baudrillard, Introducing Barthes och Introducing Derrida. Serien har sina rötter i den mexikanske tecknaren och författaren Rius bok Marx papa principiantes (1972), som kom att heta Marx for Beginners (1976) i engelsk översättning.

För varje bok anlitas en illustratör och en expert som skribent, men jag tycker att böckerna håller väl samman och att åtminstone de här tre har en snarlik och tillbakalutad humoristisk ton. Jag kan ganska lite om Jean Baudrillard, Roland Barthes och Jaques Derrida, men känner mig något klokare efter att ha läst böckerna. Kontinentala teoretiker kan ju vara väldigt svåra, men nu har jag i alla fall känslan av att fatta grunderna och sambanden bättre.

Det känns faktiskt lite mer avspänt att läsa om de här tre herrarna – hela serien är väldigt mansdominerad – i en serieform. Det visuella verkar fungera som ett stöd för minnet. Böckerna innehåller en rad roliga anekdoter och utredningar av de olika teoriernas nyckelbegrepp.

Mest utbyte hade jag av Barthes, men det beror nog på att jag hade vissa förkunskaper och var mest intresserad av hans litterära teorier och semiotiken. Jag kommer att läsa fler böcker ur den här serien. Det finns drygt 100 och några av dem är: Introducing Walter Benjamin, Introducing JoyceIntroducing Alain BadiouIntroducing Slavoj Zizek och Introducing Cultural Studies.

9780199691340

En betydligt större och kanske också snäppet mer seriös skriftserie är A Very Short Introduction som ges ut av Oxford University Press. Idén är snarlik, att man låter en expert skriva lite mer populärt om sitt avgränsade specialområde. Från OUP beställde jag följande titlar: A Very Short Introduction: Literary TheoryA Very Short Introduction: Science Fiction och A Very Short Introduction: Modernism.

Böckerna i serien Introducing är betydligt tjockare, men dem i VSI innehåller ändå mycket mer text. Det är otroligt välskrivna små böcker, kunniga, men de är skrivna på lite mer akademisk prosa, vilket är ett konstaterande, inte någon kritik.

Serien A Very Short Introduction startade 1995 men innehåller redan flera hundra titlar, från Aristotle till Particle Physics. Det gemensamma för de båda skriftserierna är att de är förhållandevis lättlästa, komprimerade och laddade med kunskap. De är perfekta om man vill fylla någon av alla ens kunskapsluckor, riktigt underhållande, och jag tycker att en serie av det här slaget borde ges ut i Sverige.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Recensioner

litterära termer 23: rhizom

I den lilla serien litterära termer lägger vi oftast upp ett citat ur en text som på ett eller annat sätt handlar om termen i fråga. Vi väljer, som ni kanske har märkt, oftast inte de allra vanligaste termerna, som ni antagligen redan känner till – metafor, satir och hexameter kanske – utan udda, ibland väldigt udda, och svåra termer. De kan ju också vara roliga att känna till eller i alla fall ha ett hum om.

En sådan svår term är rhizom. Det filosofiska begreppet lanserades av  Gilles Deleuze och Félix Guattari när teori fortfarande var hett – idag anses den kritiska och postmoderna teorin av många vara död – och används inte minst inom litteraturteorin. Det används för att beskriva en viss sorts texter. Termen har sitt ursprung inom biologin, då syftar den på ett horisontellt rotsystem, som förgrenar sig åt alla möjliga håll. Begreppet är skapat i opposition till labyrinten, en vanlig bild inom både litteraturen och studiet av den, som i regel har en rationell organisering med öppning och utgångar.

Rhizomet är alltså mer komplicerat än så, inte lika förutsägbart och överblickbart som en labyrint. Om du tycker att den tyske Deleuze-översättaren och kulturteoretikern Joseph Vogl, inte helt olik John McEnroe och verksam vid Humboldt-universitetet i Berlin. snackar en massa Kvatsch i klippet nedan rekommenderar vi att du prövar några av de andra litterära termerna. Mycket nöje:

 

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Litterära termer