Etikettarkiv: Michael Silverblatt

Rachel Kushner: ”The Mars Room”

the-mars-room-9781476756554_hr

Rachel Kushner
The Mars Room
Simon & Schuster

I USA sitter det ungefär lika många fängslade, drygt två miljoner, som det finns invånare i tätorterna Stockholm och Göteborg sammantaget. Antalet kvinnliga fängslade motsvarar lite drygt 10% av alla fängslade, vilket ungefärligt motsvarar invånarantalet i Uppsala och Sundsvall sammantaget.

En kvinnlig intern, 29 år gamla Romy Hall, har huvudrollen i The Mars Room, Rachel Kushners tredje och fullständigt bländande roman. I romanens inledning transporteras Romy och tiotals medfångar i en buss till Stanville i Los Angeles, ett fängelse som är löst modellerat efter Central California Women’s Facility, även kallat Chowchilla, världens största kvinnofängelse. Kushner har besökt det dussintals gånger.

Kushner droppar små betydelsebärande detaljer, som hon noterat när hon gjort research, massor av research – kvinnorna transporteras till Stanville när det är minimalt med trafik på vägarna. Är det av säkerhetsskäl eller för att vanliga hederliga medborgare inte ska behöva bli påminda om Kaliforniens enorma fängelsepopulation?

Romy, som är romanens huvudsakliga berättare, ska avtjäna ett dubbelt livstidsstraff plus sex år. Hon jobbade som strippa på Mars Room i San Fransisco och blev stalkad, allt mer närgånget. När stalkern blev för gränslös – att hon flyttade från San Fransisco till L.A. hjälpte inte – flippade hon ur och slog hon ihjäl honom utanför sitt hem. De extra sex åren fick hon för att ha äventyrat ett barns, sin lille 6-7 årige sons säkerhet, som var med vid händelsen. Berättelsen växlar mellan ett då, Romys bitvis mycket tuffa barn- och ungdom i 80-talets San Fransisco och tiden på Mars Room, och nuet i fängelset, någon gång i början av 2000-talet.

De flesta som har Netflix kommer antagligen associera till teveserien ”Orange Is the New Black” men Stanville är en mycket tuffare plats än seriens lågsäkerhetsfängelse. Fängelset, i Kushners version, är en maskin som försöker beröva internerna deras privatliv och identitet. Men fångarna är beväpnade med sing egen och kollektivets intelligens. Fångarnas kreativitet är viktig i romanen och lyfts fram i många recensioner, bland annat i The Guardian:

”We learn that you can send ice-cream sandwiches through the toilets “wrapped in Kotex”; how to smuggle pills on the roof of your mouth with peanut butter; the recipe for ketchup hooch (“you got to double decant it, honey”); and which Danielle Steel novels and reruns of Friends are the most popular.”

På The Mars Room och i Stanville är man på sätt och vis utelämnad åt sig själv, men Kushner lyfter också fram vänskapen, särskilt på Stanville. Några av de mer framträdande medfångarna är Betty LaFrance, en före detta strumpmodell som nu sitter på death row; Conan, en välbyggd och rappkäftad transkvinna som Romy snackar bilar med (företrädesvis lite äldre bilar); storväxte Teardrop, som man får hålla sig väl med eller passa sig för, och Laura Lipp, som dödade sin bebis för att hämnas på sin man.

Berättelsen blir aldrig stillastående, vilket kan hända i en fängelseskildring, men med den språkliga energi som Kushner lagt ned i texten, så behövs egentligen ingen intrig. Men tillbakablickarna gör att berättelsen blir mer dynamisk. Det jag tycker är mest anmärkningsvärt är att The Mars Room är så humoristisk, stundtals hysteriskt rolig, trots att den av många bedömare anses vara en ovanligt realistisk skildring av ett kvinnofängelse.

Kushner har en fantastisk blick för de små detaljerna som gör fängelset till en så omänsklig plats. ”Holding hands is sustained contact and not tolerated,” får Romy snart lära sig. Att gråta, göra high fives eller skratta något som vakterna försöker stävja eller är förbjudet. Kushner har även en fantastisk blick för fängelsets plats i dagens amerikanska samhälle.

The Mars Room är en riktig pageturner som Margaret Atwood tweetat så här om: ”Gritty, empathetic, finely rendered, no sugary toppings, and a lot of punches, none of them pulled.” En av årets bästa romaner.

Kushner har, som hon brukar påpeka vid sina framträdanden, inga som helst kopplingar till presidentens svärson med samma efternamn.

Läs eller lyssna på ”Stanville”, en novell baserad på The Mars Room.

Lyssna på Michael Silverblatts intervju med Kushner i Bookworm

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Recensioner

8 riktigt bra podcasts för dig som gillar böcker och författarintervjuer

1. The New Yorker Fiction Podcast
Redaktören Deborah Treisman är värd för The New Yorker Fiction podcast. Varje månad väljer hon ut en författare som fått minst en novell publicerad i New Yorker. Han eller hon väljer en novell som varit införd i New Yorker och läser den högt. Om man ger sig tid att gräva i det här arkivet är det rena guldgruvan – en av de allra bästa poddarna, alla kategorier. Varje uppläsning avslutas dessutom med ett trevligt samtal om den upplästa texten.

2. The New Yorker: Poetry
Samma upplägg som ovan, men det handlar om poesi och det är redaktöt Paul Muldoon som sköter det hela.


3. Slate’s Audio Book Club
Tre personer, ofta under ledning av David Haglund, Dan Kois, Hanna Rosin eller Katy Waldman, diskuterar en på förhand utvald bok. Det brukar vara något aktuellt och ofta något ganska litterärt. Diskussionerna blir nästan alltid livliga och engagerade, oavsett om alla är ense eller inte. Det märks att de medverkande personerna är vana att tala om och analysera böcker, tempot är högt. Urvalet böcker är spännande; några av de senaste böckerna är Purity av Jonathan FranzenA Little Life av Hanya Yanagihara och A Manual for Cleaning Women av Lucia Berlin.

4. KCRW Bookworm

Michael Silverblatt intervjuar aktuella författare och slår dem med häpnad med sina smarta analyser. Han är oerhört skarpsinnig och påläst. Författarna brukar säga saker i stil med ”det har du rätt i”, ”det hade jag inte tänkt på” eller ”tack”. När Silverblatt gjorde sin klassiska intervju med David Foster Wallace om Infinite Jest blev DFW helt tagen av en av Silverblatts analyser och frågar: ”Would you adopt me?” Podcastens enda nackdel, att den bara är cirka 30 minuter lång.

lit-bits

5. Lit-Bits

Adam Smyth och James Kidd håller i denna utpräglat brittiska och charmiga podcast. Den rör sig någonstans mellan seminarierummet och puben. Man väljer en udda vinkel och renodlar och utforskar den, gärna med hjälp av en inbjuden specialist – som svårläst litteratur, litteratur och prokrastinering eller litteratur och sexscener. Nackdel – korta avsnitt.

6. Big Planet Comics

Anställda på kedjan Big Planet Comics pratar om comics och graphics novels. Avspänt snack – en skön blandning av högt och lågt. Kunnigt och initierat, både om böcker och branschen som helhet.

7. The Guardian Books podcast

En väldigt välproducerad långkörare, som kan handla om allt från bibliotek till årets bästa böcker eller de böcker man ser fram emot mest inför kommande säsong. Mångsidigt och ofta ganska stor skillnad mellan de olika avsnitten.

8. New York Times Book Review Podcast

Varje vecka intervjuar Pamela Paul, redaktör för Book Review, författare, redaktörer och kritiker om nya böcker, den litterära scenen och så kikar man på försäljningslistorna. Det längre materialet varvas med snabbare trend- och marknadspaningar.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Listor, Podcasts / radio

Recension: ”The Emerald Light in the Air” av Donald Antrim

9780374280932Donald Antrim
The Emerald Light in the Air
Farrar, Straus & Giroux

Det har kommit ut många fina amerikanska novellsamlingar i år, men om jag vore tvungen att välja en måste det bli Donald Antrims The Emerald Light in the Air. Novellerna har publicerats i New Yorker de senaste femton åren. Men samlingen håller väl samman och även om grundtonen är tragisk är den bitvis hysteriskt rolig.

Skriver David L. Ulin i sin recension i Los Angeles Times: ”Think of Donald Barthelme crossed with Don DeLillo: black humor with an existential edge.”

Ingenting är enkelt för männen och kvinnorna i de här berättelserna, de har verkligen inte flow. De flesta karaktärerna är måttligt framgångsrika inom kreativa yrken, men brottas med problem på alla möjliga plan. Vi möter dem i vardagliga situationer, som är lätta att känna igen sig i – de går på parmiddagar, shoppar, går på zoo med barn.

Många av karaktärerna brottas med mer eller mindre uttalade psykiska problem, parrelationerna är allt annat än harmoniska – ett vuxet par som då det blir ihop bara träffas i andras lägenheter, eftersom båda två har rumskamrater. Det är ett slags lösning, eftersom de på så vis kan undvika en alltför påfrestande intimitet. Novellen heter ”Solace” och både mannen och kvinnan har farit mycket illa som barn. Kvinnan finner stor tröst i att de har en likartad bakgrund.

De olika karaktärerna – konstnärer, författare, skådespelare och lärare – visar sig inte direkt från sina bästa sidor. De gör bort sig, tappar kontrollen, de är uppgivna och pessimistiska. De trasslar till det ordentligt för sig. Men Antrim behandlar dem med en slags ömhet och man känner empati med dem. De försöker, så gott det går. De vill älska och bli älskade.

Det kanske låter vardagligt och småtråkigt, men det händer snarare väldigt mycket i de här novellerna på många olika plan, i och mellan karaktärerna och i språket. De handlar en hel del om konsterna och vad de kan ge oss människor, utan att det känns konstruerat.

The Emerald Light in the Air är litterär underhållning högsta nivå, obetalbar humor och existentiellt djup. Antrim är en fantastisk stilist och utnyttjar verkligen novellformens många möjligheter.

Ola Wihlke

Läs mer: ”Månadens hetaste novellsamling

Läs mer: ”Donald Antrim and the Art of Anxiety” John Jeremiah Sullivans oerhört fina porträtt av Antrim i New York Times. Handlar en hel del om hur författaren brottats med långa perioder av svår psykisk sjukdom.

Lyssna: ”Intervju med D. Antrim av Michael Silverblatt i Bookworm

Lämna en kommentar

Under Recensioner

Bookworm: Intervju med Ben Lerner

9780865478107-e1410541689293Michael Silverblatt intervjuar Ben Lerner i Bookworm, om hans senaste och andra hyllade roman 10:04:

”Ben Lerner is a novelist/poet who writes about the way we live now, which is not the way we used to live. A conversation about irony, sincerity, the past, the future and interpreting the new world.”

Mer om och av Lerner: ”Den senaste månadens hetaste roman

Ben Lerner & Ariana Reines i långt samtal i BOMB Magazine

Veckans dikt 19: ”Didactic Elegy” av Ben Lerner

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Intervjuer

LA Review of Books intervju med William T. Vollman, Last Stories

En fin intervju med den store fabulisten William T. Vollman, som är aktuell med Last Stories and Other Stories (Viking). Intervjun handlar mycket om döden, sex och om fantasins makt och vanmakt. Inklippt i intervjun är korta avsnitt med Vollmans läsning av boken.

9780670015979M (1)

Recensioner av Last Stories i New York Times (”Dead Souls”), Los Angeles Times (”Ghosts soar in William Vollmanns hefty Last Stories”) och en kortis i Publishers Weekly.

Michael Silverblatts intervju är också väldigt bra, går mer i detalj in på det litterära: ”William T. Vollmann: Last Stories and Other Stories (Part I)” och ”William T. Vollmann: Last Stories and Other Stories (Part II)

Klassisk intervju: ”William T. Vollmann, The Art of Fiction No. 163

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Artiklar, Film video och ljud

En novell varje kväll 16: ”Sasquatch” av Tao Lin

Tao Lin är en av de hetaste unga amerikanska författarna just nu. Han är trettio år men har redan hunnit ge ut sex böcker och har startat ett oberoende förlag: Muumuu House. Kritiken är passionerad men delad. Somliga hävdar att Lin är en poppig posör och tycker inte att den alienation och existentiella ensamhet som löper som en röd tråd genom författtarskapet känns äkta.

Andra hävdar däremot att Lin är ett originellt geni och att han är sin generations litterära röst. Författaren Benjamin Lytal hävdade i New York Observer tidigare i år att det där var lite överdrivet: ”True, his characters are young people living in Brooklyn. And he writes about the Internet. But we should stop calling Tao Lin the voice of his generation. Taipei, his new novel, has less to do with his generation than with the literary tradition of Knut Hamsun, Ernest Hemingway, and Robert Musil.”

Just nu är Tao Lin alltså aktuell med romanen Tapei. När han var med i radioprogrammet Bookworm nyligen läste han lite ur den, varpå den älskvärde och känslige intervjuaren Michael Silverblatt började gråta. Novellen ”Sasquatch” handlar om Chelsea som jobbar på Denny’s, men önskar att hon vore någon helt annanstans. Den är hämtad ur novellsamlingen Bed (2010).

Tao Lins omtalade essä från 2011: Does the Novel Have a Future? The Answer Is In This Essay!

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Noveller

”I feel like I wanna ask You to adopt me!”

Photographic portrait of Israeli author, Etgar...

Photographic portrait of Israeli author, Etgar Keret (Photo credit: Wikipedia)

Sedan radioprogrammet Bookworm började sändas för några decennier sedan har Michael Silverblatt intervjuat hundratals författare. Inte mycket tyder på att han tröttnat. Hans sällsynt engagerade och inlevelsefulla stil gränsar visserligen ibland till det komiska, men ofta är det som om Silverblatt, alltid extremt väl påläst, vet lika mycket om böckerna som dess författare. Han har en väldigt speciell karisma.

Ett obetalbart ögonblick är när David Foster Wallace, apropå en av Silverblatts analyser av ”Infinite Jest”, plötsligt säger: ”I feel like I wanna ask You to adopt me!” Han blir helt enkelt så upprymd och tacksam för att Silverblatt läst honom så uppmärksamt.

Vi har valt ut fem Silverblatt-intervjuer med författare och om böcker som vi tycker särskilt mycket om:

1.   David Foster Wallace: ”Infinate Jest

Om romanen som kallats den viktigaste de senaste 25 åren.

2.   Etgar Keret: ”Suddenly, A knock on the door”

Om Kerets hittills bästa novellsamling, ett litet fyrverkeri av meningsfulla absurditeter.

3.   George Saunders: “Tenth of December” Del 1.   Del 2.

Om Saunders hittills bästa och mest otäcka novellsamling, redan i vintras utsedd till årets bok.

4.   Wells Tower: “Everything Ravaged, Everything Burned”

Om den hyllade debuten, en novellsamling som fått kritikerna att associera till både David Foster Wallace och Raymond Carver.

5.   Adam Levin: “Hot Pink”

”In addition to love and lust, there’s plenty of havoc in these stories … there’s an exuberance here that is absent from safer and too often soulless collections … Life in ‘Hot Pink’ is raw, messy, yet replete with moments of awkward grace.”
The New York Times Book Review

Notera att Bookworm efter drygt 20 år fått två nya lätt skruvade signaturmelodier. De är skrivna av duon Sparks och heter ”I am A Bookworm” respektive ”Where Would We Be Without Books”. Texterna hittar du här!

BB

Lämna en kommentar

Under Podcasts / radio