Etikettarkiv: Michel Foucault

Den allvetande mannen, sanningens värde och den epistemologiska krisen

Michael Patrick Lynch – Know-it-All Society: Truth and Arrogance in Political Culture (Liverlight)

Det finns en viss manstyp, jag tror att det är vanligare bland män, som har som en komplett oomkullrunkelig världsbild. Och han berättar gärna om hur det ligger till. Jag har nog varit nära att halka in i det här mönstret, men hittills har jag klarat mig, tror jag.

Jag kom att tänka på den här manstypen när jag läste en riktigt bra artikel om kunskap och sanning – ”The Value of Truth” – av Michael Patrick Lynch i Boston Review. Jag kände plötsligt en ambivalens till den Allvetande Mannen – han försöker ju trots allt söka sanningen inom vitt skilda områden. Han tror på den och är beredd att försvara den. Och om man får tro Lynch så är vi mitt uppe i en epistemologisk kris, det låter som en adekvat beskrivning, så sanningen behöver försvaras.

Jämför den Allvetande Mannen med filosofen Richard Rorty, som Lynch skriver om i början av artikeln: ”In the jargon of academia, the study of what we can know, and how we can know it, is called ‘epistemology.’ During the 1980s, philosopher Richard Rorty declared it dead and bid it good riddance. To Rorty and many other thinkers of that era, the idea that we even needed a theory of knowledge at all rested on outmoded, Cartesian assumptions that the mind was an innocent mirror of nature; he urged that we throw out the baby—’truth’—with the bathwater of seventeenth-century rationalism. What’s the Use of Truth?, he asked in the provocative title of his final book (published in 2007). His answer, like that of many of his contemporaries, was clear: not much.”

”We are living through an epistemological crisis.”
– Lynch

Och vidare: ”How things have changed. Rorty wrote his major works before smartphones, social media, and Google. And even through the Internet’s early days, many believed that it could only enhance the democratization of information—if it had any impact on society at all. The ensuing decades have tempered that optimism, but they’ve also helped make the problem of knowledge more urgent, more grounded. When millions of voters believe, despite all evidence, that the election was stolen, that vaccines are dangerous, and that a cabal of child predators rule the world from a pizza parlor’s basement, it becomes clear that we cannot afford to ignore how knowledge is formed and distorted. We are living through an epistemological crisis.”

“Sorry liberals but we don’t trust Dr. Anthony Fauci.”
– Twitter

Lynch är ju filosof – med inriktning på sanning, demokrati, det offentliga samtalet och teknologi och etik – så hans lösning på krisen är inte helt otippat mer filosofi och kunskap: ”At a time of anxiety about fake news and conspiracy theories, philosophy can contribute to our most urgent cultural and political questions about how we come to believe what we think we know.”

Artikeln är verkligt uppslagsrik och ett spår handlar om att demokratier är särskilt sårbara för fake news och konspirationsteorier. Det ingår ju i konceptet att de ska vara toleranta och pluralistiska. Och så finns det studier som visar att människor som har skrala kunskaper oftare överskattar sina kunskaper. Och Lynch framhåller att det är av stor vikt att studera hur människor formar sin världsbild i grupp:

”Interest in how knowledge is acquired and distributed in social groups has long been a substantive field of inquiry in the social sciences. But with notable exceptions—such as W. E. B. DuBois, John Dewey, and Michel Foucault—twentieth-century philosophers mostly focused on the individual: their central concern was how know, not how we know. But that began to change near the end of the century, as feminist theorists such as Linda Alcoff and Black philosophers such as Charles Mills called attention to not only the social dimensions of knowledge but also its opposite, ignorance.”

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Artiklar

Recension: ”Cover” av Peter Mendelsund

978-1-57687-667-1

Peter Mendelsund
Cover
powerHouse Books

Peter Mendelsunds karriär är tveklöst något utöver det vanliga. Han var konsertpianist men insåg, när hans första barn var helt litet, att han skulle behöva ett stadigt jobb för att kunna betala räkningar och försäkringar. Han provade på att designa cd-omslag, helt utan någon skolning, men en vän till en vän kände Chip Kidd, som kanske är den enda superstjärnan inom design av bokomslag.

Kidd tittade på Mendelsunds portfolio och gillade vad han såg. De senaste 11 åren har Mendelsund, idag associate art director på förlaget Alfred A. Knopf Books, gjort hundratals bokomslag och anses vara en av de största i branschen. När jag läser och tittar i Mendelsunds monografi, Cover, tycker jag faktiskt att han gör intressantare och mer fängslande bokomslag än Chip Kidd. Lite enklare, lite snyggare och elegantare.

Cover är en stor och vacker bok, stor nog att rymma fler av Mendelsunds omslag i helfigur. Sammanlagt innehåller boken 300 omslag, även versioner av omslag och idéer till omslag som inte fullbordades. Det är en av många saker som är roliga med boken, att den låter läsaren få en inblick i den kreativa processen.

the_girl_with_the_dragon_tattoo.large

Mendelsund uppskattar att han gjorde 60-70 versioner av omslaget till Stieg Larssons The Girl with the Dragon Tattoo, innan han hittade rätt och valde det för en mörk deckare okonventionella ljusa och gulgröna omslaget. Det verkar som om Mendelsund tänker lite i de banorna – att han väldigt medvetet strävar efter att hans omslag ska sticka ut, på ett eller annat sätt.

Han har gjort omslag till många kända samtida författare, efter jättesuccén med Larsons thriller är det Mendelsund man vänder sig till om man vill ha ett omslag till en skandinavisk deckare. Han har även gjort omslag till böcker av Ben MarcusMartin Amis, Tom McCarthy, Jo Nesbø och James Gleick.

Kafka-all

Han har även fått förtroendet att göra omslag till flera klassiker, till serier med böcker av James Joyce, Franz Kafka, Fjodor Dostojevskij, Simone de Beauvoir och Michel Foucault. Det är verkligen inte unikt att tycka det, men jag tycker att omslagen till Kafkas böcker verkligen är något utöver det vanliga. De öppnar på sätt och vis upp för en lite mindre dyster och pessimistisk läsning av några av Kafkas mest kända böcker. Kafka är också, påminner omslagen, en stor humorist.

Joyce-1024x529 (1)

Mendelsund skriver väldigt bra också, och det verkar som om han läser kopiöst mycket och ser det som en förutsättning för att kunna göra ett bra jobb. Det verkar som om han skulle kunna sadla om igen, och bli litteraturkritiker.

Den kreativa processen romantiseras inte, men det är uppenbart att Mendelsund har en sällsynt känsla för vad som fångar bokköparnas intresse. Flera personer i boken vittnar om att böcker med hans omslag säljer bättre än identiska titlar med andra omslag.

Hopscotch-1024x982

Mendelsund fick även uppdraget att till romanens femtioårsjubileum designa omslaget till Julio Cortázars Hopscotch. Valet utföll till slut på omslaget längst upp till vänster. Ibland blir det rätt från första början men, skriver Mendelsund, en bok som Hopscotch är så inspirerande att han förmodligen aldrig blir nöjd. Han tror att han kommer att fortsätta göra omslag till Cortázars experimentella klassiker.

Cover innehåller också några texter skrivna av författare till böcker som Mendelsund gjort omslag till. Det är egentligen inget fel på dem, men det mest spännande med den här boken är att man får ett så stort utbud av bilder och inblickar i den kreativa processen bakom några av vår tids mest originella, stilsäkra och fängslande bokomslag.

Ola Wihlke

1 kommentar

Under Bokomslag bilder och foto, Recensioner