Etikettarkiv: Moa Bartling

Apan Justus bor bortom stjärnorna där allt lyser av sig självt

191610-c01a48250be94f7787352aa0e81d9c20 (1)

Moa Bartling och Sebastian Bacigalupe
Den där Justus
Libertad

Vi blir ibland tillfrågade om vi vill recensera böcker, men recenserar i regel inte barnböcker, om det inte är något speciellt. Redan på bild ser man att Den där Justus är något utöver det vanliga, det gäller inte minst huvudpersonen, apan Justus, som bor bortom stjärnorna där allt lyser av sig självt. Justus ser snäll, rolig och lite tokig ut, en perfekt apa i en sagobok.

Själva boken är också riktigt snygg, den gulgröna nästan självlysande Justus, står ut från en blank svart bakgrund. Snitten är också svarta, liksom sidorna inne i boken, som är ett litet rymdäventyr. Det är dessutom en stor volym med kartongtjocka sidor. Boken är som ett fint objekt i sig, som man skulle kunna ha på väggen.

Men texten tycker jag tyvärr är lite svår, redan det första stycket är ganska komplicerat:

”Det sägs att hur långt bort man än reser så ser man alltid ut genom samma fönster. Det betyder att man alltid är samma person som tittar ut genom sina ögon.”

När jag först såg boken tänkte jag att den säkert vore perfekt till min brorsdotter, som är tre år gammal. men jag tror att det kan bli svårt för henne att hänga med i det här rymdäventyret. Nästa stycke:

”Men så finns det platser där man är helt trygg och hemma, platser där man inte behöver titta ut, utan där allt man ser och hör är en del av en. En sådan plats är Blundlund.”

Och till Blundlund kan man fara just i ögonblicket mellan vakenhet och sömn. Det är där man kan träffa apan Justus och hans kompisar – en gris, en uggla, en hund och en björn. De lyser också i klara färger. Men jag tror helt enkelt att det blir svårt för många barn att skilja på det första sättet att vara, i sig själv och i kontakt med omvärlden genom sinnena, och det andra sättet; ”där allt man ser och hör är en del av en själv.”

Det är möjligt att jag underskattar min brorsdotter och andra barn i ungefär hennes ålder, men jag tänker mig att man skulle ha kunnat skriva mycket enklare, inte redan i inledningen göra distinktioner mellan jaget och omvärlden och olika sätt att förnimma verkligheten.

Men det är egentligen ingen avgörande invändning, jag tror att bokens utförande och Justus vänliga leende kommer att få många att vilja följa med till Blundlund. Vad gäller just min bror är han dessutom bra på att fantisera, jag är övertygad om att han kan improvisera om det skulle bli lite väl svårt för hans barn.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Recensioner

Recension: ”Illustration now! 5”

Illustration_Now!_Vol_5_cover[1]

Illustration now! 5
Red. Julius Wiedemann
Taschen

För inte många år sedan var det många som såg pessimistiskt på illustrationens framtid. Man trodde att illustratörens roll skulle undermineras helt av datorerna. Så har det emellertid inte blivit, enligt redaktörerna till tegelstenen Illustration now! 5 är vi snarare mitt uppe i en guldålder, aldrig tidigare har det gjorts och publicerats så många illustrationer som idag.

Den heter Illustration now! 5 men det är i själva verket åttonde gången det här kompendiet kommer ut. Under ett decennium har serien kommit ut och nummer fem är en tung pjäs som gör anspråk på att samla dagens bästa illustratörer, 150 stycken, som representerar sammanlagt 30 länder.

2[1]

Gregory Manchess, Above the Timberline, 2009

Alla sorters samtida illustrationer, teckningar, målningar, serier etcetera. De flesta stilarna och teknikerna finns samlade i den här utpräglat mångsidiga boken. Det är en blandning av personliga arbeten och projekt gjorda på uppdrag av exempelvis Nike, New Yorker och Vogue.

Huvudredaktören, Julius Wiedemann, har skrivit en kort och väldigt optimistiskt förord, men det är den andra redaktören, Steven Heller, som försöker sig på att spåra trender inom dagens illustration. Det är svårt, eftersom en tydlig trend är mångfald.

mi_illustration_now_5_06[1]

Marc Burckhardt, Monstrum Marinum, 2012

Men Heller menar att en mycket stor del av den samtida illustrationen präglas av NeoNarrative-ism eller, med ett mer vanligt uttryck, storytelling, som ju också är ett favoritkoncept inom dagens konstvärld:

”The current crop of NeoNarrative illustration is not about making agressive conceptual ‘statements,’ rather the current trend is for witty visual storytelling […] that combines representational, impressionist and expressionist methods – all in one or measured amounts.”

mi_illustration_now_5_05[1]

Jonathan Bartlett, Tweed Run, 2012

Det är inte något helt nytt, påpekar Heller, men storytelling är en stark trend menar han. Texten avslutas med en lista med 13 nästan självförklarande begrepp som han tycker präglar den samtida illustrationen. Han nämner exempelvis Colorphilia, Comic Book Revival, Geometric Simplicity och Iconic Icons.

Men de begrepp vi tycker är mest intressanta är Absurdliness, Goofy och Magic Realism. De tre begreppen skulle lika gärna kunna beskriva en stor del av dagens litteratur, kanske särskilt kortprosan. Vi tänker på författare som Etgar Keret, George Saunders och Karen Russell. Vi skulle vilja lägga till ett fjortonde begrepp: Djur. Vi ser massor av djur i både samtida illustration och litteratur.

mi_illustration_now_5_07[1]

Sue Coe, Pigs Buried Alive, 2011

Djurtrenden verkar väldigt bred och den tar sig många olika uttryck, illustrationen ovan är ett ganska ovanligt exempel på direkt kritik av vårt förhållande till djur. Det vanligaste är kanske att man utmanar gränsen mellan djur och människa, exempelvis genom att förse en människokropp med ett djurhuvud eller mer allmänt att förmänskliga djur.

Och så är det väldigt roligt att det är så många svenskar som är med i urvalet: Mattias Adolfsson, Clara Aldén, Moa Bartling, Lisa Billvik, Lina Bodén, Beata Boucht, Jonna Fransson, Emma Hanquist och Malin Rosenqvist.

Det är möjligt att serien Illustration now! främst riktar sig till branschfolk, exempelvis andra illustratörer och redaktörer, men böckerna har mer och mer börjat likna vanliga konstböcker. Alla som gillar och är nyfikna på samtida bildkonst bör kunna ha stort utbyte av den här boken, som man lätt blir sittande med i timmar.

Ola Wihlke

1 kommentar

Under Bokomslag bilder och foto, Recensioner