Etikettarkiv: Morrissey

Kritikern AA Gill vann årliga tävlingen Hatchet Job Award

Litteraturkritikern AA Gill vann årets Hatchet Job Award of the Year för sin giftiga recension av Morrisseys Autobiography. Läs mer om tävlingen. Ett illustrativt utdrag, själva slutklämmen, ur den vinnande recensionen:

There are many pop autobiographies that shouldn’t be written. Some to protect the unwary reader, and some to protect the author. In Morrissey’s case, he has managed both. This is a book that cries out like one of his maudlin ditties to be edited. But were an editor to start, there would be no stopping. It is a heavy tome, utterly devoid of insight, warmth, wisdom or likeability. It is a potential firelighter of vanity, self-pity and logorrhoeic dullness. Putting it in Penguin Classics doesn’t diminish Aristotle or Homer or Tolstoy; it just roundly mocks Morrissey, and this is a humiliation constructed by the self-regard of its victim.

I kommentarsfältet blev det snart fullt drag, i skrivande stund drygt 500 kommentarer, varav en hel del från uppretade Morrissey-fans. Men AA Gill kommer, förutom äran, få en guldyxa och en hel årsförbrukning av konserverade räkor. Läs hela den vinnande recensionen.

Gill har tidigare väckt uppståndelse och rubriker på grund av sin kritiska gärning: ”Chef attacked kitchen worker after critic AA Gill called food ‘disgusting’

Läsning på samma tema: ”Är sågningarnas tid förbi eller börjar kritiken bli för mesig?” och ”Den brutala brittiska sågningen, en våldsam kvarleva i stil med rävjakt?” och ”Do We Really Need Negative Book Reviews?

Skriv gärna i kommentarsfältet vad du tycker om sågningar. Är det kanske lika bra att inte ödsla energi på dåliga böcker? Eller har kritiken blivit för mesig?

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Nyheter

Nomineringarna klara till Årets sågning 2014

Den brittiska bloggen Omnivore har tillkännagivit de åtta nomineringarna till årets Hatchet Job of the Year Award. Det delas ut årligen till den recensent som skrivit ”the angriest, funniest, most trenchant book review of the past twelve months.”

Många recensenter och läsare älskade Morrisseys Autobiography, men A A Gills i The Sunday Times var inte helt imponerad. Det här är slutklämmen:

There are many pop autobiographies that shouldn’t be written. Some to protect the unwary reader, and some to protect the author. In Morrissey’s case, he has managed both. This is a book that cries out like one of his maudlin ditties to be edited. But were an editor to start, there would be no stopping. It is a heavy tome, utterly devoid of insight, warmth, wisdom or likeability. It is a potential firelighter of vanity, self-pity and logorrhoeic dullness. Putting it in Penguin Classics doesn’t diminish Aristotle or Homer or Tolstoy; it just roundly mocks Morrissey, and this is a humiliation constructed by the self-regard of its victim.

Eleanor Catton vann både priser och kritikernas gillande med sitt jättelika romanbygge The Luminaries, men David Sexton i London Evening Standard var av en annan åsikt:

A ship made of matchsticks in a bottle is a feat of construction but not necessarily a great work of art.

Donna Tartts The Goldfinch, en annan av förra årets stora utgivningar, klarade sig inte heller undan. Peter Kemp blev nominerad tack vare sin recension i The Sunday Times. Ett utdrag:

Outdoing even The Little Friend, famously a decade in the writing, The Goldfinch has taken 11 years to appear. These epic gestations are attributed by awed Tartt admirers and devotees of websites such as Donna Tartt Shrine to uncompromising perfectionism. ‘It’s because of perfectionism that man walked on the moon and painted the Sistine Chapel, OK? Perfectionism is good,’ she has stressed. But it’s hard to spot much of it in this ineptly put-together book.

Och den kanske elakaste formuleringen:

No amount of straining for high-flown uplift can disguise the fact that The Goldfinch is a turkey.

Men Omnivores pris bygger på en seriös idé, som de utvecklar i sitt lilla manifest. Men det saknas inte kritiker: ”The Hatchet Job of the Year Award is the worst award of its generation

O.W.

Lämna en kommentar

Under Nyheter

Hela Morrisseys spellista från Autobiography

Manhattanchester har gjort en spellista med alla låtar som nämns av Morrissey i hans Autobiography (Penguin Classics), exklusive hans egna låtar. Läs om låtarna och lyssna här.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Listor

The Smiths + Peanuts = This Charming Charlie

The first volume of The Complete Peanuts from ...

Första volymen av The Complete Peanuts från Fantagraphics Books med omslagsdesign av Seth. (Photo credit: Wikipedia)

I ett uttalande på en fansajt klargör Morrissey att han inte varit delaktig i försök att stoppa This Charming Charlie, en blogg som korsbefruktar låttexter av The Smiths med Snobben-strippar.  Morrissey är tvärtom “delighted and flattered by the Peanuts comic strip,” och han hoppas att den fortsätter.

I själva verket var det Universal som tyckte att This Charming Charlie borde stängas ned. Bloggens grundare, Lauren LoPrete, blev kontaktad av bolagets jurister för ungefär en månad sedan. Men dels ligger inte Morrissey på Universal längre, dels har han alltså offentligt omfamnat bloggen. Det räddade antagligen LoPrete från att tvingas stänga ned.

I ett uttalande, som låter lite lätt hollywoodskt, säger LoPrete att hon hoppas att ”this example will set a precedent for copyright laws in the future, and encourage others to express themselves and enrich our culture through free speech, parody and social critique.”

Läs mer om de juridiska turerna och missförstånden.

O.W.

Lämna en kommentar

Under Nyheter

Iliaden, Inferno och Morrisseys självbiografi

För inte länge sedan bröt samarbetet mellan Steven Patrick Morrissey och hans förlag Penguin samman. Popstjärnan stod plötsligt utan förläggare och ingen visste när hans uppsnackade självbiografi skulle kunna ges ut. Men så kom ändå Autobiography ut för några dagar sedan i serien… Penguin Classics.

Morrissey at the premiere of the Alexander fil...

Morrissey har rekordsnabbt skrivit in sig i den litterära kanon (Photo credit: Wikipedia)

Det var uppenbarligen det bråket mellan författare och förlag hade handlat om, i egenskap av geni krävde Morrissey lite särskild behandling och tillslut vek Penguin ned sig. Om bokhandlarna verkligen placerar självbiografin i klassikerhyllan bredvid Homeros, Dante och Shakespeare vet vi faktiskt inte, men man kan alltid hoppas.

Hela affären – eller om det bara var ett helt vanligt pr-trick – har hursomhelst inte passerat obemärkt i brittiska media. Jim Grace i The Guardian har komprimerat självbiografin till endast 600 ord, i den satiriska serien Digested read. Alla vanliga recensioner, som Ludovic Hunter-Tilneys i Financial Times till exempel, dryper av ironier och anspelningar på olika former av storhetsvansinne. Gissningsvis bryr sig inte Morrisseys fans så mycket.

Och som för att göra boklanseringen ännu lite festligare har NME placerat överst i sin mäktiga lista med världens 500 bästa album någonsin.

Och redan nu rapporterar The Guardian att Autobiography slår försäljningsrekord i Storbritannien.

O.W.

Lämna en kommentar

Under Listor, Nyheter

Härdsmälta i samarbetet mellan Morrissey och Penguin

Tanken var att Morrisseys självbiografi skulle komma ut nästa vecka, men så uppstod, som popstjärnan själv formulerade det, ”a last-minute content disagreement” med förlaget Penguin. Så nu söker Morrissey helt enkelt en ny förläggare, till biografin som sägs öppenhjärtigt skildra både uppväxten i Manchester och relationen till den tidigare låtskrivarkollegan Johnny Marr. Det sägs också att man inte tryckt upp några recensionsexemplar av biografin.

BB

Lämna en kommentar

Under Nyheter