Etikettarkiv: Ólafur Elíasson

Bok om konstprojekt i vilket man färgar duvor

pigeons_cover_gross
 
Julian Charrière & Julius von Bismarck
Red. Eric Ellingsen
Some Pigeons Are More Equal Than Others
Lars Müller Publishers

För en tid sedan läste jag Enrique Vila-Matas självbiografiska roman The Illogic of Kassel (New Directions), som handlar om en författare som blir inbjuden till den 13:e upplagan av dOCUMENTA, 2012, konstevenemanget som förvandlar stora delar av Kassel till ett galleri.

Tanken är att författaren ska sitta på en restaurang och skriva på en kinakrog i utkanten av Kassel, tanken är väl att han ska interagera med publiken eller med restaurangens kunder. Författaren är emellertid inte särskilt sugen på att sitta och skriva inför publik, större delen av boken handlar istället om hur författaren driver runt i Kassel och tittar på konst.

Ett av författarens favoritkonstverk var en installation av konstnären Pierre Huyghe, Untilled, som var belägen i Karsaue park. Jag minns inte så mycket av själva konstverket, mer än att författaren tyckte att det var mystiskt och oerhört suggestivt, men jag minns att en hund strök runt konstverket, ja, den var i själva verket en del av installationen. Dess högra framben var målat rosa.

Jag kommer att tänka på hunden med det rosa benet när jag läser konstboken Some Pigeons Are More Equal Than Others, vilket inte är så konstigt, eftersom boken, förutom mycket annat, berättar om konstnärerna Julius von Bismarck och Julian Charrière och deras märkliga apparat, som lockar till sig duvor, sprejmålar dem i starka men ofarliga färger och sedan släpper ut dem igen. Färgen är inte beständig, men under en tid ser de målade duvorna ut som vackra tropiska släktingar till sina mer gråblå artfränder.

somepigeon_sf1_ds-8

All images © Julius von Bismarck and Julian Charrière

somepigeon_sf1_ds-11

Some Pigeons Are More Equal Than Others är både bokens och konstprojektets namn. Det är ett pågående projekt och konstnärerna har tagit med sin märkliga apparat till flera städer där de fångat och färgat tiotals duvor. Projektet engagerar också personer från många olika områden och boken är en poesi- och prosaantologi.

somepigeon_sf1_ds-36

Faktum är att hunden med det röda benet, som ett av många exempel på konstverk med djur, nämns i en av bokens texter, ”The Return of the Real”, av Philip Ursprung: ”The mysterious dog with a pink painted leg became an emblem of the entire exhibition.” Ursprung skriver att relationen mellan, kanske snarare gränserna mellan, människa och djur ägnas störst intresse under perioder när maktförhållanden förskjuts.

somepigeon_sf1_ds-61

Ursprung hävdar att den teoretiska debatten om skillnaderna mellan människor och djur var unikt livlig under Upplysningen, i ett historiskt skede som var omvälvande politiskt och då medborgaren erövrade många nya rättigheter. Men, undrar jag, hur stämmer det här överens med vår tid, då allt fler av Upplysningens landvinningar rullas tillbaka?

Kanske har det varit så tidigare att djuren indirekt fått ta del av de politiska och sociala framsteg som människan erövrat. Att gränserna mellan djur och människa fortsatt är ett så hett ämne kanske lika mycket handlar om att människan fått lägre status som att djuren fått högre status?

En annan fråga Ursprung väcker: ”Could it be that the current discussion about the interaction between the human and the non-human has it roots in current economic and technological shifts, in the fact that computerization has become part of everyday life, where human and artificial ‘intelligence’ compete?”

Den radikala, eventuellt historiskt unika, omfördelningen av ekonomiska resurser måste, tror jag, på något sätt påverka diskussionen människa-djur. Även den teknologiska utvecklingen tror jag påverkar, ganska mycket dessutom, eftersom vi, paradoxalt nog, verkar drabbas av väldigt dåligt samvete inför utsikterna att skapa artificiell intelligens (AI). Den teknologiska utvecklingen är häpnadsväckande snabb, allt fler arbeten kan utföras av maskiner, vilket rimligtvis påverkar synen på oss själva, men utvecklingen av AI går snarare förbluffande långsamt.

Men Some Pigeons Are More Equal Than Others, både projektet och boken, handlar naturligtvis om mycket mer än om gränsen mellan och relationen mellan människa och djur. På ett mer grundläggande plan handlar de väl om perception, om hur en liten förändring av perceptionen kan leda till en stor skillnad i tolkning, att en liten förändring av perceptionen kan vara ett kraftfullt verktyg för både positiv och negativ förändring.

”The Return of the Real” av Philip Ursprung är bara en av många texter i boken, som naturligtvis är full av foton av färggranna duvor. Boken inleds med några recept på duva, som grillad Medelhavsduva och Medelhavsduva fylld med couscous. Jag har en känsla av att det vore en dålig idé att tillaga en stadsduva, om man skulle få för sig att snärja en.

Medverkar med dikter gör bland andra Cia Rinne, Ida Börjel, Christian Bök, Karl Holmqvist och Joyelle McSweeney. Boken innehåller också en kort prosatext av Ben Marcus samt intervjuer med Ai Weiwei och Olafur Eliasson. Den senare konstnären var professor när Julius von Bismarck och Julian Charrière studerade i Berlin. De utexaminerades båda två 2013 som Meisterschüler och bor och verkar i Berlin.

Some Pigeons Are More Equal Than Others är en spretig bok, med allt från dikter och praktfulla foton till intervjuer och mer teoretiska texter. Spretigheten ser jag som en av bokens stora tillgångar.

Ola Wihlke

2 kommentarer

Under Bokomslag bilder och foto, Recensioner

Kända konstnärer och författare ger råd och tips i ny bok

Juliahasting-akademiex-3-int

Akademie X: Lessons in Art + Life
Design & illustration: Julia Hasting
Phaidon

Phaidons affärsidé är att göra vackrare och mer kreativa böcker än sina konkurrenter, och Akademie X: Lessons in Art + Life är något utöver det vanliga. Först var jag lite skeptisk, för att idén är ganska komplex, men när jag begripit idén var jag snart frälst – konceptet och designen funkar perfekt ihop.

Boken presenteras som ”en konstskola utan väggar”. Tanken är att boken ska efterlikna en folder med ”lektioner” man har när man studerar. 36 olika konstnärer och några författare har sammanställt varsin ”lektion”, så det är bara att påbörja kursen, börja läsa. Några av lärarna – Marina Abramović, Miranda JulyÓlafur ElíassonKatharina GrosseWalead BeshtyJohn Stezaker med flera.

Deras respektive lektioner är tänkta att inspirera, provocera och stimulera. Det finns rader av tips på att undvika misstag som ”lärarna” gjorde när de var i början av sin konstnärskarriär.

Själva volymen påminner lite om mapparna man hade under studietiden. Designen är full med små finesser som gör boken extra åtråvärd och dessutom gör att den är inbjudande att börja läsa.

Juliahasting-akademiex5-int

All images © Phaidon

Den spektakulära designen har Phaidons creative director själv stått för, Julia Hasting har till och med tecknat de olika ”lärarnas” porträtt, lite slarvigt som om det vore en elev som gjort porträttet under en lektion. Varje lärare tilldelas en färgkod så att det är lätt att hitta tillbaka till honom eller henne – avdelningen med Marina Abramović har något i stil med ljus orange som färg.

På det första uppslaget, till vänster Abramović imponerande CV, till höger Hastings porträtt av Abramović. Sedan följer ett uppslag med bilder som kastar ett visst ljus över Abramović verk och leder vidare till själva lektionen.

Juliahasting-akademiex3-int

Abramović kallar sin lektion för ”An Artist’s Life Manifest” och de består av listor som ofta innehåller upprepningar. Det är, inte helt förvånande, en ganska sträng syn på konsten och livet som förmedlas, en sträng syn som delvis lagt grunden för hennes framgångar. Så här låter det i sektionen ”An artist’s relation to suffering”:

  •  An artist should suffer
  • From suffering comes the best work
  • Suffering brings transformation
  • Through suffering an artist trancends his spirit
  • Through suffering an artist trancends his spirit
  • Through suffering an artist trancends his spirit

Varje lektion avslutas med att läraren rekommenderar vidare läsning, ibland även musik, film och till och med något drickbart. Abramović rekommenderar bland annat en studien Caravaggio – A Life Sacred and Profane, av Andew Graham-Dixon och, kanske lite mer väntat, Yves the Provocateur: Yves Klein and Twentieth:Century Art, av Thomas McEvilly

Men de 36 lärarna har väldigt olika stil, både som konstnärer och lärare, och också det avspeglas i Julia Hastings utstuderat genomtänkta design. Den övergripande estetiken – material, typografi, struktur och färger- har hämtat inspiration från vanliga arkiveringsmappar som används på kontor.

Juliahasting-akademiex6-int

Abramović körde med listor under sin ”lektion”, andra prövar brevformen, ytterligare andra tillåter sig att vara mer akademiska. Jag bläddrar först till de 10-12 ”lärare” jag känner till lite om, och betar sedan av de för mig mindre kända namnen. Det är lika roligt, om inte roligare ibland, att hamna i en främmande konstnärs klassrum och försöka förstå vad han eller hon försöker förmedla.

Walead Beshty har till sin lektion skrivit en seriös akademisk kortessä, som inleds med en etymologisk förklaring av ordet estetik, Jag tycker att det är modigt att bevara allvaret i den här situationen – det gäller ju trots allt en bok som utger sig för att kunna vara en hjälp på traven för den som är nyfiken på en karriär som konstnär. Beshtys lästips är också seriösa, som Das Passagen-Werk av Walter Benjamin.

Både Miranda July och Ólafur Elíasson använder brevformen och skriver avväpnande och lågmält humoristiskt. Det handlar mer om tekniker och förhållningssätt än konkreta råd, som faktiskt inte är helt ovanliga i den här bokens. July tipsar om Horses med Patti Smith och Elíasson har en av de allra mest omfattande läslistorna, med böcker av Borges, Perec, Darwin, Inger Christensen med flera.

För den som verkligen funderar på att studera konst bör Akademie X kunna fungera som att prova på en termin; den kan nog ge en ganska hygglig föreställning om vad det är som gäller för jargong på en konstskola, ge ett hum om vilka ämnen och frågeställningar som kan bli aktuella. Men boken utgör naturligtvis en perfekt möjlighet att bekanta sig med olika konstnärer, några av deras verk och deras respektive konstsyn, även om man för länge sedan lagt konstnärsdrömmarna på hyllan.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Recensioner