Etikettarkiv: pappersboken

Att Amazon och e-boken, förr eller senare, skulle bli spiken i kistan för både pappersboken och de oberoende bokhandlarna har upprepats så många gånger att det verkat oundvikligt. Men häromdagen läste jag en intressant artikel i Washington Post – ”Why digital natives prefer reading in print. Yes, you read that right” – om att ungdomar i den digitaliserade generationen i USA föredrar att läsa pappersböcker.

Varför gör de det? För att pappersböcker luktar gott, för att man kan anteckna i marginalen och styrka under meningar. För att man kan vika hundöron. Säger en kille i artikeln: ”I like holding it. It’s not going off. It’s not making sounds.” En bok är en bok.

Enligt artikeln föredrar många pappersböcker när de pluggar, för att det är enklare att koncentrera sig och mindre risk att bli distraherad. Det finns många skäl.

Och en artikel i New York Times – ”Assessing the Health of Independent Bookshops” – kommer med en blandning av mycket goda och mycket dåliga nyheter. De goda nyheterna gäller USA – antalet oberoende bokhandlar har ökat med 27% sedan 2009. De dåliga nyheterna gäller Storbritannien och Irland – där har antalet oberoende bokhandlar minskat med 25% sedan 2009.

I Frankrike där man inte ger efter för vare sig Amazon eller marknadskrafterna i första taget – böcker har fasta priser och betraktas inte som vilken vara som helst – där har antalet oberoende bokhandlar ökat med 5%, men egentligen mer eftersom den franska statistiken bara fångar upp bokhandlar som har anställda. Storbritannien övergav förövrigt ett system snarlikt det franska med fasta priser vid mitten av 90-talet.

”More than one-third of the independent bookshops in Britain and Ireland have disappeared in the past decade, unable to compete with large retailers – chiefly Amazon – who use their superior market position to offer deep discounts on printed and digital books.” Och om man blickar ett år tillbaka pekar trenden fortsatt nedåt. Klassiska bokhandlar får bomma igen.

För de oberoende bokhandlarna gäller alltså samma sak som för framgångarna med e-böcker – betydande i vissa länder och inte fullt så stora i andra, som i Sverige – att deras tillstånd varierar mycket mellan olika marknader.

En förklaring till den enorma skillnaden mellan USA och Storbritannien är att den stora kedjan Borders försvann från den amerikanska marknaden 2011 och lämnade ett vakuum efter sig som oberoende bokhandlar kunnat fylla. Dessutom har den största kvarvarande kedjan, Barnes & Noble, slagit igen hundratals butiker. Ironiskt nog var det just de här två kedjorna som länge ansågs hota de oberoende bokhandlarna. Scenariot såg ungefär ut som i den romantiska komedin You’ve Got Mail (1998) med Tom Hanks (Fox Books) och Meg Ryan (The Shop Around The Corner) i huvudrollerna. Då hade Amazon bara funnits i fyra år.

Men enligt artikeln i New York Times har de oberoende bokhandlarna också dragit fördel av ”a spirit of localism and urban renewal that is coursing through some American cities.” Frågan är om inte Amazons buffliga strategi gentemot olika förlag, mest segsliten var tvisten med Hachette, var en lika stor pr-vinst för de oberoende bokhandlarna som den var en förlust för Amazon.

”The enthusiasm and optimism is pretty staggering,” säger i alla fall en belåten Oren Teicher på American Booksellers Association. ”Despite all the quantum leaps in technology, the fact is nothing beats a physical, bricks-and-mortar store to discover books that you didn’t know about.” Inom parentes sagt: Undrar hur många gånger han använt exakt den formuleringen.

Men man vill naturligtvis veta hur det har gått för våra svenska oberoende bokhandlar sedan 2009. Så jag ringer Svenska Bokhandlareföreningen där VD Dag Klackenberg mycket vänligt svarar på min fråga, men han kommer inte med några sensationella nyheter, vare sig positiva eller negativa. Om man inte tycker att det är positivt eller negativt att antalet oberoende svenska bokhandlar i princip är oförändrat.

Däremot påpekar Klackenberg att han är lite skeptisk till uttrycket ‘oberoende’ bokhandlar, inte minst vad gäller den amerikanska marknaden. Där räknas tydligen en bokhandel som oberoende om den inte tillhör någon av de stora börsnoterade kedjorna, vilket inte hindrar att de tillhör en kedja, till och med en riktigt stor kedja. Det gör siffran +27% lite mindre imponerande, men man förstår Tim Godfray på brittiska Booksellers Association som säger att han är ”djupt avundsjuk” på sina amerikanska kollegor.

Ola Wihlke