Etikettarkiv: Per-Anders Pettersson

Intervju: Per-Anders Pettersson om att fota sapeurer i Kongo Kinshasa

Sapeurs_Cover_WEB_800x


”Sapology is in our blood.”
– Kongolesiskt uttryck

I Kongo Kinshasa och i Kongo Brazzaville finns den överlägset största koncentrationen av sapeurer. SAPE (Société des Ambianceurs et des Personnes Élégantes) handlar ytligt sett om att klä sig stiligt och extremt flamboyant, och ju dyrare och mer färgstarka kläderna är desto bättre (Gucci, Dolce & Gabbana och Paul Smith funkar).

Sapeurerna dyker i regel upp där det är mycket folk, inte sällan blir de anlitade, kanske av en marknad, en invigning eller av ett regeringsdepartement som vill liva upp en bjudning. Det är show och performance. Det är humoristiskt. Några av dem är stjärnor och får stort utrymme i medierna. Sapeurerna i de båda Kongo-staterna betraktas lite som nationella kulturskatter. Det är de verkligen.

En viktig sak: Sapeurerna imiterar inte, de plagierar inte europeiskt mode, de inspireras av europeiskt mode för att skapa en helt egen stil, som ibland, mer eller mindre tydligt, inspirerar modehusen i Europa.


Jag hade 2016 turen att komma över en spektakulär fotobok från ett tyskt förlag, Kehrer, som har den självförklarande titeln African Catwalk (recension i BearBooks). Det är en vacker bok, men fotona inifrån den afrikanska modeindustrin är inte bara glassiga. Fotografen heter Per-Anders Pettersson och, för någon vecka sedan hade jag turen att hitta hans helt aktuella The Society of Ambianceurs and Elegant People (Dewi Lewis). Bilderna plåtades 2012-2019 i Kinshasa. Bokens upplaga är 950 exemplar och de är signerade och numrerade av fotografen.

Boken följer en hel rad sapeurer i Kinshasa, vissa foton är förbluffande intima, Pettersson har fått komma hem till några sapeurer, där munderingen har åkt av. Det finns en ganska väl synlig tråd mellan böckerna, men jag tycker att fotona nu är ännu distinktare och än mer välkomponerade. Om jag fick bestämma skulle The Society of Ambianceurs and Elegant People bli årets julklapp.

011_D_Sapeurs
KINSHASA, DEMOCRATIC REPUBLIC OF CONGO – OCTOBER 10: A Sapeur from the group belonging to The Leopards poses for a portrait February 10, 2015 in Kinshasa, DRC. Some sapeurs have regular jobs while others are unemployed, poor and live in harsh conditions in Kinshasa, a city of about 10 million people. For many of them being a sapeur means they can escape their daily struggles. Many hustle to build up expensive collections. Photo by Per-Anders Pettersson.
KINSHASA, DEMOCRATIC REPUBLIC OF CONGO – FEBRUARY 10: A Sapeur poses for a portrait with his designer label clothes while paying his respects to Stervos Nyarcos, known as the leader of the Sape movement, at his grave. Photo by Per-Anders Pettersson

Pettersson hade vänligheten att svara på några frågor, trots att han är aktuell med utställning på Galleri kontrast.

Det måste vara ett drömjobb att fota sapeurer. När lärde du känna den här (sub)kulturen? Hur var det att fota sapeurer?

– Det var på sätt och vis ett drömjobb. Dom är väldigt fascinerande och samtidigt extremt seriösa i det dom gör. Jag stötte på dem när jag gjorde andra uppdrag och projekt i Kongo Kinshasa. Ibland dök dom upp och hela atmosfären ändrades. Jag gjorde lite research och sen tog jag, med hjälp av min fixare/tolk, kontakt med dem. Det var relativt lätt att foto dem på deras årliga festival där de är rätt öppna. Det svåra var att få se andra saker, deras vardagsliv, hur dom bor etc. Det tog lång tid och det var ett svårt projekt på det sättet. Jag fotade dem, olika grupper, bara runt 8 gånger under 8 år. Tillslut fick jag ihop foton till ett reportage, och nu en bok och utställning.

007_Sapeurs Kinshasa

En kvinnlig sapeur, en sapeuse. Foto: Per-Anders Pettersson

Vet du varför SAPE är så koncentrerat till Republiken Kongo och Demokratiska Republiken Kongo och, i synnerhet, Kinshasa?

– Fenomenet är unikt för Kongo Brazzaville och Kongo Kinshasa. Det började redan på 20- 30-talet. Kongoleser som reste till sina respektiva kolonisatörers metropoler, Paris respektive Bryssel, kom hem med inspiration och vassa kläder, som de kanske var ensamma om i hela Kongo. Ganska långt senare gjorde den rika och växande musikkulturen mycket för att popularisera SAPE. När artister som Papa Wemba, Pepe Kalle och King Kester Emeneya, betydande sapeurer, kom hem från turnéer utomlands, klev de av Air France-planet på Kinshasas flygplats klädda i kreationer från exempelvis Versace, Cavalli och Yohi Yamamoto.

016_sapeurs_kinshasa-1

Foto: Per-Anders Pettersson

020_d_sapeurs-1

Foto: Per-Anders Pettersson 

Skulle du kunna berätta lite om hur sapeurerna drar in pengar?

– En del har vanliga jobb, musiker, småföretagare och hantverkare, en del lever bara på att underhålla, på hotell, privata fester och på ambassader och statliga departement. Det finns flera program i radio och teve, varje vecka, i vilka rivaliserande sapeurer predikar om sina kläder, sin stil och hur sofistikerade de är.

012_d_sapeurs-1

Foto: Per-Anders Pettersson

Om jag ägde ett stort europeiskt modehus, skulle jag gärna donera kläder till Kinshasas sapeurer. Vet du om något sådant förekommer? Kan du berätta lite om hur de skaffar sina kläder?

– Jag har inte hört talas om det men modeskaparen Paul Smith (se de randiga strumporna på det översta fotot) gjorde en modeshow på London Fashion Week för drygt tio år sedan då han visade sapeur-inspirerat mode. Han skrev även förordet till Gentlemen of Bacongo, som blev en kultbok och gavs ut i olika upplagor. Den handlade (precis som de andra böckerna) om sapeurer i Brazzaville, Kongo.

013_d_sapeurs

Foto: Per-Anders Pettersson

Vilken ställning har sapeurerna i det kongolesiska samhället? Finns det någon eller några som har verklig stjärnstatus?

– Det finns definitivt sapeurer som har stjärnstatus. Man känner många av dem vid namn, ungefär som fotbollsspelare. De är en vital del av landets populärkultur.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Intervjuer

Färgstark fotobok om den afrikanska modeindustrin

 
Catwalk-Cover_160425-BELI.indd
 
Per-Anders Pettersson
African Catwalk
Kehrer Verlag

Det formas stereotypa bilder av alla länder och kontinenter, men Afrika verkar särskilt hårt drabbat. De här bokomslagen är ett tydligt exempel, men vanligtvis är det bilder av etniska konfliter, krig, korruption och svält som formar bilden av hela Afrika. Mer sällan skildras den framväxande afrikanska medelklassen och dess livsstil. Därför är det nästan med en känsla av befrielse man läser och titttar i Per-Anders Pettersson sagolikt vackra fotobok African Catwalk, utgiven av det tyska kvalitetsförlaget Kehrer.

Boken skildrar den framväxande afrikanska modeindustrin. Förutom några korta initierade texter, så utgörs boken av Pettersson foton, som han tagit på modevisningar i sammanlagt 15 afrikanska länder mellan 2010 och 2015. Enligt förlagsreklamen är det första gången den afrikanska modeindustrin har skildrats så här närgånget – Pettersson har kunnat röra sig fritt mellan visningarna och backstage.

10_african catwalk

South African model Sanele Junior Xaba stands backstage before a show with the South African designer Chu Suwanapha during the South African Menswear Week in the Cape Town Stadium, South Africa 2015 © Per-Anders Pettersson

 
Den afrikanska modeindustrin växer snabbt, i länder som Sydafrika, Kenya och Nigeria, men relativt sett är den fortfarande liten. En anledning till den snabba tillväxten är att Kinas ekonomi bromsat in. Afrika, men sin ungefär en miljard stora befolkning, har därmed blivit en intressantare marknad. Det som gör afrikanskt mode särskilt intressant för internatioonella märken och konsumenter, är bland annat mångfalden av estetiska uttryck, kulturer och hantverkstraditioner.

Skriver Alessia Glaviano, fotoredaktör för Vogue Italia och L’Uomo Vogue, i sin introducerande text: ”International designers have always found inspiration in Africa, from the beadwork of the Maasai to centuries-old fabric-making and weaving traditions in West African countries, such as Burkina Faso and Mali. Designers and labels such as Vivienne Westwood, Stella Jean, Paul Smith, Burberry and Moschino Cheap & Chick frequently use rich, colourful fabrics, which are often made by local weavers in Burkina Faso and Mali, hand-loomed based on centuries-old traditions.”

7_african catwalk

Ivorian model Awa Sanoko wears a creation by the New York-based Senegalese designer label Versaiilles before a show in the Hôtel des Almadies during the Dakar Fashion Week, Senegal 2014 © Per-Anders Pettersson

 
Idag finns det modeveckor i mängder av afrikanska länder, och många designers deltar i flera av dem. I vissa länder arrangeras dessutom konkurrerande modeveckor. Däremot är det relativt få av dem som kan försörja sig som modeskapare. Somliga tar andra uppdrag, som att göra bröllopsklänningar.
 
8_african catwalk

Model Thembi Kobedi stands backstage before a show with the South Africa-based Kenyan designer Liz Ogumbo during the South Africa Fashion Week in Rosebank, Johannesburg 2012 © Per-Anders Pettersson

 
African Catwalk skildrar ett Afrika som man sällan eller aldrig ser annars. Men boken är inte bara eller i första hand en motbild, det är en fantastisk mode- och fotobok. Den är vacker och färgstark. Allra bäst tycker jag om bilderna backstage, innan och efter modellerna har tagit på sin coola catwalk-look. Fotona speglar glamouren, men Pettersson fångar också modellyrkets vardag, och små absurditeter, på ett suverät sätt – stressen, väntan och tröttheten.

Petterssons hemsida för boken: African  Catwalk

Galleri Kontrast i Stockholm ställer ut foton ur bildserien från 27 august till 2 oktober.

Ola Wihlke

1 kommentar

Under Bokomslag bilder och foto, Recensioner