Etikettarkiv: postapokalyps

Om arternas utplåning

Credit: H.E. Strickland

”We appear to be in a post-apocalyptic novel, but, in fact, we are in fact. Sixty-six million years ago, an asteroid crashed into the Yucatán Peninsula, leaving behind a crater 110 miles wide and twenty miles deep and a colossally larger hole in the tree of life. The impact and its after­effects wiped out an estimated 75 percent of species, including, most famously, all non-avian dinosaurs. That event, the end-­Cretaceous extinction, is one of six massive die-offs in the history of the planet. Five of them happened in the distant past: 450 million, 375 million, 252 million, 200 million, and 66 million years ago. The sixth one is happening right now.”

Citerat ur Kathryn Schulz recension av Elisabeth Kolberts The Sixth Extinction: An Unnatural History (Henry Holt). Schulz öppnar sin recension med en storslagen beskrivning av hur jorden träffades av en asteroid för 66 miljoner år sedan. Det ledde till den femte massdöden av arter i jordens historia. Idag tvistar vetenskapsmännen om hur många arter som kommer att dö ut i den sjätte och pågående massdöden, inte exakt men på ett unugefär. ”We might lose 10 percent of species, or we might lose 30 percent of species. But nobody believes we will lose 1.3 percent or 0.31 percent.” Schulz recension är extremt välskriven, uppskattande och hon utser Kolberts bok till en osannolik page turner.

Fresh Air-intervju med Kolbert: ”In The World’s ‘Sixth Extinction’ Are Humans The Asteroid?”

O.W.

Lämna en kommentar

Under Citat, Recensioner

Verklighetens ekonomiska elände, efter 10 år dyker det upp i litteraturen

Häromdagen publicerades en studie av ett brittisk forskarteam i tidskriften PLOS ONE. Forskarna har kunnat påvisa en stark korrelation mellan en böckers ”literary misery index”, som bestäms av frekvensen av ord som ”anger”, ”fear”, ”sadness” och ”disgust”, och ett economic misery index, som bestäms av arbetslöshetssiffror och inflation, i USA eller Storbritannien tio år innan bokens publicering.

Apropå graferna man fick fram av studien, som bygger på ungefär fem miljoner digitaliserade böcker utgivna under 1900-talet, sa Alex Bentley, studiens huvudförfattare, i ett pressmeddelande: ”It looked like Western economic history, but just shifted forward by a decade.”

Variationen och förekomsten av eländiga ord respektive positiva ord var lätt att få fram eftersom varenda ord i de här böckerna var katalogiserade. Forskarnas analys visade att det literära eländet stod på topp under 40-talet, efter den stora depressionen, varpå den gick ned under 50-talet och sedan gick upp något under 70- och 80-talet.

Det är lite förbryllande att eländet sipprar in så långsamt i litteraturen, med en ofta tio år lång fördröjning, men det har forskarna naturligtvis också tänkt på. För det första tar det tid att skriva en bok, så en bok påbörjad under 30-talets depression kanske publicerades först följande decennium. ”Perhaps this ‘decade effect’ reflects the gap between childhood when strong memories are formed, and early  adulthood, when authors may begin writing books,” resonerade Bentley. ”Consider for  example, the dramatic increase of literary misery in the 1980s, which follows  the ‘stagflation’ of the 1970s. Children from this generation who became authors  would have begun writing in the 1980s.”

Det är svårt att påstå att de här forskningsresultaten – man gjorde även en mindre studie på tysk litteratur som visade samma resultat – är direkt häpnadsväckande. Till och med författare tvingas ju leva i den ekonomiska verkligheten, även om de ibland anklagas för att vara värdsfrånvända. Det kanske skulle bli intressant om man bröt ned det undersökta  materialet i olika genrer eller tittade på lyrik och prosa för sig? Eller inte.

Vi får kanske vänja oss vid tanken på ännu fler postapokalyptiska dystopier det här decenniet, haveriet 2008 ligger ju inte så långt tillbaka i tiden, men reagerar inte dagens författare mycket snabbare? Efter 11 september tog det inte lång tid innan fiktionen på olika sätt behandlade terror i allmänhet och terrorattackerna mot USA i synnerhet. Allt kanske inte går fortare och fortare, men just i det här fallet verkar det vara så. Undersökningen handlade visserligen om korrelationen med underliggande ekonomiska faktorer, men tio år låter ändå som en lång reaktionstid.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Artiklar, Nyheter

Ljudboksrecension: ”On Such A Full Sea” av Chang rae-Lee

Chang rae-Lee
On Such A Full Sea
Uppläsare: B.D. Wong
Tid: 11 tim 3 min
Penguin Audio

Vi befinner oss två hundra år in i framtiden och världen har drabbats av både en ekonomisk härdsmälta och klimatkatastrofer. Nya Kina har dessutom plågats av allt svårare miljökatastrofer, som tvingat stora delar av befolkningen att emigrera, bland annat till USA. Där samlas de i en slags välordnade kolonier av arbetande fattiga, som producerar mat och andra varor för eliten, den rikaste procenten av befolkningen.

Chang rae-Lees nya roman On Such A Full Sea är tveklöst en dystopi (cli-fi), men det är egentligen förvånande hur mycket som är sig likt – klassklyftorna, skillnaden mellan olika regioner, den ojämnt fördelade sjukvården och säkerheten med mera. Det är naturligtvis ett medvetet val av författaren och det gör att berättelsen till stora delar känns överraskande realistisk och angelägen.

I inledningen blir vi introducerade för huvudpersonen, 16 år gamla Fan, som bor i B-Mor, före detta Baltimore. Hon arbetar som dykare i kolonins fiskodlingar – man odlar främst fisk och grönsaker åt de rika (”charters”) som bor i gated communities, så kallade Charters. Tillvaron är tuff, men det finns mat och sjukvård, även om vården hela tiden blir dyrare för dem som är sjuka. Utanför arbetskolonierna och de rikas områden, alltså i större delen av USA, råder däremot laglöshet. Staten har för länge sedan retirerat.

Det hindrar inte Fan från att lämna B-Mor för att söka efter sin försvunna pojkvän och en bror, som trots den nästan totala bristen på social mobilitet lyckats bli en charter. Historien om Fan berättas av ett ”vi”, av alla dem som stannat kvar i B-Mor. För dem är Fan en osannolik hjälte och det är nästan som om de både frambesvärjer en legend och blir mer och mer engagerade av den. Tidsperspektivet växlar hela tiden, mellan livet i B-Mor och Fans road trip. Det funkar mestadels väldigt bra.

Om man jämför med Cormac McCarthys dystopiska road trip, Vägen, är inte On Such A Full Sea lika tajt, konsekvent och jämn men i likhet med Kazuo Ishiguro, när han skriver fantasy, så använder Lee effektivt mycket små medel för att väva fram sin dystopiska framtid. Majoriteten av alla amerikanska och brittiska kritiker har varit eld och lågor, men en del av romanens andra halva är onödigt händelsefattig, tempot sjunker ett tag betänkligt.

Jag tror dessutom att det är bättre att läsa On Such A Full Sea än att lyssna på den. Det är inget större fel på B.D. Wongs uppläsning, även om det blir väl mycket teater när han läser dialogen, särskilt kvinnliga karaktärers dialog, problemet är kanske snarare att tanken med texten är att den ska representera ett kollektiv. Uppläsningen hade gärna fått vara lite mer distanserad.

På något plan handlar romanen naturligtvis om berättandet i sig, kanske först och främst om vårt behov av kollektiva berättelser. Den handlar också om vårt behov av hjältar, eller åtminstone normbrytare. Bitvis är den väldigt vacker. Sammantaget är On Such A Full Sea klart värd att lyssna på/läsa, det är bitvis en stor upplevelse. De flesta tidningar som satt betyg har gett romanen A eller A-. Jag tycker att ljudboksversionen är värd ett B+.

Ola Wihlke

NPRs hemsida kan du läsa eller lyssna till ett utdrag ur On Such A Full Sea

Intervju med Chang rae-Lee i New Yorker

Och i Time kan du se och läsa om ett sällsynt coolt 3D-printat bokomslag, till en specialutgåva av On Such A Full See

Lämna en kommentar

Under Recensioner