”The new poetry looks nothing like the poetry you see (but don’t read) drizzled across the pages of The New Yorker.”
– Kenneth Goldsmith
Det här är ingen recension, det är en (varm) rekommendation av en ny antologi: the yolo pages (boosthouse). Den samlar texter, mest poesi men också en del kortprosa,, av över 50 ”poeter” och ”författare” som skriver så kallad ”alt lit” eller ”internetpoesi”. Citationstecknen behövs eftersom de medverkandes identiteter som konventionella poeter och författare inte är glasklara, eftersom alt lit och internetpoesi är väldigt vida begrepp.
Medverkar i antologin gör såväl boosthouse-kollektivets informella ledare, Steve Roggenbuck, som Tao Lin, alt lit-scenens kanske mest kända namn. Han kommer förövrigt ut med två böcker på svenska i höst, romanen Sno kläder på American Apparel (Bakhåll) och den självbiografisk diktsamlingen Noll vänner (Carl Lindsten Bokförlag). Att både Roggenbuck och Tao Lin samlas under etiketten alt lit är ett så bra exempel som något på dess mångsidighet och motsägelser. Den förre är väldigt yolo (you only lives ones), hans främsta förebild är också Walt Whitman, medan den senare snarare är en världsfrånvänd melankoliker.
De andra medverkande är: adefisayo adeyeye, beach sloth, gabby bess, liz bowen, melissa broder, jos charles, richard chiem, santino dela, brian ecklund, pancho espinosa, joshua espinoza, catalina gallagher, cean gamalinda, james ganas, cassandra gillig, amelia gillis, lara glenum, philip gordon, tom hank, michael hessel-mial, @horse_ebooks, brett elizabeth jenkins, raymond johnson, kenji khozoei, ji yoon lee, tao lin, cayla lockwood, patricia lockwood, carrie lorig, sharon mesmer, stephen michael mcdowell, luna miguel, k. silem mohammad, moon temple, ashley opheim, anthony peregrine, @postcrunk, john rogers, amy saul-zerby, bob schofield, lk shaw, angela shier, bianca shipton, alexandra simone, andrew w.k., russ woods, dylan york, och boosthouse-teamet: joseph kendrick, steve roggenbuck, e.e. scott, rachel younghans, och charlie the dog emeritus.
Det säger sig själv att det är svårt att generalisera om en antologi av det här slaget, men de flesta medverkande är ganska unga och det handlar bara undantagsvis om poesi (och kortprosa) som den vanligtvis presenteras och ser ut, men desto mer om tweets, visuella dikter, foton av handskrivna texter och posters och snapchats. Man kan väl kalla det internetpoesi (med rötterna i postmodern avantgardism), eftersom hela estetiken och stilistiken hämtar inspiration från internet i allmänhet och sociala medier i synnerhet. De medverkande är verksamma på flera olika plattformar: bloggar, hemsidor, facebook, twitter, tumblr, instagram, soundcloud, youtube.
the yoloo pages är väldigt engagerande, inspirerande och, inte minst, underhållande – mycket, men inte allt präglas av yolo-andans livsbejakande och progressiva naivism (inte naivitet). Boken rekommenderas som sagt mycket varmt, den kostar typ en hundring och kan beställas direkt från boosthouse. För en tid sedan länkade vi till en fantastisk artikel av Kenneth Goldsmith i The New Yorker, för att vi tyckte att den så väl och initierat beskrev den här amerikanska litterära rörelsen, dess anda, kännetecken och mångsidighet. Artikeln heter ”If Walt Whitman Vlogged” och är full med länkar som leder dig vidare till olika delar av en den mycket vitala alt lit–scenen.
Ola Wihlke
charlie
BearBooks 