Etikettarkiv: Raymond Carver

Sex författare som härjades av alkoholen

American Author Ernest Hemingway aboard his Ya...

American Author Ernest Hemingway aboard his Yacht around 1950 (Photo credit: Wikipedia)

För man samman orden alkohol och författare väcks genast associationer. Vi tänker omedelbart på Bellman, Charles Bukowski och Dylan Thomas. Associationerna bär vaga spår av alkoholromantik, särskilt i Bellmans fall, men handlar snarare om elände och förfall än om frigjord och flödande kreativitet.

Alkoholromantiken, som omgivit många stora författarskap, är kanske på utdöende, men det hindrar inte att frågan författaren Olivia Laing ställer i sin nya bok, The Trip to Echo Spring, är riktigt intressant: Varför har så många av litteraturens mästerverk skrivits av författare som varit beroende av alkohol?

Laing, som är brittisk författare och kritiker, kommer själv från en familj plågad av missbruksproblem. I sin bok undersöker hon kopplingen mellan kreativitet och alkohol genom att närstudera sex hyllade amerikanska författare: F. Scott Fitzgerald, Ernest Hemingway, Tennessee Williams, John Berryman, John Cheever and Raymond Carver.

I väntan på recensionsexemplar av The Trip to Echo Spring vill vi kortfattat uppmärksamma boken. Den har fått ett par mycket fina recensioner och Hilary Mantel har skrivit en riktigt lockande blurb: ”Olivia Laing’s writing is beautifully modulated, her tone knowledgeable yet intimate. She can evoke a state of mind as gracefully as she evokes a landscape. The Trip to Echo Spring is a book for all writers or would-be writers. It’s one of the best books I’ve read about the creative uses of adversity: frightening but perversely inspiring.”

Boken har formen av en road trip, Laing har rest från kust till kust i Amerika och besökt författarnas hem, i New York, New Orleans, Key West och Kalifornien. Laing har naturligtvis läst en massa, både om och av de sex författarna.

Drickandet som ämne dyker ibland upp i författarnas litterära texter, exempelvis i Cat on a Hot Tin Roof och i A Moveable Feast. Flera av dem drack tillsammans – Hemingway och Fitzgerald stötte på varandra på Paris kaféer under 20-talets Paris och Carver och Cheever påstås ha skyndat tillsammans till en spritbutik i Iowa den smällkalla vintern 1973.

The Trip to Echo Spring drar inte i första hand generella slutsatser om orsaken till att vissa personer hamnar i missbruk, den handlar mer om hur författarna, och deras familjer och anhöriga, härjas av alkoholen och om de nästan mirakulösa möjligheterna att tillfriskna. Den handlar om den första kärleken till alkoholen, då den verkligen kan gynna kreativiteten, och om dess kusliga förmåga att bryta ned. Laing har intervjuat rader av experter på beroendeproblematik och missbruk.

Läs recension av The Trip to Echo Spring i Scotsman.

YouTube-klipp med ett långt samtal om trauma och kreativitet med Olivia Laing och Patrick McGrath, lett av förläggaren och filantropen Sigrid Rausing.

Intervju med Olivia Laing i OTHER PEOPLE med Brad Listi.

Ola Wihlke

4 kommentarer

Under Artiklar

Suverän novellantologi från The Paris Review

George Plimpton's Business Card (The Paris Review)

George Plimpton’s Business Card (The Paris Review) (Photo credit: Wikipedia)

Object Lessons: The Paris Review Presents the Art of the Short Story
Red. Lorin Stein & Sadie Stein
Picador, 2012

Novellen är kraftigt underskattad och behandlas ibland nästan som en bastardform, som något författare förväntas ägna sig åt innan de skriver sin debutroman. Inom förlagsbranschen har novellsamlingen rykte om sig att vara svårsåld.

Men man ska inte överdriva, novellen är också älskad och borde passa vår tids medievanor perfekt. I Amerika är novellen fortsatt stor trots fundamentala förändringar på mediemarknaden, det finns fortfarande en hel del tidskrifter med tradition att publicera nya litterära noveller.

The Paris Review är en av dessa tidskrifter och när den grundades 1953 i Paris av Harold L. Humes, Peter Matthiessen och George Plimpton var det med det uttalade syftet att bli en experimentverkstad för ny litteratur. Vilket man verkligen blev och fortfarande är.

Redaktörerna för The Paris Review, Lorin Stein och Sadie Stein (inget släktskap), kom på den lysande idén att öppna tidskriftens arkiv för 20 samtida författare, bland andra Daniel Alarcón, Jeffrey Eugenides, Amy Hempel, Jonathan Lethem, Sam Lipsyte och Ann Beattie.

De 20 författarna fick sedan välja varsin favoritnovell ur arkiven och i en kort introducerande text förklara hur och varför just den funkar så bra. Novellerna i antologin är skrivna av bland andra Donald Barthelme, Raymond Carver, Steven Millhauser, Denis Johnson, Jorge Luis Borges, Wells Tower och Mary Robinson.

Resultatet är Object Lessons: The Paris Review Presents the Art of the Short Story. Det är en av förra höstens bästa böcker och en av de mest spännande novellantologierna på länge. Flera av novellerna är visserligen experimentella, men det här är en ganska lättläst bok, mycket tack vare att de flesta introducerande texterna är så bra. De är korta, ibland för korta, men gedigna och pedagogiska och ibland som små noveller i sig. De väcker lusten att både läsa och skriva och den här antologin kommer garanterat att användas på en hel del skrivarkurser.

Lustigt nog är inledande novellen, Joy Williams långa och bildtäta ”Dimmer”, överlägset svårast och Daniel Alarcóns introduktion till den en av de fattigaste, men Object Lessons är en väldigt generös och inbjudande bok, med både väntade val av noveller och noveller av nästan bortglömda författare. Tekniskt och stilistiskt är spännvidden mycket stor. Object Lessons är som en liten uppvisning i novellformens möjligheter.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Recensioner

Maj roligare än både bokens och kanelbullens dag

Cover of "Selected Stories"

Cover of Selected Stories

I Sverige har vi den gamla stolta traditionen att fira bokens dag, inte minst med författarbesök på våra kära folkbibliotek. I USA viker man en hel månad enbart åt novellen. Eftersom april sedan länge varit National Poetry Month, så faller det sig ganska naturligt att maj numer är National Short Story Month, även om det finns dem som går längre och officiellt deklarerar att maj är International Short Story Month. Hur det nu än är med den saken så tycker vi att det här är roligare än både bokens och kanelbullens dag och börjar firandet med en lista med fem riktigt tajta böcker från de senaste tio åren fullmatade med riktigt bra noveller:

1.   David Foster Wallace – Oblivion: Stories (Little Brown & Company)

Om Raymond Carver var minimalisten som alla andra länge ville skriva som, så var David Foster Wallace maximalisten som alla yngre författare sedan såg upp till. När man läser Oblivion blir det uppenbart varför. Lyssna på intervjuer med och uppläsningar av David Foster Wallace.

2.   George SaundersPastoralia (Bloomsbury)

Saunders Tenth of December är redan utsedd till årets bok, och den är fantastisk, men vi vill gärna påminna om de tidigare novellsamlingarna, skrivna i samma satiriska anda. I Pastoralia står novellen om mannen och kvinnan som arbetar som stenåldersmänniskor i en temapark i en klass för sig. Läs en intervju med Saunders.

3.   Wells TowerEverything ravaged, Everything Burned (Granta Books)

Towers debutsamling slog både kritiker och läsare med häpnad. Den blev utsedd till en av decenniets 100 bästa böcker och Tower blev, lustigt nog, jämförd med både David Foster Wallace och Raymond Carver. Vi tycker nog att han mer påminner om den senare, men att han har en både egen och lite udda röst. Ganska vardagliga men mycket känslomässigt laddade berättelser. Intervju med Wells Tower i Bookslut.

4.   Steven MillhauserWe Others: New and Selected Stories (Knopf)

Egentligen ingen vanlig novellsamling, utan en blandning av gammalt och nytt, men en fantastisk introduktion till Millhausers mycket märklig litterära världar. Han sätt att osäkra gränserna mellan verklighet och fantasi, mellan vakenhet och dröm, är sällsynt suggestivt, oavsett om berättelsen utspelar sig i 1800-talets Wien eller dagens Connecticut. Intervju med Steven Millhauser.

5.   Alice MunroSelected Stories (Vintage Classics)

Visserligen är inte Alice Munro amerikanska, utan kanadensiska, men i sina bästa stunder skriver hon skjortan av de flesta amerikaner, inklusive dem på den här listan. Visserligen har förlaget Atlas gett ut flera böcker av Munro på svenska, men vi tycker att Selected Stories är förstavalet om man ska välja en enda bok av denna ständigt Nobelpristippade novellspecialist. Eller ”Queen Munro”, som hon ibland kallas. Intervju med Munro i Paris Review.

BF

Lämna en kommentar

Under Listor

”I feel like I wanna ask You to adopt me!”

Photographic portrait of Israeli author, Etgar...

Photographic portrait of Israeli author, Etgar Keret (Photo credit: Wikipedia)

Sedan radioprogrammet Bookworm började sändas för några decennier sedan har Michael Silverblatt intervjuat hundratals författare. Inte mycket tyder på att han tröttnat. Hans sällsynt engagerade och inlevelsefulla stil gränsar visserligen ibland till det komiska, men ofta är det som om Silverblatt, alltid extremt väl påläst, vet lika mycket om böckerna som dess författare. Han har en väldigt speciell karisma.

Ett obetalbart ögonblick är när David Foster Wallace, apropå en av Silverblatts analyser av ”Infinite Jest”, plötsligt säger: ”I feel like I wanna ask You to adopt me!” Han blir helt enkelt så upprymd och tacksam för att Silverblatt läst honom så uppmärksamt.

Vi har valt ut fem Silverblatt-intervjuer med författare och om böcker som vi tycker särskilt mycket om:

1.   David Foster Wallace: ”Infinate Jest

Om romanen som kallats den viktigaste de senaste 25 åren.

2.   Etgar Keret: ”Suddenly, A knock on the door”

Om Kerets hittills bästa novellsamling, ett litet fyrverkeri av meningsfulla absurditeter.

3.   George Saunders: “Tenth of December” Del 1.   Del 2.

Om Saunders hittills bästa och mest otäcka novellsamling, redan i vintras utsedd till årets bok.

4.   Wells Tower: “Everything Ravaged, Everything Burned”

Om den hyllade debuten, en novellsamling som fått kritikerna att associera till både David Foster Wallace och Raymond Carver.

5.   Adam Levin: “Hot Pink”

”In addition to love and lust, there’s plenty of havoc in these stories … there’s an exuberance here that is absent from safer and too often soulless collections … Life in ‘Hot Pink’ is raw, messy, yet replete with moments of awkward grace.”
The New York Times Book Review

Notera att Bookworm efter drygt 20 år fått två nya lätt skruvade signaturmelodier. De är skrivna av duon Sparks och heter ”I am A Bookworm” respektive ”Where Would We Be Without Books”. Texterna hittar du här!

BB

Lämna en kommentar

Under Podcasts / radio