Etikettarkiv: Sadie Stein

Recension: ”Women in Clothes”

9781846148354HWomen in Clothes
Sheila Heti, Heidi Julavits,
Leanne Shapton & 639 Others
Particular Books

Den spretiga antologin Women in Clothes är med sina dryga 500 sidor och många illustrationer en bibel för klädintresserade. När man börjar läsa boken, en av höstens mest hajpade fackböcker, kastas man direkt in i ett Skype-möte mellan redaktörerna och skribenterna Sheila Heti, Heidi Julavits och Leanne Shapton. Det är pratigt och opretentiöst och det sätter tonen för resten av boken, som har en intressant bakgrundshistoria.

Sheila Heti, författare och journalist, berättar att hon inte hade lagt så stor vikt vid kläder tidigare, men när hon skilde sig och träffade sin nuvarande man förändrades det. Hennes nya man är väldigt intresserad av kläder och har till och med kläder som hobby. Hetis eget intresse började växa:

”For someone who is fascinated by how people relate to one another, it’s hard to overlook personal style as a way we speak to the world. One day I just decided, Today is the day I’m going to figure out how to dress. I biked to a bookstore – one of those very big bookstores – and went to the section where there were fashion and style books, looking for one that would tell me what women thought about as they shopped and dressed. But there was nothing like that. There were books about Audrey Hepburn and books filled with pictures from Vogue, but nothing that felt useful to me at all. I thought, I’ll have to make this a project. I decided to begin by asking the women i knew the very questions I’d hoped to find answered in a book”

Och två av dem hon frågade var Heidi Julavits, författare och tidskriftsredaktör, och Leanne Shapton, konstnär och författare. De började formulera och ställa frågor till varandra och snart föddes idén att sammanställa en enkät med frågor om hur och varför folk klär sig som de gör, om vad de vill kommunicera med sina kläder etcetera.

Och det är alltså denna enkät som utgör stommen i Women in Clothes, som inte är konventionell modebok med uttalade eller outtalade föreskrifter om vad som är rätt och fel.

Det här är några exempel på enkätens många frågor:

Was there a time in your life when your style changed dramatically?

Do you adress anything political in the way that you dress?

With whom do you talk about your clothes?

Do you think you have taste or style? What do these words mean to you?

What are some things you admire about how other women present themselves?

How does money fit into all of this?

When do you feel most attractive?

In what way is this stuff important, if at all?

Women in Clothes har snarare något antropologiskt över sig, boken undersöker hur drygt 600 personer faktiskt klär sig och vad de har för tankar kring kläder och vad de vill kommunicera med dem. Den viktigaste frågan är inte vad de klär sig i, den överordnade frågan är varför de klär sig som de gör. Svaren samlas sedan i olika avsnitt: Advice and Tips, Color, Handmade, Shopping, Glamour med flera.

Man har försökt, men kanske inte riktigt lyckats, sprida enkäten till personer med vitt skilda åldrar och bakgrunder vad gäller etnicitet, nationalitet med mera. Några få enkäter redovisas i sin helhet, bland dem Lena Dunhams.

Men även om den omfattande enkäten utgör stommen i projektet, så innehåller boken mycket, mycket mer: intervjuer, dikter, bland annat en av Mira Gonzalez, specialprojekt, ett av Miranda July, och kortare och längre texter under rubriken On Dressing. Bland skribenterna märks Elif Bautman, Sadie Stein, Katie Kitamura och Emily Gould.

Andra kända namn som ges utrymme är Molly Ringwald, Cindy Sherman och Roxane Gay, men kändisarna är ändå i minoritet. Däremot dominerar personer från den engelskspråkiga världen stort, men några nordbor finns med. I en av intervjuerna får vi möta textilarbeterskan Reba Sikder, en ung flicka från Bangladesh, som överlevde när en fabrik kollapsade.

Women in Clothes är lite rörig och inget man läser från pärm till pärm, men rörigheten är på sätt och vis också bokens styrka. Det är trots allt drygt 600 röster som talar ur boken och om man kan dra några lärdomar av dem så är det att man kan förhålla sig till kläder på mängder av olika sätt och att man kan hitta sin stil på många olika sätt och av vitt skilda anledningar.

Women in Clothes är en bibel, men inte en modebibel, den är en fantasirik och annorlunda stilbibel, helt utan pekpinnar.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Recensioner

En sock monkey som ser ut som en ung urfräsch Gore Vidal!

sock-monkey-complete-500x500

The Paris Review är en väldigt bra litteraturtidskrift, men man får inte glömma bloggen The Daily, som blandar lättsamt och allvarligt. Bloggen är bland annat rolig för att den är så oförutsägbar och Sadie Stein levererar ofta små guldkorn.

I det senaste blogginlägget jag läste berättade hon om ett besök på New-York Historical Society, att hon i museets shop råkade se ett kit för att göra en så kallad sock monkey, ett hemmagjort gosedjur som, ja det säger ju sig självt, ser ut som en apa. Stein ser bilden på den färdiggjorda sockmonkeyn och tycker att han ser bekant ut. Först långt senare, när hon ska tvätta, kommer hon på det. Apan ser precis ut som… en ung och fräsch Gore Vidal.

Det roliga är, tycker jag, att kroppshållningen är extremt lik, men att det inte finns några likheter i övrigt.

Visste ni förresten att man får 464 träffar om man söker på sock monkey i Amazons bokutbud. Man skulle, i princip, kunna läsa bara sockmonkey-böcker hela vintern. Även om det är en hel del bilderböcker förstås, men vissa är utpräglat vuxna. Eller vad sägs om Vatsyayana Bananas Sock Monkey Kama Sutra: Tantric Sex Positions for Your Naughty Little Monkey?

Någon borde öppna en butik på Söder i Stockholm, som bara säljer sockmonkeys och allt som hör till. Seriöst, specialbutiker är underskattade.

Ola Wihlke

 

Lämna en kommentar

Under Artiklar

litterära termer 20: hatläsning

”I am a rereader by nature. Like most rereaders, I have a few beloved favorites—Sisters By a River, or We Think the World of You, or A Girl in Winter—that bring me comfort as well as pleasure. Then there are a few books that I know just as well as these, and revisit just as often, but which I loathe. The writing is not bad; that would make the reading a chore instead of a sick pleasure. Usually I despise the narrator in some way—for being out of touch or oblivious or solipsistic. I particularly hate certain culinary memoirs and novels with leaden dialogue.”

”What makes hate-reading strange is that it is solitary, and it is time-consuming. You are voluntarily closeting yourself with the hate-object. It simply can’t be healthy. Or can it? As Hazlitt has it, ‘without something to hate, we should lose the very spring of thought and action.’ Or at least a relatively harmless outlet.”

Citerat ur ”Hate-Reading” av Sadie Stein i Paris Review Daily, 15 april 2014

O.W.

Lämna en kommentar

Under Litterära termer