Tag Archives: schweizisk grafisk design

Reklamposters, med varor och produkter, från rekordåren

poster-collection-the-magic-of-things_0

Poster collection 24: The magic of things
Red. Bettina Richter
Essä: Gerda Breuer

Museum für gestaltung Zürich
Plakatsammlung
Lars Müller Publishers

Schweiz är en liten stormakt inom grafisk design, med stolta traditioner. Ett av områdena man har utmärkt sig inom är posters, och Museum für gestaltung Zürich har en samling med posters i världsklass. Och ur de samlingarna hämtar man särskilt spännande posters som man, tillsammans med kvalitetsförlaget Lars Müller Publishers, presenter i den smått unika serien häften/böcker Poster collection.

Vissa böcker är tematiska, som Japan Nippon, andra ägnade åt posters av en enskild grafisk designer, som Michael Engelmann eller Josef Müller-Brockmann. Den 24:e volymen i serien heter The magic of things och samlar så kallade object posters, posters som i för- och efterkrigstidens anda gjorde reklam för ett stadigt växande antal konsumtionsvaror, som kopplades till varumärken för att särskilja dem och göra dem mer åtråvärda. Målet var att övertyga (om produktens förträfflighet) inte att övertala.

En produkt. Ett varumärke. Inget mer. Delvis var den här nya sakligheten en direkt reaktion mot Art Nouveau. Från 30-talet till 50-talet var några av de stora mästarna i den här stilen Niklaus Stoecklin, Peter Birkhäuser, Donald Brun, Otto Baumberger och Herbert Leupin.

Konsumtion, ökad materiell standard, sågs som en integrerad del av demokratiseringen och bygget av en modern välfärdsstat. Det var alltså ganska långt ifrån vår mer skuldtyngda, kanske också hycklande, och ambivalenta hållning till konsumtionssamhället.

Magic-of-Things-46-47 (1)-page-001

Fotografiet, det förment objektiva, var på många sätt förebildligt. Man ser att grafikerna varit mycket noga med detaljer som skuggor och reflektioner, så att de uppnår en nära nog fotorealistisk effekt. Eller kanske snarare: Många av produkterna ser nästan mer realistiska ut än om de hade fotograferats. De ser verkligen sinnliga och åtråvärda ut, somliga har snudd på surrealistiska kvaliteter, andra väcker snarare associationer till popkonst.

Object posters känns idag lite omoderna med sitt fokus på att para ihop en produkt med ett varumärke. I vår tids reklam hoppar man över produkten och fokuserar desto mer på varumärket och livsstilen men samtidigt finns det motexempel, som Apple som gärna visar sina produkter. Och det otidsenliga med object posters kanske man skulle kunna vända till en fördel. De har en distinkt charm och oskuldsfullet som ofta saknas i nutida reklam.

Magic-of-Things-48-49 (1)-page-001

Magic-of-Things-58-59 (1)-page-001

I sin utmärkta essä berättar Gerda Breuer om de olika historiska, sociala och ekonomiska förutsättningarna för framväxten av det här nya reklamspråket. Ny teknik var inte oviktig i sammanhanget:

”Following the invention of lithography by Alois Senefelder, who established the basis for mass editions of colored flat prints in the nineteenth century, the technical innovation of chromolitography by the Franco-German Godefroy Engelmann and the rapid printing press made it possible to produce colored illustrations on posters in even larger editions and at a reasonable cost. Bold colors, clear contrasts, monochrome backgrounds, and oversized depictions of the products became synonymous with object advertising and even led to the coining of a new word i German: plakativ, derived from Plakat (poster), and meaning ‘striking’ or ‘bold.'”

Jag kan verkligen rekommendera serien Poster collection. Varje ny volym är ett litet äventyr, tonvikten ligger ofta på schweiziska grafiska designers, men de tematiska volymerna är ofta mer blandade.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Bokomslag bilder och foto, Recensioner

Mäktiga affischer från Schweiz tidiga turisthistoria

9783858815323_300dpi

Urs Kneubühl, Agathon Aerni m.fl.
Reklamekunst und Reiseträume
Anton Reckziegel und die Frühzeit des Tourismusplakates
Scheidegger & Spiess • Alpines Museum der Schweiz

Landskapsmålaren och grafikern Anton Reckziegel (1865-1936) föddes i Gablonz i Böhmen och utbildade sig till konstnär i Graz. Han levde och verkade emellertid en längre period i Schweiz, där han gjorde en hel del affischer och andra trycksaker för den framväxande turistnäringen. Många hävdar rentav att Reckziegel till inte ringa del har format bilden av Schweiz som ett attraktivt alpland.

Reckziegels affischer, vykort och andra trycksaker visas på Alpines Museum der Schweiz, som i samarbete med kvalitetsförlaget Scheidegger & Spiess har gett ut den praktfulla boken Reklamekunst und Reiseträume – Anton Reckziegel und die Frühzeit des Tourismusplakates. Den innehåller några texter om Reckziegel och hans verk, om hans utveckling och om den kontext, både historisk och stilmässig, han verkade i under sina år i Schweiz: belle époque. Men det är inte helt oväntat bilderna som är det stora numret i den här vackra boken.

Reckziegel-Reklamekunst_p126_B_Eismeer-Schreckhoerner  Anton Reckziegel, Eismeer und Schreckhörner, von der Station Eismeer der Jungfraubahn, Plakat von 1906, Alpines Museum der Schweiz (Dep. Burgerbibliothek), Bern

  
Det är 300 bilder i boken och de flesta av dem föreställer hotell i alplandskap. Det finns också en hel del vykort, som det var något av en folksport att skicka på den här tiden. Hotellen på bilderna ligger i regel inbäddade i en grönskande eller snöig omgivning – estetiken kan ibland påminna lite vagt om den i The Grand Budapest Hotel av Wes Anderson. I bakgrunden syns dramatiska alptoppar, som inte sällan går i rött och orange.

Reckziegel-Reklamekunst_p083-P_Grottes-de-Han

Anton Reckziegel, Grottes de Han in den Ardennen, Plakat von 1906, Burgerbibliothek, Bern

  
Reckziegel är vansinnig skicklig på att skapa djup i bilderna, och när de inte är dramatiska, så är de i alla fall händelserika. I reklamen för någon slags bergbana ser man hur den stånkar fram med ångkraft i förgrunden. Bakom den syns vintersportare av olika slag; två personer åker kälke sittande, en annan åker liggande på mage och två personer ska ge sig iväg på skidor.

Reckziegel-Reklamekunst_p081-N_Vitznau-Rigi-Bahn

Anton Reckziegel, Vitznau-Rigi-Bahn, Plakat von 1898, Alpines Museum der Schweiz, Bern

  
I en annan reklambild, för en elektrisk järnväg i Gruyere, domineras förgrunden av några bastanta kor och ett par kalvar. Lite till vänster om dem, några får. Först sedan får man syn på det elektriskt drivna tåget, som om det alls inte vore huvudsaken. Ja, det händer väldigt mycket i Reckziegels bilder och de innehåller många små detaljer, som man kanske uppfattar först andra eller tredje gången man tittar.

Reckziegel-Reklamekunst_p088-V_Monthey-Champery

Anton Reckziegel, Monthey-Champèry, Plakat von 1909, Alpines Museum der Schweiz, Bern

  
Det finns tveklöst inslag av belle époque och jugend i Reckziegels bildvärld, men jag tycker att vissa av dem, särskilt de mest dramatiska landskapen, också har något romantiskt över sig. Jag tycker att man kan se att bilderna är tillkomna i en brytningstid och att Reckziegel inte satsat alla kort på vare sig tradition eller förnyelse. Jag tycker också att det verkar ganska tydligt att man i det här tidiga skedet av marknadsföringen av Schweiz, att man lanserar landets natur snarare än dess kultur.

Reckziegel-Reklamekunst_p098-II_Schreckhorn-Eismeer

Anton Reckziegel, Schreckhorn und Eismeer an der Station der Jungfraubahn, Originalvorlage in Gouache von 1905, Alpines Museum der Schweiz, Bern

   
Reckziegel-Reklamekunst_p044-J_Chocolat-Tobler

Anton Reckziegel, Bern und die Alpen / Schokolade Tobler, Plakat von1905, Alpines Museum der Schweiz, Bern

   
En av de mer vanliga kompositionerna är affischer som har som en bakgrundsbild, kompletterad med rader av andra och i regel mindre bilder inom vita ramar. Ramarna kan ha alla upptänkliga former och de överlappar inte sällan varandra. Mellan vissa ramar är det som om blommor vore instuckna. En del av motivet i en ram, exempelvis ett kyrktorn, kan sticka ut ur ramen och delvis hamna inom den intilliggande ramen.

Jag tänker mig att den här sortens komposition används så ofta, eftersom den gör att man kan visa många olika turistattraktioner på ett dynamiskt och spännande sätt. Om det exempelvis är en stad, så kan man dels visa en vy över staden, dels visa åtskilliga sevärdheter i staden, mer i detalj.

Reckziegel har en fantastisk känsla för färger – särskilt mycket tycker jag om hans dramatiska alper som ofta går i orange, rött eller blekrosa. Han är också en ljusets mästare. Hans bildvärld är rik och varierad, Reklamekunst und Reiseträume – Anton Reckziegel und die Frühzeit des Tourismusplakates är en riktigt fin och underhållande bok. Förlaget, Scheidegger & Spiess, kan verkligen det här med konstböcker och man har inte sparat på krutet.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Bokomslag bilder och foto, Recensioner

Recension: ”Poster Collection 25. Josef Müller-Brockmann”

PC25_Brockmann_Cover_20131112.indd

Poster Collection 25
Josef Müller-Brockmann
Red. Bettina Richter
Essä: Catherine de Smet
Insert: Lars Müller
Lars Müller Publishers

Inom grafisk design är Schweiz en stormakt, inte minst vad gäller posters. Museum für Gestaltung Zürich har en samling med posters som har världsrykte och tillsammans med Lars Müller Publishers ger man ut en fantastisk serie med oerhört välgjorda böcker/häften: Poster Collection.

Vissa böcker är tematiska, som Japan Nippon, andra ägnade åt posters av en enskild grafisk designer, som Michael Engelmann. Den 25:e boken i serien är Josef Müller-Brockmann. Från 50-talet och framåt var Müller-Brockmann oerhört inflytelserik inom grafisk design, både i hemlandet och internationellt. Både hans praktiska och teoretiska arbeten – Müller-Brockmann skrev rader av böcker, föreläste och undervisade – gör honom till en av de främsta företrädarna för efterkrigstidens Swiss Style.

PC25_Brockmann_20131129.indd

Många av Müller-Brockmanns posters från 50-, 60- och 70-talet känns förbluffande tidlösa, inte minst hans konsertposters för Tonhalle Gesellschaft i Zürich. Skriver förläggare Lars Müller i sin korta översiktliga text, om posterns ställning under efterkrigstiden:

”After World War II, graphic designers proved adept at using the medium’s omnipresence and widespread acceptance to not only draw attention to the content advertised, but also – as a higher mission so to speak – to send a formal message with respect to a new aesthetic and a new kind of communication: relentlessly modern, objective, and constructive.”

Och ännu mer specifikt om Müller-Brockmanns posters för Tonhalle Gesellschaft, hur de utvecklades och efterhand blev som en naturlig del av Zürichs gatubild:

”Although they initially sparked criticism, as time went by and their number and the diversity of motifs multiplied, the posters proved appealing to both the concert audience and the lay public. Müller-Brockmann rightly also claimed this aestethic added value – beyond the advertising function alone – for his later, purely typographic, concert posters. These had a constructive rhythm that often recall scores for New Music, displaying a dynamism and coloration thoroughly in step with the spirit of the times.”

PC25_Brockmann_15

Som vanligt är texterna väldigt bra, ganska korta men koncentrerade och översiktliga. För Müller-Brockmann var 1950 en vattendelare. Det var då han började ifrågasätta sina arbeten, som han tyckte var för subjektiva. Han började söka ett mer objektivt och universellt visuellt uttryck. Han slutar använda illustrationer.

PC25_Brockmann_7

Josef Müller-Brockmann kan man följa utvecklingen mot ett allt mer radikalt visuellt uttryck, vars logiska slutpunkt är den rent typografiska postern.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Bokomslag bilder och foto, Recensioner

Recension: ”Poster Collection 27. The Hand”

pc27_the_hand_coverg

Poster Collection 27. The Hand
Red. Museum für Gestaltung Zürich
Förord Bettina Richter
Essä Arne Scheuermann
Lars Müller Publisher

För den som tycker om posters är serien Poster Collection helt suverän. Den ges ut av det schweiziska kvalitetsförlaget Lars Müller Publisher i samarbete med Museum für Gestaltung Zürich, som har en samling med posters som måste betraktas som en av de främsta i världen. Schweiz är ju en liten stormakt när det gäller grafisk design. Volymerna i serien är antingen tematiska eller ägnad en särskild designer – vi har tidigare skrivit om Poster Collection 10. Michael Engelmann och Poster Collection 26: Japan – Nippon.

138_aa

Den senaste volymen, Poster Collection 27. The Hand, utforskar hur grafiska designers har använt bilder av händer på olika sätt. I förordet lyfter Bettina Richter, som har gedigna kunskaper om posterns historia, fram en av världens kanske mest kända, ”I Want You for U.S. Army” (James Montgomery Flagg, 1917). Den finns inte avbildad i boken men många känner nog igen bilden av en bister Uncle Sam i hög hatt och blå jacka som riktar ett uppmanande pekfinger direkt mot betraktaren. Man kan nästan känna hur det knackar mot ens bröstkorg. Det är en effektiv poster vars visuella grepp fortfarande är vanligt, även om bilden kanske oftast reduceras till det pekande fingret.

PC27_Hand_Inhalt_20150724.indd

Det jag tycker är mest fascinerande med den här boken är att den visar hur effektivt det kan vara att använda bilder av händer för att förmedla vitt skilda budskap. Med effektivt menar jag att budskapet går fram direkt och att det ofta är känslomässigt laddat. Ett pekande finger är mer uppfordrande än en pekande pil. En vuxen hand som håller ett barns hand kanske är en kliché, men bilden är inte desto mindre rörande. Om barnet dessutom är färgat och den vuxne vit väcker bilden av deras händer delvis andra associationer, och blir kanske ännu mer rörande. Postern för hjälporganisationen Helvetas, med en bild som väcker associationer till fattigdom, är också väldigt direkt och stark.

PC27_Hand_Inhalt_20150724.indd

Varje volym innehåller en essä och i  Poster Collection 27. The Hand är den skriven av Arne Scheuermann, som har titeln kommunikationsdesigner och designforskare. Ämnet för essän är handens visuella retorik på posters. Han lyfter fram yrkesgruppen handmodeller, vars yrke han spårar tillbaka till marknadsplatser för tusentals år sedan. Så länge det har funnits handel har varor förevisats och för det krävs att man har ett särskilt handlag. För att bli handmodell idag krävs det också färdigheter av det slaget, det räcker inte med att ha vackra händer.

PC27_Hand_Inhalt_20150724.indd

Scheuermann gör direkta kopplingar till den retoriska traditionen och dess begrepp, men påpekar att retoriken inte bara handlar om hur vi talar, men att den under århundradena har skapat intrikata traditioner för hur man bör använda gester när man talar. Särskilda gester har utvecklats inom teatern, politiken, operan och inom kyrkan. Postern ”Ich bin Rahmen für Handlung” (nedan till vänster) av Uwe Loesch samlar några gester ur konsthistorien. Det finns, skriver Scheuermann, fysiologiska kopplingar mellan vissa känslor och gester. Pröva att avge en kärleksförklaring med knutna nävar eller att förolämpa någon med avslappnade händer och handflatorna uppåt.

PC27_Hand_Inhalt_20150724.indd

Vissa posters avbildar händer som förevisar eller gör reklam för varor, andra snarare gör saker, som att kryssa i en valsedel, hålla i en hammare och slå numret på en nummerskiva. Då handlar det om en annan retorisk nivå: ”As a visual rhetorical figure of metonymy, in such cases the hand stands for the action in which it is involved: the focus is casting the vote, pickpocketing, handicrafts, eating, writing, listening to the radio and sowing seeds.” Därmed kan den aktiva handen, exempelvis en hand som griper en hammare, bli en kraftfull metafor för arbete i största allmänhet.

PC27_Hand_Inhalt_20150724.indd

Ett tredje grupp av avbildningar av händer: ”These hand depitions could be described in general as speaking gestures. They are directed at observers as if the poster were their living counterpart.” I det här fallet är ett par självklara exempel segertecknet och den knutna näven. Det är symboliska gester som vi måste tolka.

En fjärde grupp av avbildningar av händer är både äldst och mest grundläggande. Det är handen som vi känner den från förhistoriska grottmålningar, det vill säga en avbildning av handen som tecknar dess yttre konturer. Att antirasister använder denna bild för att förmedla alla människors lika värde är helt logiskt. Det finns knappast någonting som är mer typiskt för människan, påpekar Scheuermann, än händerna och deras unika mångsidighet. Vi känner genast igen och avkodar en hand, det är ingen slump att den är så vanlig i posterns historia, den förstärker och förmedlar vitt skilda budskap sällsynt snabbt och effektivt.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Bokomslag bilder och foto, Recensioner

10 posters av Felix Pfäffli

Felix Pfäffli föddes så sent som 1986, men som grafisk designer har han redan ett innovativt, mångsidigt och distinkt bild- och formspråk. Han betraktas allmänt som en supertalang. 2010 tog han sin examen och startade sin egen studio: Feixen. Sommaren 2011 blev han anlitad som lärare vid Lucerne School of Graphic Design för att undervisa i typografi, narrativ design och design av posters. Sedan 2013 är han medlem av AGI (Alliance Graphique International). Ett varmt tack till Felix för att vi fick visa det här urvalet.

Monotales

All images: Copyright © 2015 Felix Pfaeffli, all rights reserved

Nils_Frahm_570

Herman_Miller_2

MutZurWut_gross

Sao_Paulo_2014_570

DamMantle

Future_Islands_570

Saisoneröffnung

Weltformat_page

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Bokomslag bilder och foto

Recension: ”Helvetica – Homage to a Typeface” av Lars Müller

133_aa

Lars Müller
Helvetica – Homage to a Typeface
Lars Müller Publishers, 2002/2013

För en tid sedan recenserade vi en fantastisk bok med den självförklarande titeln 100 Years of Swiss Graphic Design (Lars Müller Publishers, 2014). Det är en verklig bibel om man är intresserad av ämnet, som skildras i tematiska kapitel. Förläggaren själv, Lars Müller, född 1955 i Oslo och bosatt i Baden i Schweiz, är även grafisk designer och han har skrivit en av texterna, ”Helvetica”, som handlar om typsnittet Helvetica. Texten inleds med följande stycke:

”Fonts are the raw material of typography. Helvetica, designed in 1957 by Max Miedinger for the Haas’sche Schriftgiesserei AG. (Haas Typefoundry Ltd.) in Münchenstein, views itself in this sense as ‘all-purpose raw material.’ It is often criticized for this very reason. It has been called anonymous, characterless, neutral. Is that true? And if it is: Is it a bad thing?”

Alla som känner till Lars Müller vet att han inte tycker det. Han är en mycket varm, för att inte säga passionerad, anhängare av typsnittet Helvetica. I texten fortsätter han att berätta om typsnittets framgångsrika historia, inklusive anekdoten om hur man i Zürich vurmat för Helvetica medan man i Basel håller på typsnittet Univers. Müller beskriver konjunkturerna för Helvetica, oftast gynnsamma och han påpekar att Helvetica sedan mitten av 90-talet är på uppåtgående igen efter en viss svacka. Och han avslutar med att besvara frågan om det där med att Helvetica skulle vara anonymt, sakna karaktär och vara neutralt:

”Why was Helvetica so successful – and is it still? Let’s just chalk it up to the fonts balance, its normality, and its prosaic look. Not least of all its name – Helvetica, ‘the Swiss one’ reveals one of its typical traits: neutrality as a virtue. It displays modesty, but also obstinacy: for example with the lowercase a, the capital R, or the number 2. You either love them or you don’t notice them. Helvetica functions as a projection screen for every possible kind of message and meets the basic demands placed on a font by both typograpers and readers. Simply an all-purpose raw material.”

Det här är argumenten i koncentrat, men Lars Müller har dessutom gjort en bok, Helvetica – Homage to a Typeface, som har gått ut i åtta upplagor. Den innehåller en hel del citat – för och emot Helvetica. Den innehåller väldigt mycket bilder – allt du kan tänka dig med typsnittet Helvetica på: posters, logotyper, skivomslag, skyltar, tidningar och tidskrifter, bokomslag, konsertbiljetter med mera. Och så innehåller den några korta texter.

Helvetica_176

Du har antagligen redan för länge sedan räknat ut att det här är en ganska nördig bok, det är det verkligen, men det är också en väldigt charmig bok. För att man ska ha något utbyte av den måste man kanske redan ha ett ganska stort intresse för typografi, men det är ju också något man kan tillägna sig. Man bli inte Helvetica-nörd över en natt.

Helvetica_144

Jag tycker att många av citaten är roliga, eftersom de är så drastiska:

”Helvetica – the epitome of ugliness”
– Wolfgang Weingart

”For me, this typeface does not even exist”
– Helmut Schmid

”During the late 1960s and 1970s, Helvetica was not a typeface, it was a lifestyle”
– Micael Vanderbyl

”Helvetica is the jeans, and Univers the dinner jacket. Helvetica is here to stay”
– Adrian Frutiger

”I remember a time at Yale when my work was being critiqued by Paul Rand. Mr. Rand told me only to use Helvetica as a display face, never in text. Then he squinted, leaned in, and whispered in my ear, ‘because Helvetica looks like dogshit in text'”
– Kyle Cooper

133_04

133_07

Boken är liten men ordentligt fet. Det måste ha lagts ned mycket kärlek och arbete på att samla allt material som ryms mellan pärmarna. Jag tycker att baksidestexten (en liknande längre text finns inne i boken) förtjänar att citeras i sin helhet, eftersom den så väl sammanfattar bokens anda:

”This book sings the praises of the shift worker and solo entertainer of typefaces, of its forgotten creator and all those who have contributed to its unparalleled international march of triumph over the past forty years. The designs gathered together here in honor of Helvetica have been created by superb designers and anonymous amateurs from all over the world. They present a unique panoply of this icon of modern design. Helvetica is not only the preferred typeface of leading professionals, it is also an all-time favorite among the multitude of codes and signals and commands that enliven urban life. Helvetica is the perfume of the city.”

Det finns även en dokumentärfilm om Helvetica och Lars Müller har dessutom tillsammans med Viktor Malsy varit redaktör för och gett ut Helvetica Forever – Story of a Typeface, som ger ett lite mer vetenskapligt intryck.

039_aa

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Bokomslag bilder och foto, Recensioner

Designbyrå förvandlade överblivet material till coola böcker

Ilg/Trüb var en schweizisk designbyrå som drevs av Marlon Ilg och Simon Trüb. Byråns sajt är uppe och snurrar, men de forna kollegorna gick skilda vägar förra året.

Jag mejlade Marlon Ilg och frågade om vi fick visa några av deras arbeten. Han hade vänligheten att låta oss välja och vraka fritt. Vi fastnade för bokserien Bändlistrasse 27 (2012), en poster och ett inbjudningskort till Langnau Jazz Nights, 2008.

Från 2009 till 2010 arbetade Ilg och Trüb på Bändlistrasse 27 i Altstetten. Böckerna i serien (185 x 255 mm) är helt gjorda av överblivet material, men ser ut som åtråvärda konstböcker. De är redigerade, tryckta och bundna av Jill Mattes.

De är genuint coola.

29137

29138

29143 (2)

29141 (1)

29139

29140

29152

29185

29150

 

daf12abd6259586b419e84ce5c021fbf

Inbjudningskort (148 x 210 mm) till Langnau Jazz Nights, 2008

654180f8f95ac2395112221036b13f80

Poster (895 x 1280 mm) till Langnau Jazz Nights, 2008

Postern blev vald som en av ”100 best posters 2008” från Tyskland, Österrike och Schweiz.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Filed under Bokomslag bilder och foto