Etikettarkiv: serieroman

Recension: ”Intelligent Sentient?” av Luke Ramsey

img_3585

Luke Ramsey
Intelligent Sentient?
Drawn & Quarterly

Den kanadensiske illustratören Luke Ramsey bokdebuterar med den märkliga, färgstarka och fantastiska Intelligent Sentient? Förutom ett mycket kort förord innehåller boken, som man eventuellt kan kalla science fiction, enbart illustrationer, varav några är gjorda av Ramseys kollegor: Jon Boam, Emmanuel Romeuf, Jesse Jacobs, Ekta, Andy Rementer, Tommi Musturi, Michael DeForge, Miss Lotion, Finlay Pogue och Remed.

lukeramseyintelligent-03

Illustrationerna föreställer allt från stenåldersmänniskor, mammutar och dinosaurier som strosar runt i godan ro till scener som närmast är postapokalyptiska eller föreställer utomjordingar som kidnappar människor. Alla ovan nämnda tecknare har bidragit med ett uppslag, en miljö med sin egna “version of an anti-character, a de-evolved human from a grey race”. Det är, bokstavligt talat, väldigt spejsat. Läser man på nätet så är ”den grå rasen” eller ”grey aliens” utomjordingar som kommit till vår planet för att förslava oss människor.

lukeramseyintelligent-07

lukeramseyintelligent-08

Tillsammans bildar illustrationerna en slags berättelse, men en berättelse som inte nödvändigtvis följer gängse konventioner. Upprepningar och variationer på olika teman är vanliga, ständigt återkommande är djur som liknar ålar. De kan gömma sig i buskarna i ett stenålderslandskap, men de kan också utgöra delarna av andra djur och varelser. Om boken är bärare av någon slags filosofi är det kanske detta – allt hänger samman.

Ålens slingrande rörelser återkommer även i andra sammanhang, en flod ringlar sig fram enligt samma mönster, ett emblem på en jacka bär ett ringlande mönster, rymdskeppet ovan täcks av ett ringlande mönster, bara för att nämna några exempel.

lukeramseyintelligent-06

En annan återkommande symbol är pyramiden och det allseende ögat, kanske mest känd från dollarsedlarna. I en illustration kan man se figurer göra bedjande rörelser framför symbolen – berättelsen kanske handlar om hur tillbedjan av Mammon har störtat mänskligheten i fördärvet? På illustrationen ovan är flera matvaror försedda med pyramidformer – på mjölkförpackningen förenas pyramidformen med en stiliserat slingrande flod. På kontokortet och kontokortsläsaren och sedlarna syns pyramidformer. Kanske har den grå rasen tagit över det kapitalistiska systemet?

lukeramseyintelligent-04

Men jag tycker att skildringen öppnar för många olika tolkningar, att den är mångbottnad och att det är just det som gör den så sensationellt fascinerande och spännande. Jag tycker inte att det känns så viktigt att slå fast en tolkning. Berättelsen kanske är mystisk helt enkelt.

Ramsey har en myllrande stil – den får mig att associera till Keith Haring – och vissa illustrationer är extremt detaljrika. De kan ha drag av visuella trick och man kan bli sittande länge framför en enskild bild. De är gjorda av en skicklig hantverkare.

lukeramseyintelligent-05

Vissa illustrationer får mig att associera till något i stil med naturens hämnd på människan. Förlaget jämför boken med filmen Koyaanisqatsi (1982), en okonventionellt berättad dokumentärfilm. Den fokuserar på naturfenomen och människan, och relationerna mellen dem, allt står verkligen inte rätt till. Hoopiindianernas profetsior och Phillip Glass olycksbådande musik skapar känslan av att balansen mellan natur och människa allvarligt rubbats.

Översättningar av Hoopi profetsiorna som de sjunger i filmen: ”If we dig precious things from the land, we will invite disaster”, ”Near the Day of Purification, there will be cobwebs spun back and forth in the sky” och ”A container of ashes might one day be thrown from the sky, which could burn the land and boil the oceans.”

Men vad har ålarna, som ofta formar sig till större och mer hotfulla varelser, för relation till utomjordingarna? Är de rentav olika inkarnationer av en och samma ondskefulla kraft? Har mänskligheten förtjänat att drabbas av den? Och vem är den vita, halvt genomskinliga figuren som dyker upp med jämna mellanrum?

Vissa illustrationer associerar till Guernica av Picasso, men de är mer surrealistiska och inte fullt så våldsamma. Jag kommer även att tänka på Hieronymus Bosch (1450-1516) och hans märkliga och detaljrika bildvärld.

lukeramseyintelligent-11

lukeramseyintelligent-12

lukeramseyintelligent-13

Sammantaget får man nog säga att det är en ganska dyster historia, men bitvis är den väldigt humoristisk. Jag älskar att det dyker upp en Segway i det postapokalyptiska stadslandskapet (nedan). Och något som ser ut som en ovanligt stor Michael Jackson and BubblesJeff Koons berömda skulpturer av The King of Pop och hans chimpans. Och så har vi ännu fler ålar och i det gröna fältet i bakgrunden kan man se de Keith Haring-liknande figurerna som tillber pyramider.

lukeramseyintelligent-10

lukeramseyintelligent-14

Intelligent Sentient? är fantastisk och fascinerande från början till slut, väldigt vacker trots att den bitvis är riktigt otäck. Jag har redan bläddrat i den många gånger utan att direkt förstå berättelsen. Däremot upptäcker jag hela tiden nya saker i den här visuellt skruvade och smått hypnotiska världen. Som förlagstexten säger – boken är som en artefakt från en annan tid. Jag vet helt säkert att jag kommer läsa den igen.

lukeramseyintelligent-09

Missa inte Luke Ramseys hemsida.

Drawn & Quarterly är en av Nordamerikas främsta utgivare av tecknat.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Bokomslag bilder och foto, Recensioner

Recension: ”Time After Time” av Kaisa och Christoffer Leka

bookcover

Kaisa och Christoffer Leka
Time After Time
Colouring Tuomas Mäkinen
Absolute Truth Press, 2014

Serieromanen Time After Time är nästan osannolikt färgstark och praktfull, men inleds med en text av Robert Bringhurst med den självförklarande titeln The Meaning of Mythology, som handlar om hur myter fungerar och om varför de berättas om och om igen.

Myterna är ett alternativ till vetenskapen – men dess hypoteser presenteras i form av berättelser. De handlar ofta om gudar och grundläggande krafter i universum, men när de berättas, skriver Bringhurst, upplever lyssnaren det som om de handlar om den mänskliga erfarenheten.

time_after_time2

Själva serien inleds med att Kaisa Lekas alter ego, Musen, sitter i sin ateljé, som är belamrad med böcker och vackra mattor. Hon talar i telefon med Ankan, Christoffer Lekas alter ego, som är på ett antikvariat och tokhandlar böcker. Musen känner igen beteendet och tycker att Ankan är oansvarig – paret har ansträngd ekonomi och fler böcker är det sista de behöver.

time_after_time4

Men Ankan kommer hem och börjar förevisa böckerna, den ena märkligare än den andra – allt ifrån ett italiensk-tyskt lexikon stort som en tändsticksask till den första boken någonsin om graffiti, från 1974. Ankan har även varit förslagen och köpt en gammal bok åt Musen, en bok som är en del av den indiska litteraturens skatter, den kanske allra mest älskade berättelsen, den som handlar om de tio skepnader Sri Krishna antar när han uppenbarar sig i vår värld.

time_after_time3

Ankan börjar läsa för Musen, som sitter vid ritbordet och jobbar, och berättelsen börjar. Från och med nu växlar berättelsen mellan att handla om Ankan och Musen i ateljén och om den indiska mytologin. Det är oerhört snyggt och vackert och charmigt och humoristiskt. Bara att bläddra i Time After Time ger en visuell kick.

Det växelvisa berättandet flyter på bra och när myterna blir för snåriga rycker ofta Ankan in och förklarar hur de lämpligen kan tolkas. Många av våra invanda föreställningar om hur världen är beskaffad utmanas. Vissa av myterna kan vara nog så skrämmande, men det här är en bok med skyhög mysfaktor, att sträckläsa eller att sitta och bläddra i och njuta av illustrationerna.

time_after_time5

Boken är gjord med omsorg om minsta detalj, den är ett konstnärligt objekt i sig. Med boken följer också en vinylsingel, med ett par urgamla hinduiska hymner framförda av Katri Korhonen. Läs mer på bokens fina hemsida.

time_after_time8

Jag tror inte att man nödvändigtvis måste vara intresserad av indisk eller annan mytologi för att uppskatta den här boken. Själv blev jag lite förvånad över hur fascinerande jag tycker att det mytologiska stoffet i Time After Time är, i linje med många helt moderna filosofiska frågeställningar. Teckningarna, färgprakten och Ankans pedagogiska skicklighet bidrar till att de blir lättare att förstå.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Recensioner