Etikettarkiv: Studio 54

Fotobok: ”Studio 54” av Hasse Persson

JuxtapozStudio5400

Hasse Persson
Studio 54
Max Ström, 2014

För en tid sedan skrev vi om fotoboken Studio 54 (Stanley / Barker), en lyxig bok med foton tagna av Tod Papageorge mellan 1978 and 1980 på världens mest mytomspunna diskotek:

”Det verkar som om de flesta fotona är tagna framåt småtimmarna, fasader rämnar och stämningen blir mer burlesk. Man får nästan intrycket att graden av berusning är så hög att Papageorge kunnat vandra runt i lokalerna som om han vore osynlig. Han har en fantastisk blick för det lätt vansinniga och humoristiska i olika situationer.”

Vi skrev också att fotona var ”råa och direkta men samtidigt poetiska.” Men det var innan vi hade sett fotona i Studio 54 av Hasse Persson, som verkligen är råa och direkta. Perssons foton verkar dessutom tagna när trycket var som allra högst på dansgolvet på Studio 54.

I ett initierat och entusiastiskt förord berättar Persson om nattklubbens storhetstid, som inleddes 26 april och sedan varade i ungefär 1000 nätter. Han berättar om grundarna Steve Rubell och Ian Schrager och om hur de skapade en unik atmosfär som byggde på en genomtänkt blandning av så kallat vanligt folk, megakändisar och tidens klubbmusik: disco. Alla var där, inte minst Andy Warhol, som Hasse Persson fotade åtskilliga gånger på Studio 54. Andra kända besökare som Persson fångade på bild: Halston, Bianca Jagger, Truman Capote

När Rubell och Schrager åkte dit för skattebrott, de blev dömda till fängelse, anordnades en sista avskedsfest. Det var den 4 februari 1980 och bland gästerna fanns Diana Ross, Richard Gere, Jack Nicholson och Reggie Jackson. Enligt en anekdot var det Sylvester Stallone som köpte den sista rundan drinkar på klassiska Studio 54.

Inte minst intressant är Perssons beskrivning tekniken han använde för att fånga den unika atmosfären på Studio 54 på 35-millimeters film, en teknik som gör att hans foton från nattklubben känns både mer originella och mer autentiska än de flesta andra i samma genre. Persson citerad ur den engelskspråkiga upplagan:

”After much experimenting, I finally found a way to capture the Studio 54 ambience on camera by using a flash to freeze the subject at the same time as I kept the shutter open for up to 30 seconds. This allowed me to catch movement on the dance floor, and the colored lights and other details that characterized disco culture.”

Alla foton © Hasse Persson

HP11

HP41

HP19

HP64

HP78

HP61

HP67

HP21

HP81

Spellista med disco.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Bokomslag bilder och foto, Recensioner

Fotobok: ”Studio 54” av Tod Papageorge

1

26

2

15

14

12

5

3

56

57

Tod Papageorge
Studio 54
Stanley / Barker

De här makalösa fotona tog Tod Papageorge på Studio 54 mellan 1978 and 1980. De fångar glamouren och de karnevaleska utsvävningarna på en av världens mest berömda och ökända nattklubbar, men det är mycket svettigare än i skildringen av klubben i exempelvis filmen The Last Days of Disco (1998), som bygger på Whit Stillmans roman med samma namn. Filmen är fantastisk, men den romantiserar och det gör verkligen inte Papageorges foton, som är råa och direkta men samtidigt poetiska.

Det verkar som om de flesta fotona är tagna framåt småtimmarna, fasader rämnar och stämningen blir mer burlesk. Man får nästan intrycket att graden av berusning är så hög att Papageorge kunnat vandra runt i lokalerna som om han vore osynlig. Han har en fantastisk blick för det lätt vansinniga och humoristiska i olika situationer. Boken innehåller 66 fotografier och den första upplagan om 1000 exemplar är redan slutsåld, men en andra ska vara klar precis före jul. För mer information besök förlagets hemsida: Stanley / Barker.

Ola Wihlke

Spellista med äkta disco.

10-1

Lämna en kommentar

Under Bokomslag bilder och foto, Recensioner

Disco in the Twenty-First Century

The Last Days of Disco är och förblir i första hand en film, Whit Stillmans megaklassiker från 1988 med stiliga Chloë Sevigny and Kate Beckinsale i huvudrollerna. Det var tidigt 80-tal och duon jobbade på förlag, men längtade ständigt till Studio 54 och andra klubbar på Manhattan. De dejtade, naturligtvis, stiliga Harvard-yuppies. Det var dekadent, eller i alla fall ganska hedonistiskt.

Men Whit Stillman skrev en roman också, The Last Days of Disco, With Cocktails at Petrossian Afterwards (2000), och den har nyligen kommit ut i Frankrike med titeln Les Derniers Jours du Disco och i Spanien med den lite mer hemsnickrade titeln Cócteles y Caviar.

Vi tycker att det finns mycket som tyder på att discon ligger helt rätt i tiden, som Thomas Pikettys episka Capital in the Twenty-First Century till exempel. Vi har i alla fall snubblat över ett par texter, av helt skild karaktär, om just disco. Den ena är mer en stilguide, från Harpers Bazaar: ”How The Last Days Of Disco Changed My Life” Den andra är en så kallad djuplodande essä, från New Yorks stolthet, The New Inquiry: ”Paranoia at the Disco”. Mycket spännande om den skiftande synen på discon.

En sak som däremot inte är så bra med filmen The Last Days of Disco är soundtracket. Men om du vill lyssna på disco när du läser kan du pröva den här spellistan.

Ola Wihlke

 

Lämna en kommentar

Under Artiklar