Etikettarkiv: Svetlana Aleksijevitj

De 10 bästa böckerna 2015, enligt Sveriges kritiker

Vi tycker att det är roligt med listor och har gjort en med årets snyggaste amerikanska bokomslag och en motsvarande för svenska omslag. Vi har även gjort en lista med listor över årets bästa engelskspråkiga böcker.

Tanken var att göra en liknande lista med svenska listor, men eftersom det inte är så många svenska publikationer som sammanställer listor (trodde vi) prövade vi något annat.

Vi har helt enkelt räknat hur många gånger en kritiker eller redaktion utsett en bok till en av årets bästa. Det här är de listor som vi, hittills, har utgått ifrån:

Svenska Dagbladet – årets bästa skönlitteratur

Svenska Dagbladet – årets tio bästa fackböcker

Sydsvenskan: Årets bästa böcker – 10 recensenter väljer

Dagens Nyheter: DN:s kritiker väljer sina favoriter

Borås Tidning – BT:s kritiker listar sina favoriter

Dagen: Årets 15 bästa böcker

Ystads Allehanda: Årets bästa böcker – kritikernas val

Helsingborgs Dagblad: Årets bästa böcker – 14 recensenter väljer

Vi Läser: Här är årets bästa böcker (Din största läsupplevelse? + Årets viktigaste bok?)

Dala-Demokraten: DD:s kulturskribenter tipsar om hårda julklappar

ETC: 12 tips på julböcker från året som gått

Uppsala Nya Tidning: Dags för hårda paket!

Aftonbladet: Hårda paket – Aftonbladets kritiker tipsar om klappar

Expressen: 33 bästa julklapparna för alla kulturkramareAndra luckan öppnad i kulturens klappjakt och Klappjakten del 3

Göteborgs-Posten: Starka upplevelser i hårda klappar

Norrköpings Tidningar: Här är böckerna du inte får missa

Arbetarbladet: Årets bästa böcker

Skriv gärna och tipsa om listor som vi missat, så kan vi justera statistiken. Det här är resultatet så här långt, antalet omnämnanden inom parentes:

De sista vittnena : solo för barnröst

1. Svetlana Aleksijevitj – De sista vittnena (17)

Skriver Malin Ullgren: ”Man vill inte veta hur Vasia, sex år, funderar över om det är smärtlindrande för hans skjutna, korta pappa att få en så rymlig likkista. Men man läser, därför att det är en sorts plikt att förstå vad krig är med ett barns sinnen. Journalistik eller vittneslitteratur – vilka begrepp man än använder för Svetlana Aleksijevitjs skildring bör den sammanfattas som fruktansvärt bra.”

9789170378416

2. Samar Yazbek – Resa in i tomheten. En berättelse från Syrien (15)

Skriver Björn Wiman; ”Självklart måste årets viktigaste bok också ligga under granen – även om den svenska julens gemyt och överflöd på ett nästan stötande sätt svär mot det helvete Samar Yazbek skildrar i sitt djärva, egensinniga och litterärt utmanande reportage från krigets Syrien. Alla som kan borde läsa den. När man gjort det är frågan inte längre varför så många människor flyr från Syrien, utan varför några alls stannar kvar.”

2. Karin Johannisson – Den sårade divan (15)

Skriver Rebecka Åhlund: ”Med tre konstnärssjälar: Sigrid Hjertén, Agnes von Krusenstjerna och Nelly Sachs som utgångskaraktärer går Karin Johannisson på sitt sedvanligt inkännande, skärskådande och tvärvetenskapliga manér igenom narrativet om kvinnlig galenskap.”

4. Karolina Ramqvist – Den vita staden (14)

Skriver Marie Pettersson i sin motivering: ”Ramqvist utforskar med ett precist och hudlöst språk kvinno­positioner som vi sällan läser om – som varken utgår ifrån godhet, ondska eller skönhet. Karin dräller runt i sitt utmätta hus med ett barn vid höften som hon aldrig ville ha, men som hon nu lämnats ensam med. Maskinellt utför hon de sysslor som förväntas av henne, hon vyssjar och ammar och gullar och daltar – men känslan infinner sig sällan. Som karaktär utmanar Karin på ett intressant sätt vår bild av den goda och lyckade människan.”

I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv

5. Tom Malmquist – I varje ögonblick är vi fortfarande vid liv (11)

Skriver Per Svensson: ”Kunde ha fått Augustpriset både i den skönlitterära klassen och fackboksklassen, men blev inte ens nominerad. Årets mest obegripliga litterära skandal. Tom Malmquist berättelse om hur hans fru dör samtidigt som hans dotter föds är i varje ögonblick fullständigt och smärtsamt sann. Samtidigt är texten ett mirakulöst behärskat konstverk.

6. Agneta Pleijel – Spådomen. En flickas memoarer (10)

Skriver Åsa Beckman: ”En självbiografisk roman om en tänkande flickas väg ut i världen. Tyst och intuitivt försöker hon ta sig ur föräldrarnas kraftfält. Vacker och associativ bildningsroman.”

Bli som folk (inbunden)

6. Stina StoorBli som folk (10)

Skriver Inger Dahlman: ”Med sin debutbok, novellsamlingen ”Bli som folk”, visar 33-åriga Stina Stoor från Västerbotten att Sara Lidman, Torgny Lindgren och Stieg Larsson inte är de enda från landskapet med säregen röst. I nio täta noveller tar hon sig in i barnets självklara värld och den vuxnes hjälplöshet. Ångande och avskalat och delvis på dialekt låter hon sommargästande läppstiftsmammor svepa in i byarna och väcka längtan om en ny tid.”

8. Olga Tokarczuk – Jakobsböckerna (9)

Skriver Aris Fioretos: ”Ta 1700-talets Polen. Ta en yngling som säger sig vara Messias. Ta en stark fantasi, värkande inlevelse och en prosa som luktar lera, åtrå och längtan. Och du befinner dig i en pågående skapelse till roman.”

Sapiens

9. Yuval Noah Harari – Sapiens. En kort historik över mänskligheten (8)

Skriver Inger Alestig: ”Hisnande perspektiv öppnar sig i den israeliske historikerns exposé över människan. Det här är populärvetenskap när den är som bäst. Harari berättar om de första människorna, om kungariken och trossystem, om hur jordbrukssamhället uppkom och om det framtida hotet: att vi utrotar oss själva.”

Karl Marx : en biografi (inbunden)

10. Sven-Eric Liedman Karl Marx. En biografi (7)

Skriver Lennart Bromander: ”Ett formidabelt storverk, som självklart borde ha fått Augustpriset. Oerhört lärorik, skarpsinnig och ytterst välskriven.”

Ramqvist, Aleksijevitj och Johannisson måste betraktas som riktiga lågoddsare. Men sedan är väl fältet öppnare, även om en bok om tragedierna i Syrien också känns ganska given. Roligt av flera anledningar att Stina Stoor finns med på listan, en debutant med en novellsamling bland de stora elefanterna. Stort grattis.

Det kanske var väntat, men ändå roligt att se att Sapiens är så uppskattad. Den är lika smart som spännande, och har säkert goda utsikter att bli årets julklapp i klassen fackböcker.

Avslutningsvis gör vi en alternativ lista med 10 böcker, några kanske kan kvalificera sig som årets bästa, andra förtjänar helt enkelt mer uppmärksamhet:

Irakisk Kristus (häftad)

Hassan Blasim – Irakisk Kristus (Bonniers)

Det enkla och det ensamma (häftad)

Asta Olivia Nordenhof – det enkla och det ensamma (Modernista)

 560_large

Anne Dillard Att lära en sten tala (ellerströms)

Ohara-cover.indd

Frank O’Hara  Lunchdikter (Rámus)

Vi säger vad du tänker : högerpopulismen i Europa (häftad)

Anna-Lena Lodenius – Vi säger vad du tänker (Atlas)

Underkastelse

Michelle Houellebecq – Underkastelse (Bonniers)

Trilogin

Jon Fosse Trilogin (Bonniers)

Minnet av livet : dikter i urval (häftad)

Elisabeth Bishop – Minnet av livet (ellerströms)

noveller_1__telefonsamtal-bolano_roberto-30390733-frntl

Roberto Bolaño – Telefonsamtal (Tranan)

De vackra är ännu inte födda

Ayi Kwei Arman – De vackra är ännu inte födda (Modernista)

Ett varmt tack till er som skickat in tips på nypublicerade listor. Tack, tack.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Artiklar, Listor

Svetlana Aleksijevitj vann, men vilken bok ska man börja med?

Foto © Margarita Kabakova

Nobelpriset i litteratur år 2015 tilldelades den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj ”för hennes mångstämmiga verk, ett monument över lidande och mod i vår tid”.

Årets Nobelpris i litteratur är historiskt, det var inte bara första gången en kvinna, ständiga sekreteraren Sara Danius, tillkännagav pristagaren, det var också första gången en vitryss vann priset, även om Aleksijevitj, precis som flera tidigare pristagare, skriver på ryska. Det är också unikt att hon är journalist, även om hon använder skönlitterära tekniker.

Att Akademiens motivering framhåller att Aleksijevitjs verk om ”sovjetmänniskan” är mångstämmiga är långt ifrån någon slump. Man beskriver ofta hennes boksvit ”Utopins röster – Historien om den röda människan” som en slags vittneslitteratur, men den är utpräglat kollektiv. Man använder ofta kören som metafor för att beskriva den.

Böckerna bygger på intervjuer med hundratals personer. De handlar om den sovjetiska erfarenheten, oavsett om det handlar om kvinnor som stred i Röda armén under andra världskriget eller om dem som drabbades av katastrofen i Tjernobyl 1986.

Böckerna bygger på intervjuer med medborgare i framförallt Vitryssland, Kazakstan, Ukraina och de baltiska länderna – mestadels människor som har svårt att göra sin röst hörd – om deras personliga upplevelser under det sovjetiska systemet. De berättar om våld, förtryck och umbäranden, men också om det hopp många funnit i utopin.

författarens egen hemsida finns det en hel del att läsa. Ett viktigt citat, som Sara Danius tog fasta på när hon blev intervjuad efter tillkännagivandet, är:

”I’m searching life for observations, nuances, details. Because my interest in life is not the event as such, not war as such, not Chernobyl as such, not suicide as such. What I am interested in is what happens to the human being, what happens to it in of our time. How does man behave and react.”

Böckerna handlar alltså mer om känslor, minnen och föreställningar än om de historiska förloppen i sig. Texterna är mer poetiska än vad man vanligtvis förväntar sig när man läser konventionella historiska skildringar eller historiska reportage. Man har sagt, med en viss överdrift, att Aleksijevitj har skapat en egen genre. Den har hursomhelst en hel del gemensamt med exempelvis oral history. Den har också en hel del gemensamt med mentalitetshistoria.

Samtliga titlar i ”Utopins röster” finns utgivna av Ersatz. Om jag vore tvungen att välja en av böckerna, skulle jag nog välja Kriget har inget kvinnligt ansikte, men sviten håller en mycket hög och jämn kvalitet – jag tycker inte att man behöver läsa dem i ordning och jag tycker att man kan välja bok utifrån vilket ämne man tycker är mest intressant.

bok_aleksijevitj1_hr

Kriget har inget kvinnligt ansikte (1985) Genombrottsboken, bygger på intervjuer med kvinnor som stred i Röda armén under andra världskriget. Ur förlagets beskrivning: ”De var piloter, stridsvagnsförare, spanare och prickskyttar – kvinnorna som stred i Röda armén, sida vid sida med männen. De var också sjukvårdarna som bar de sårade ut ur stridszonen. Men till skillnad från männen betraktades de efter kriget inte som hjältar, utan bemöttes med misstänksamhet och inte sällan med förakt. Så de teg. Tills journalisten och författaren Svetlana Aleksijevitj fyrtio år senare började söka upp dem på fabrikerna och i hemmen och bad dem berätta sin historia.”

Läsprov pdf

De sista vittnena : solo för barnröst (inbunden)

De sista vittnena: solo för barnröst (1985) Bygger på intervjuer med personer som var barn när kriget kom 1941. Ur förlagets beskrivning: ”Sommaren 1941. De var barn när kriget kom. Papporna försvann till fronten, mammorna anslöt sig till partisanerna eller flydde med sina familjer, många barn som plötsligt blev föräldralösa hamnade på barnhem. Kriget på östfronten är också barnens historia, men ingen skulle nedteckna den förrän Svetlana Aleksijevitj sökte upp de överlevande och bad dem minnas.”

Läsprov pdf

Zinkpojkar (inbunden)

Zinkpojkar (1989) Titeln anspelar på de kistor av zink som stupade sovjetiska soldater i Afghanistan fraktades hem i. Sovjets krig i Afghanistan 1979–89 har kallats ”det sovjetiska Vietnam”. Drygt en miljon unga sovjetmedborgare tjänstgjorde i detta krig, som påverkade, och fortsätter påverka, hemmafronten på ett  liknande sätt som Vietnamkriget påverkade USA.

Ur förlagets beskrivning: ”Myndigheterna talade om ‘internationalistsoldater’ som byggde broar och planterade vänskapsalléer åt broderfolket i Afghanistan, medan militären i hemlighet fraktade hem förseglade zinkkistor med lemlästade kroppar. Länge visste allmänheten ingenting om krigets grymheter och det var först med Svetlana Aleksijevitjs Zinkpojkar som tragedins verkliga omfattning avslöjades 1989.”

Läsprov pdf

Bön för Tjernobyl : krönika över framtiden (inbunden)

Bön för Tjernobyl: krönika över framtiden (1997/2005) Ortnamnet Tjernobyl är synonymt med den stora kärnkraftsolyckan 1986. Trots olyckans omfattning, den enorma mänskliga tragedin, hörs sällan vittnesmål från dem som drabbades och lever i sviterna efter den. Ur förlagets beskrivning: ”I tre år reste författaren Svetlana Aleksijevitj runt i ‘Tjernobylvärlden’ och intervjuade hundratals människor. Resultatet blev en rad psykologiska porträtt och litterärt bearbetade monologer, som tillsammans bildar ‘en krönika över framtiden'”

bok_aleksijevitj2_hr

Tiden second hand: slutet för den röda människan (2013) Precis som de övriga böckerna bygger denna på omfattande resor och mängder med intervjuer. Det börjar alltid med individen, sedan gestaltas en kollektiv erfarenhet. Just den här volymen handlar om hur Sovjetunionens kollaps drabbade medborgarna.

Ur förlagets beskrivning: ”Sovjetunionen. Det började med drömmar om en ny människa, som skulle formas av de kommunistiska idéerna. I stället kom hon att präglas av krig, läger och umbäranden, men också av höga ideal och vardagens socialism. Hon levde i ett mäktigt imperium, älskat och fruktat världen över, men en dag gick det under och kvar blev bara sovjetmänniskan, som plötsligt kastades ut i en osäker och obegriplig tillvaro.”

Läsprov pdf

Skriv gärna och berätta vad du tycker om valet av Svetlana Aleksijevitj och vad du tycker om hennes böcker.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Artiklar, Nyheter

Vem vinner Nobelpriset i litteratur 2014?

Att gissa vem som vinner Nobelpriset i litteratur är ingen exakt vetenskap, men spelsajten Ladbrokes har prickat rätt fyra av de senaste nio gångerna. Tidskriften Bookforum, som länkar till ”Oddsmakers Weigh In On Who Will Win the Nobel Prize for Literature”, tycker inte att det är särskilt imponerande (”not super confidence-inducing”), men vi håller inte med, det är helt galet imponerande. Det skulle vara ganska imponerande om det handlade om VM i fotboll, men Nobelpriset i litteratur är extremt mycket mer svårtippat.

Under torsdagskvällen uppdaterade Ladbrokes tio lågoddsare:

1. Ngugi Wa Thiog’o  (4,5)

2. Haruki Murakami  (5,5)

3. Svetlana Aleksijevitj  (7)

4. Adonis (11)

5. Ismail Kadare  (11)

6. Patrick Modiano (11)

7. Jon Fosse  (13)

8. Philip Roth  (13)

9. Peter Handke  (13)

10. Assia Djebar  (15)

Murakami tror vi kan räknas bort på grundval av vilken sorts litteratur han skriver, den ligger inte riktigt i linje med Akademins smak helt enkelt. Ett val av honom skulle i och för sig kunna markera ett trendbrott, mot ett mer populärt pris i stil med Man Booker, men då riskerar man att spela bort kulturellt kapital uppbyggt under decennier.

Då tror vi mer på koreanen Ko Un som ger hela 34 gånger pengarna. Det som kanske är mest anmärkningsvärt med den här tio-i-topp-listan är att det bara finns med en författare från Nordamerika. Det beror antagligen på att Alice Munro från Kanada fick priset förra året och vi tror att det är rätt att tänka i de banorna, att priset får en viss geografisk spridning. Vanligtvis vinner inte någon av de riktiga lågoddsarna, utan någon strax därefter. Men Akademin är allt annat än förutsägbar.

Listans etta, Ngugi Wa Thiog’o, är ett riktigt bra och intressant namn, men bland de tio första finns ju rader av spännande kandidater. Om du vill fördjupa dig i ämnet rekommenderar vi den här artikeln, som dessutom är full med länkar till vidare läsning: ”Nobel Price countdown

Ytterligare en intressant detalj är att Peter Englund skulle bli historisk om han öppnade dörren imorgon och tillkännagav en kvinnlig vinnare. Aldrig tidigare i prisets dryga 100 år långa historia har två kvinnor vunnit i rad. Kanske har Englund lotsat Akademin i den riktningen? Kanske vill han bli historisk?

Ola Wihlke

2 kommentarer

Under Artiklar