Etikettarkiv: svordomar

Dramatisk men inte särskilt chockerande ökning av svordomar i litteraturen

En artikel i The Guardian, ”Shocking figures: US academics find ‘dramatic’ growth of swearing in books”, berättar om en ny forskningsrapport. Enligt den har antalet svordomar ökat dramatiskt i litteraturen sedan 50-talet, vilket kanske är mest intressant som ett exempel på att forskning om böcker med hjälp av så kallad big data sällan leder till spännande resultat. Jag minns ett annat exempel där man undersökte romaner från 1700-talet och kom fram till att de hade sällsynt långa titlar.

Forskarna har hursomhelst sökt igenom ungefär en miljon böcker publicerade mellan 1950 och 2008 i jakt på orden “shit”, “piss”, “fuck”, “cunt”, “cocksucker”, “motherfucker” och “tits”. Det är de sju ord komikern George Carlin 1972 hävdade att man inte fick säga på teve.

Enligt studien användes ”motherfucker” 678 gånger oftare vid mitten av 00-talet än vid början av 50-talet. Förekomsten av ”shit” var 69 gånger så vanlig och ”fuck” 168 gånger så vanlig. Och det här är den aningen slappa förklaringen man lanserar: ”American culture increasingly values individual self-expression and weaker social taboos, and these trends are manifested in the increasing use of swearwords.”

Och apropå svordomar, en bra (satirisk) låt:

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Notiser, Nyheter

Shakespeares grövsta och roligaste eder och svordomar

Affischen nedan kategoriserar svordomar och eder från William Shakespeares verk. De är uppdelade efter olika kategorier, som ”personal attributes / traits”, ”creatures”, ”bodily qualities”, ”inanimate objects” med flera. Kategorierna är sedan uppdelade i underkategorier. Om du skrollar ned hittar du våra tio favoritsvordomar och förolämpningar:

1.  A very toad – Romeo and Juliet

2.  Most toad-spotted traitor – King Lear

3.  Bacon-fed knaves – Henry IV, Part I

4.  Base dunghill villian – Henry VI, Part II

5.  You Banbury cheese! – The Merry Wives of Windsor

6.  Thou odoriferous stench – King John

7.  Thou painted maypole – A Midsummer Nights Dream

8.  Go, ye giddy goose! – Henry IV, Part I

9.  Likliest to a hogshead – Loves Labours Lost

10.  Damned epicurean rascal – The Merry Wives of Windsor

Det finns dem som är grövre och sinnligare än så, men någonstans måste ju gränsen dras. Här kan du studera affischen närmare, uppförstorad, och eventuellt beställa ett exemplar.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Artiklar

Fuck, fuck, fuck! Ny bok om svordomarnas socialhistoria

Renaissance humanist François Rabelais

Renässanshumanisten François Rabelais (Foto: Wikipedia)

”We can swear on our own (‘Fuck!’), as an act of aggression (‘Fuck off!’), as an expression of frustration (‘For fuck’s sake!’), in company as an act of bravura or camaraderie (‘Fuck you!’), and as a comic performance of anger (”Fuck you, and the horse you rode in on!’). We can also swear by my hat, by my faith, or by some greater authority, that we will perform a particular act, and we can make such oaths in jest or in earnest. Or both at once.”

Läs hela recensionen av Melissa Mohrs Holy Shit: A Brief History of Swearing (Oxford).

BB

Lämna en kommentar

Under Artiklar, Recensioner