Etikettarkiv: Ta-Nehisi Coates

James Baldwin är hetare än högsommar

Häromdagen hade filmen I Am Not Your Negro premiär, och den har fått lysande recensioner samt nominerats till en Oscar för bästa dokumentärfilm. Regissören Raoul Peck bygger huvudsakligen filmen på en text av författaren och medborgarrättskämpen James Baldwin (1924-1987), som aldrig fullbordades och endast utgörs av ett trettiotal sidor.

Texten handlar om tre av medborgarrättsrörelsens mest kända martyrer – Medgar Evers, Malcolm X och Martin Luther King Jr. – och i filmen är det Samuel L. Jackson som läser. Filmen består av klipp från Baldwins framträdanden i debattprogram, filmklipp, bilder av tidningsklipp, annonser, foton med mera. Många kritiker har varit lyriska över både estetik och budskap.

Ett genomgående tema i recensionerna är att dagens Amerika behöver Baldwin – man hänvisar ofta till polisvåldet mot svarta och Black Lives Matter – någon som med klarsyn, kritisk blick och indignation undersöker och blottlägger hur det förhåller sig med ”race relations”. Skriver A.O. Scott i New York Times:

”To call ‘I Am Not Your Negro’ a movie about James Baldwin would be to understate Mr. Peck’s achievement. It’s more of a posthumous collaboration, an uncanny and thrilling communion between the filmmaker […] and his subject.”

Och lite senare i recensionen:

”Baldwin could not have known about Ferguson and Black Lives Matter, about the presidency of Barack Obama and the recrudescence of white nationalism in its wake, but in a sense he explained it all in advance. He understood the deep, contradictory patterns of our history, and articulated, with a passion and clarity that few others have matched, the psychological dimensions of racial conflict: the suppression of black humanity under slavery and Jim Crow and the insistence on it in African-American politics and art; the dialectic of guilt and rage, forgiveness and denial that distorts relations between black and white citizens in the North as well as the South; the lengths that white people will go to wash themselves clean of their complicity in oppression.”

9781101907610

James BaldwinGo Tell It on the Mountain (Everyman’s Library)

Men filmen är bara ett exempel  på det förnyade och stora intresset för James Baldwin. Jag tror att Ta-Nehisi Coates, om inte annat indirekt, har spelat en viss roll. Coates har jämförts med Baldwin och är uppenbart influerad av honom. Men lika mycket betyder det säkert att Baldwin, både i debatter, essäer och litterära texter, kunde formulera glasklart och osentimentalt hur ”race relations” påverkar och, i värsta fall, perverterar och korrumperar hela samhället, och att det under hans stundtals kompromisslösa retorik fanns ett universellt kärleksbudskap. Baldwin anses vara en av Amerikas främsta essäister och skönlitterära författare under 1900-talets andra hälft.

Baldwin föddes i Harlem och växte upp som äldst av nio syskon, vilket innebar att han var tvungen att ta ovanligt stort ansvar som barn och ung. Han var en sällsynt begåvning i skolan och tackade många gånger några av sina lärare, för att de uppmuntrade honom och för att de vidgade hans blick på världen. Fadern var djupt troende och har av James beskrivits som rigid. Den kyrkliga bakgrunden förklarar säkert en del av Baldwins exceptionella retoriska förmåga.

baldwin_brando_civil_rights_march_1963

James Baldwin och Marlon Brando under medborgarrättsrörelsens march till Washington, 1963. Källa: U.S. Information Agency. Via Wikimedia Commons.

 
Baldwin blev med tiden en kändis som uppträdde i många av de mest kända teveprogrammen, han kommenterade och debatterade. Det är magiskt att lyssna på honom – det är som om tankarna och orden följer ett mönster. Först en tankegång, som verkar flöda fram, sedan en paus, sedan en fortsättning på tankegången, sedan en paus, och så vidare. Rösten är sällsynt fängslande, både hans faktiska och litterära röst.

Baldwin umgicks även med några av tidens hippaste personer, som Miles Davis, Nina SimoneHarry BelafonteSidney PoitierRay Charles, Chinua AchebeMaya Angelou och Martin Luther King. Det sägs att King, efter ganska täta kontakter med Baldwin, distanserade sig från honom, på grund av att Baldwin var homosexuell. Robert F. Kennedy kallade, pinsamt nog, regelmässigt Baldwin för ”Martin Luther Queen”. Baldwin påstås vara en av få riktigt stora afro-amerikanska författare med hög profil inom medborgarrättsrörelsen, som i vissa avseenden anses ha varit både macho och homofobisk.

En episod anses förklara, som en utlösande faktor, beslutet att flytta till Frankrike. Baldwin går in på en sylta i New York, trots att han vet att den inte serverar svarta. Han beställer en hamburgare, men blir upplyst av servitrisen att han inte är välkommen. Varpå han tar en kanna med vatten och hivar den mot henne. Den missar och träffar istället en spegel. Men det är en myt att Baldwin lämnade Amerika för gott, även om han bodde länge i Frankrike. Han lärde sig flytande franska och blev vän med bland andra Yves Montand och Marguerite Yourcenar. Han dog i Saint-Paul-de-Vence, blott 63 år gammal.

giovannis-rum

James BaldwinGiovannis rum (Ruin)

Marlon Brando var en annan av Baldwins vänner och han hjälpte Baldwin att finansiera utgivningen av den första romanen, den klassiska och bitvis självbiografiska uppväxt- och bildningsromanen Go Tell It on the Mountain som kom ut första gången 1953.

Baldwins förläggare blev förmodligen både förvånad och besviken när han fick läsa Baldwins andra roman, Giovannis Room (1956). Den utspelar sig i Europa och handlar om företrädesvis vita bisexuella och homosexuella män, sex och kärlek. Förläggaren ville eller vågade inte ge ut boken, gav Baldwin rådet att bränna boken, eftersom han trodde att en utgivning skulle leda till att Baldwins läsare, inte minst de svarta, skulle vända honom ryggen. Så den gavs istället ut i Europa och anses idag vara en gayklassiker eller en klassiker, helt enkelt.

James BaldwinCollected Essays (Library of America)

Baldwin skrev i de flesta litterära genrerna – noveller, romaner, poesi och drama – men han anses vara minst lika vass som essäist. Hans mest kända är kanske de två som finns samlade i The Fire Next Time (1963), som uppskattades av både kritiker och vita läsare, som undrade: ”Vad vill de svarta?”. Vissa anser att det är den allra mest inflytelserika boken från 60-talet om ”race relations”. Library of America har gett ut tre samlingsvolymer med noveller, romaner och essäer, som ser väldigt fina ut.

James Baldwins stora årtionde var kanske 60-talet, men det stora intresset för honom just nu, riktas också mot det han skrev under 70- och 80-talet. Jag tycker inte att man ska stirra sig blind på att ”race relations” är ett så framträdande ämne i hans böcker. Det behandlas som något både specifikt och allmängiltigt och tidlöst.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Artiklar, Nyheter

Vinnarna av National Book Awards 2015 utsedda

2010_nba_winner

För en tid sedan utsågs Marlon James till vinnare av Man Booker-priset. Och nu är vinnarna av ett annat tungt pris i den engelskspråkiga världen, National Book Awards, utsedda. Så här skrev vi när den korta listan med prosaböcker presenterades: ”Vi tycker att det vore kul om en novellsamling vann, precis som förra året, då Phil Klay vann med Redeployment. Oddsen talar för Yanagihara.”

9780812997477

(provläs)

Ja, oddsen talade för Hanya Yanagihara, precis som inför Man Booker-priset, men vinnare i den tyngsta klassen, fiction, amerikansk beteckning på prosaböcker, är Adam Johnson, född 1967, med novellsamlingen Fortune Smiles (Random House). Det tycker vi, som vurmar för novellen som genre, är riktigt roligt.

Det bör dessutom vara första gången i prisets historia, som en novellsamling vinner två år i rad. Och det beror inte på att det saknades motstånd på den långa och korta listan, Fortune Smiles tävlade mot böcker av, förutom  Yanagihara, Nell Zink, Karen E. Bender, hyllade debutanten Angela Flournoy och Lauren Groff. Ett stort grattis till Adam Johnson, som hittills är mest känd för romanen The Orphan Master’s Son (2012).

”It is highly improbable that another story collection will come along this year that packs a bigger punch than Adam Johnson’s Fortune Smiles, out now from Random House. Don’t let the deceivingly brief table of contents fool you—each of these six stories is a genuine powerhouse, a tour-de-force, an astonishing achievement. [Fun fact: three of the six stories appeared originally in Tin House!]” Läs intervju

”The volume’s two standouts — the title story and ‘Nirvana,’ about a computer programmer who uses virtual reality to reanimate a dead American president — straddle the worlds of realism and fable, and attest to Mr. Johnson’s elastic and idiosyncratic voice: his ability to write with both tenderness and satiric verve, and his electro-magnetic feel for the absurdities of life and the human costs they represent.” Läs Michiko Kakutanis recension

I klassen sakprosa vann Ta-Nehisi Coates, med Between the World and Me (Spiegel & Grau/Penguin Random House). Coates skriver om att vara färgaad i dagens Amerika, som fortfarande är både segregerat och rasistiskt. Boken har formen av ett brev riktat till Coates son. Läs vår recension

Läs mer om National Book Awards 2015

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Artiklar, Nyheter

Obamas lista med 6 böcker att läsa i sommar

Barak Obama är på sin årliga sommarsemester och under de två veckorna har han planerat att läsa sex böcker. De här böckerna finns med på Vita husets officiella lista:

ladda ned

All That Is av James Salter

James Salter (1925-2015) var en av de stora amerikanska realisterna under andra halvan av 1900-talet. Jag tror inte att det är fel att jämställa och jämföra honom med John Updike. Huvudpersonen i den här romanen, Philip Bowman, sägs påminna om Don Draper. Bowman har varit soldat i Asien under andra världskriget och kommer tillbaka till Amerika, där han inleder en karriär inom New Yorks förlagsvärld, men mer än något annat längtar han efter kärlek. Salter anses bra på erotiska skildringar.

all-the-light-we-cannot-see-9781476746586_hr

All The Light We Cannot See av Anthony Doerr

Det är nästan svårt att tänka sig ett mindre kontroversiellt val än denna roman, som utspelar sig under andra världskriget och har vunnit priser, kritikernas gillande och legat på åtskilliga bästsäljarlistor. Hade det inte, på något sätt, varit coolt om han hade valt en obskyr experimentell roman? Men den kommer på svenska i höst och är säkert fantastisk.

9780805092998

The Sixth Extinction av Elizabeth Kolbert

Det här var en av de riktigt stora fackböckerna förra året. Den handlar om att vi är inne i den sjätte perioden av massutrotning av djurarter i jordens historia. Kritikerna älskar den. Den har sålt riktigt bra. Något för ett svenskt förlag? Läs mer.

9780307278265

The Lowland av Jhumpa Lahiri

Den här hyllade romanen köpte Obama redan 2013. Antingen har han inte läste den eller så tycker han att den är värd att läsa om. Förlaget får väl trycka upp en sticker: ”The book that Obama read twice.”

9780812993547-e1438078260956

Between the World and Me av Ta-Nehisi Coates

Coates har kallats vår tids James Baldwin och har kritiserats både för att ha varit för hård i sina omdömen om Obama och för att behandla honom med silkesvantar. Läs vår recension.

9780143119968

Washington: A Life av Ron Chernow

I Sverige är inte politiska biografier särskilt stort, men i Amerika är det en traditionstyngd och populär genre. En del av förklaringen är väl att det är mer spännande att läsa om någon som har inflytande över hela världen än om någon som är ovanligt mäktig i Sverige. Det måste vara en ganska tillfredsställande känsla att vara amerikansk president och läsa om en av sina mest klassiska företrädare. Men kommer Obama orka och vilja klämma de 1000 sidorna på semestern?

Förut brukade familjen Obama köpa sina sommarböcker på bokhandeln Bunch of Grapes, men det slutade man med 2013. Det saknas därför uppgifter om presidenten läser inbundna böcker eller pocket eller om han helt gått över till e-böcker. Han kanske handlar allt på Amazon?

Jag tycker att Obama borde ta upp traditionen att handla på en fysisk bokhandel och gå ut i medierna och berätta om hur han värdesätter sin lokala boklåda och läsandets lugn, frihet och stimulans och om sina favoritböcker och om läsande som en viktig demokratifråga. Han skulle kunna ta i riktigt ordentligt, och säga att om det inte vore för min kärlek till böckerna hade jag aldrig kunnat bli president.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Listor, Notiser

Är Ta-Nehisi Coates vår tids James Baldwin?

Ta-Nehisi Coates
Between the World and Me
Random House

”Here is what I would like for you to know: In America, it is traditional to destroy the black body—it is heritage.”
– Ta-Nehisi Coates

Harper Lee har kanske skrivit sommarens snabbast säljande bok, Go Set A Watchman, men journalisten och debattören Ta-Nehisi Coates har nog skrivit den mest omdebatterade och hyllade, Between the World and Me. Recensionerna har varit fantastiska i alla de stora tidningarna, men alla har inte låtit sig imponeras, Daniel Greenfield sågade hårt i Frontpage:

”Ta-Nehisi Coates is the literary version of Kanye West; an absurdly privileged second-generation radical stuck on self-pity, touring European capitals while whining about racism, responding to white liberal adulation with fresh reserves of victimhood.”

Det här påhoppet, jag tycker att det är ett påhopp, får nog delvis sin förklaring i att Coates, nästan enligt löpandebandspricipen, jämförts med James Baldwin (1924–1987). Han var en mycket betydande roman- och pjäsförfattare, poet, essäist och samhällsdebattör. Han var själva inbegreppet av en svart intellektuell och två av hans stora frågor var ras och sexualitet.

Jag vet inte tillräckligt mycket om James Baldwin för att kunna avgöra om Ta-Nehisi Coates är eller kan bli en ny Baldwin, men efter att ha läst hans nya bok vet jag att han har betydligt fler likheter med Baldwin än med Kanye West.

Between the World and Me har brevets form och det riktar sin till Coates tonårige son. Han blev helt knäckt när ännu en amerikansk polisman friats från brott sedan han dödat en ung svart man. Det är naturligtvis ett retoriskt grepp, brevet riktar sig naturligtvis till alla som tycker att rasismen och våldet mot svarta måste få ett slut.

Ta-Neshi Coates beskriver den amerikanska rasismen som inskriven i USA:s DNA. Rasskillnader betraktas, hävdar han, som något av naturen givet. Och han återkommer hela tiden till den svarta kroppen. Den betraktas som främmande och hotfull, den är ständigt utsatt för tolkningar och den utsätts för våld. Det är en urgammal men levande amerikansk tradition, hävdar Coates.

Coates far tillhörde Black Panthers och han växte upp i Baltimore. Några av de bästa partierna handlar om när han växte upp, han lärde sig att han kunde uppfattas som farlig, men mer än något annat var han själv rädd, rädd för att bli utsatt för våld. Han skriver också om detta tema fast när han blev äldre, när han studerade vid Howard, när han blev journalist och, sist med inte minst, när han fick en son. Det verkar inte som om Coates tänker undanhålla honom många sanningar.

På sätt och vis påminner Ta-Nehisi Coatess Between the World and Me om Baldwins The Fire Next Time. Det yttersta syftet med båda böckerna är att väcka läsaren och få honom eller henne att förstå att ras är en verklig kategori, som påverkar amerikaner på mängder av vis, och att det är perverst att låta ras fortsätta vara en kategori som styr samhället. Vetenskapen har ju för länge sedan fullständigt detroniserat rasbegreppet.

Den amerikanska historien är helt levande i båda de här texterna. Coates berättar däremot inte kronologiskt, han plockar fram historiska exempel när han vill illustrera en poäng eller framhäva kontinuiteten i rasismen. En av förra årets mest angelägna böcker tycker jag var Citizen: An American Lyric av Claudia Rankine. Och på min lista över årets mest angelägna böcker 2015 hamnar med stor sannolikhet Between the World and Me.

”Race is the child of racism, not the father” Coates skriver väldigt poetiskt och retoriskt, ibland tycker jag att han driver det lite långt, men jag blev alldeles uppslukad av hans röst, som ibland nästan låter resignerad, men som sedan tar sats, hämtar näring ur indignationen och fylls med kamplust. Coates skriver mer poetiskt än Baldwin, somliga har sett det som ett problem. Jag förstår argumentet, men jag tycker inte att det är övertygande – TNC:s lyriska polemik är hårt drabbande och grundad i en mer rationell historisk analys.

Det är naturligtvis väldigt känslosamt när Coates direkt talar till sin son, men några av de mest rörande partierna handlar om när Coates och hans familj var i Paris – Baldwin var också förtjust i Frankrike. Coates beskriver frihetskänslan när han vistas i en miljö där hans hudfärg plötsligt mister all sin negativa laddning.

Ta-Nehisi Coates är fast medarbetare på The Atlantic. Det här är några av hans mest omtyckta och kontroversiella texter:

”Letter to My Son”

”What This Cruel War Was Over”

”There Is No Post-Racial America”

”How to Steal Things, Exploit People, and Avoid All Responsibility”

Spotify-lista: Between the World and Me

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Recensioner

De 8 bästa amerikanska böckerna i juli

När man följer den amerikanska, och i någon mån den brittiska, bokutgivningen får man en känsla av att tempot är betydligt mycket mer uppskruvat än i Sverige. Många sajter, tidningar och tidskrifter väljer ut de 5, 10 eller 15 böcker de tycker är mest spännande eller intressanta varje månad.

Vi började göra en egen lista för två månader sedan och fortsätter med det. Självklart har vi inte valt ut de 8 bästa böckerna, vi har valt ut de 8 böcker som vi tror är mest spännande och intressanta, men det blir för långt att skriva i en rubrik.

20150326140533US_cover_of_Go_Set_a_Watchman

Vi rekommenderar varmt To Kill a Mockingbird (1960) av Harper Lee, som är en av de mest lästa och älskade amerikanska romanerna någonsin. Den finns som fantastisk ljudbok, inläst av Sissy Spacek. Det verkade inte som om Harper Lee skulle skriva några fler böcker men så visade det sig att hon hade en liggande: Go Set a Watchman. Det är en sensation och ingen annan bok har fått så många förbeställningar

turningintodwelling_gilbert

Redan innan Christopher Gilbert dog 2007 hann hans första diktsamling, Across the Mutual Landscape, bli något av en kultklassiker. Nu ger Graywolf ut den tillsammans med hans andra, hittills opublicerade diktsamling, Turning into Dwelling. Vi har läst väldigt mycket positivt om den första diktsamlingen och Greywolf skulle inte ge ut den andra om inte också den var riktigt bra. Med introduktion skriven av Terrance Hayes.

9780062391193

Speak av Louisa Hall har en komplicerad struktur, sex berättelser som spänner över fyra århundraden, från en pilgrims dagbok till en entreprenörs bekännelse 2040. Han har blivit fängslad för att ha byggt robotar. Ett stort tema är artificiell intelligens och jämförelser har redan gjorts med Cloud Atlas av David Mitchell. Verkar riktigt spännande.

unnamed

Fran Ross Oreo från 1974 beskrivs som en banbrytande och bländande satir om en tjej från Philadelphia som har en färgad mamma och en judisk pappa. Hon beger sig till New York för att leta rätt på honom. Skrev Kirkus Reviews i en mycket uppskattande recension: ”A brilliant and biting satire, a feminist picaresque, absurd, unsettling, and hilarious … Ross’ novel, with its Joycean language games and keen social critique, is as playful as it is profound. Criminally overlooked. A knockout.”

9780670015986
William T. Vollman är en av de stora samtida amerikanska berättarna. Det här är förlagets beskrivning av hans senaste roman, The Dying Grass, en riktigt tegelsten med en imponerande notapparat: ”In this new installment in his acclaimed series of novels examining the collisions between Native Americans and European colonizers, William T. Vollmann tells the story of the Nez Perce War,  with flashbacks to the Civil War. Defrauded and intimidated at every turn, the Nez Perces finally went on the warpath in 1877, subjecting the U.S. Army to its greatest defeat since Little Big Horn as they fled from northeast Oregon across Montana to the Canadian border.”
marcus_new-stories
Det är svårt att tänka sig en bättre redaktör för en antologi med ny amerikansk kortprosa än Ben Marcus. Lovar förlaget: ”Luminaries and cult authors stand side by side with the most compelling new literary voices. Nothing less than the American short story renaissance distilled down to its most relevant, daring, and unforgettable works, New American Stories puts on wide display the true art of an American idiom.” Det finns mycket som talar för New American Stories.

barbarian_finnegan

William Finnegan är mest känd som skribent på New Yorker men många anser att hans självbiografiska Barbarian Days: A Surfing Life en klassiker i genren surflitteratur: ”Surfing only looks like a sport. To initiates, it is something else entirely: a beautiful addiction, a demanding course of study, a morally dangerous pastime, a way of life.”

coates-cover

Om man får tro Toni Morrison så är Ta-Nehisi Coates Between the World and Me något man verkligen bör läsa: ”I’ve been wondering who might fill the intellectual void that plagued me after James Baldwin died. Clearly it is Ta-Nehisi Coates. The language of Between the World and Me, like Coates’s journey, is visceral, eloquent, and beautifully redemptive. And its examination of the hazards and hopes of black male life is as profound as it is revelatory. This is required reading.”

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Listor