Etikettarkiv: Ursula K Le Guin

Intervjuer med Borges, Cortazar, Calvino, Munro, Murakami och drygt 200 andra författare

George Plimptons visitkort. Foto: Wikipedia

Det kanske bara är ett ålderstecken, men jag har en känsla av att det gjordes fler och bättre författarintervjuer på 70-, 80- och 90-talet än idag. Jag har en känsla av att tidnings- och tidskriftsintervjun hade en mycket mer framskjuten position, att den var något man stolt skyltade med för att locka läsare.

Författarens status har naturligtvis sjunkit, särskilt i egenskap av tyckare utanför sitt speciella område, och det kommer ut färre tidskrifter, men jag har en känsla av att det beror på något annat. Produktions- kostnaderna, om man får uttrycka sig lite osentimentalt. Inför en intervju ska en journalist gärna läsa eller ha läst ett helt författarskap och man ska ordna ett möte, helst IRL. Det tar helt enkelt oändligt lång tid att färdigställa en intervju jämfört med exempelvis en krönika.

Men the Paris Review ångar på som om ingenting har hänt sedan 50-talet. Man gör osedvanligt långa och ingående intervjuer med fokus på den kreativa processen och verket. Inte sällan är intervjuarna två, som när Alice Munro intervjuades 1994. Då reste en duo från New York till Ontario och samtalade med henne under tre dagar. Och det märks faktiskt.

Arkiven på Paris Review utgör en riktig guldgruva och det här är 10 favoritintervjuer:

Jorge Luis Borges, ”The Art of Fiction No. 39

”During this century, as I say, the epic tradition has been saved for the world by, of all places, Hollywood.”

Julio Cortazar, ”The Art of Fiction No. 83

”For me, literature is a form of play. But I’ve always added that there are two forms of play: football, for example, which is basically a game, and then games that are very profound and serious. When children play, though they’re amusing themselves, they take it very seriously.”

Italo Calvino, ”The Art of Fiction No. 130

Svar på fråga om influenser från Joyce eller andra modernister: ”My author is Kafka and my favorite novel is Amerika.”

Alice Munro, ”The Art of Fiction No. 137

”I was writing desperately all the time I was pregnant because I thought I would never be able to write afterwards. Each pregnancy spurred me to get something big done before the baby was born. Actually I didn’t get anything big done.”

Haruki Murakami, ”The Art of Fiction No. 182

”I’m not intelligent. I’m not arrogant. I’m just like the people who read my books. I used to have a jazz club, and I made the cocktails and I made the sandwiches. I didn’t want to become a writer – it just happened. It’s a kind of gift, you know, from the heavens.”

Barry Hannah, ”The Art of Fiction No. 184

”Nabokov said Hemingway wrote books for boys, but that’s just a pompous disreading of genius. ‘Aesthetic bliss,’ so identified with Nabokov, is a frequent blessing in Hemingway, too. I love both authors, by the way, and found my own way between them.”

Umberto Eco, ”The Art of Fiction No. 197

“I suspect that there is no serious scholar who doesn’t like to watch television. I’m just the only one who confesses.”

Michel Houellebecq, ”The Art of Fiction No. 206

”I want to be loved despite my faults. It isn’t exactly true that I’m a provocateur. A real provocateur is someone who says things he doesn’t think, just to shock. I try to say what I think.”

Imre Kertész, ”The Art of Fiction No. 220

“I tried to depict the human face of this history, I wanted to write a book that people would actually want to read.”

Ursula K. Le Guin, ”The Art of Fiction No. 221

”The ‘hard’–science fiction writers dismiss everything except, well, physics, astronomy, and maybe chemistry. Biology, sociology, anthropology—that’s not science to them, that’s soft stuff. They’re not that interested in what human beings do, really. But I am.”

I intervjuserien finns också ”The Art of Poetry”, relativt nya ”The Art of Nonfiction” och, det senaste tillskottet, ”The Art of Screenwriting. I det just utkomna vårnumret intervjuas skaparen av Mad Men, Matthew Weiner: “TV writing is for people who hate being alone more than they hate writing.”

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Intervjuer

En novell varje kväll 71: ”The Skin Thing” av Adrian Van Young

Kolonisatörerna hade kommit till Oblivia för att söka ett bättre liv, men i stort sett det enda som går att odla är lök. Och som om det inte vore nog så börjar den köttiga varelsen the Skin Thing komma på besök och kräva sin tribut i form av människooffer. Adrian Van Youngs novell ”The Skin Thing” sorterar in under science fiction och är en otäck liten berättelse, men saknar inte humoristiska poänger.

Novellen är nummer 92 i Electric Literature’s Recommended Reading och kommer att finnas med i Gigantic Worlds, ”an anthology of science flash fiction featuring Ted Chiang, Lynne Tillman, J. Robert Lennon, Meghan McCarron, Charles Yu, Jonathan Lethem, and many more. Gigantic Worlds is a book for readers who, like Adrian Van Young, love Philip K. Dick and Ursula K. Le Guin as much as Angela Carter and Franz Kafka, and who care as much about world building as they do sentence craft.” www.giganticbooks.com

O.W.

Lämna en kommentar

Under Noveller

En novell varje kväll 54: ”Augusta Prima” av Karin Tidbeck

En blurb är en blurb är ett säljande citat, men ibland kan de säga förvånansvärt mycket. Karin Tidbeck skriver fantastik och har i intervjuer nämnt Ursula K Le Guin som en viktig influens. Man kan mycket väl kalla Le Guin för den amerikanska fantastiskens okrönta drottning. Hon har en väldig produktion bakom sig, som sträcker sig tillbaka till mitten av 60-talet.Hursomhelst, förra året bokdebuterade Tidbeck i USA med den helt underbara novellsamlingen ”Jagannath: Stories (Cheeky Frawg Books). Och till den skrev Le Guin en kärnfull blurb: ”Quietly, intelligently, unutterably strange… And ominous. And funny. And mysteriously tender. These are wonderful stories.”

Vi tycker särskilt mycket om att Tidbecks humor och ömsinta sida lyfts fram, men novellen ”Augusta Prima” utspelar sig i en utpräglat depraverad och våldsam värld. Dess centrum tycks vara trädgården, där en brutal variant av krocket spelas dagligen. Andra nöjen är orgier och att bete sig svinaktigt mot tjänstefolket. Men så en dag slår Augusta in sitt krocketklot i skogen, där hon hittar en död man.

O.W.

Lämna en kommentar

Under Noveller

Paris Review – nästan alla intervjuer gratis online

Litteraturtidskriften The Paris Review är en riktig klassiker. När den grundades 1953 i Paris av Harold L. Humes, Peter Matthiessen och George Plimpton var det med det uttalade syftet att bli en experimentverkstad för ny litteratur. Vilket man verkligen blev och fortfarande är.

När tidskriften var nystartad satsade man stort på intervjuer, inte minst för att det var ett billigt sätt att skaffa material. För tre år sedan gjorde man alla intervjuer tillgängliga online. De är speciella på många sätt.

Intervjuerna är ovanligt långa och handlar till stor del om författandets ritualer och hantverk. Inte sällan är det två intervjuare, men regeln är att de har en lågmäld stil. En svårintervjuad författare som Ernest Hemingway kan plötsligt börja utveckla ett ämne i detalj och breda ut sitt svar över motsvarande en A4-sida. Det här är några av våra favoritinter: Ernest Hemingway, Jack Kerouac, Julio Cortazar, Alice MunroUmberto EcoMichel HouellebecqUrsula K. Le Guin, Javier Marias, Lorrie Moore, Amy Hempel.

I somras recenserade vi novellantologin Object Lessons: The Paris Review Presents the Art of the Short Story (Picador, 2012). Den samlar noveller ur tidskriftens arkiv, men de finns tyvärr bara undantagsvis gratis online.

Läs mer om Paris Reviews kopplingar till Congress for Cultural Freedom/CIA: ”Exclusive: The Paris Review, the Cold War and the CIA”.

O.W.

Lämna en kommentar

Under Intervjuer, Notiser

En novell varje kväll 49: ”Sing” av Karin Tidbeck

Tidbeck

Tidbeck (Photo credit: vanderfrog)

Fantastik växer nog men är inte särskilt stort i Sverige, i USA är däremot genrer som skräck, fantasy, science fiction, steampunk och weird väldigt stort. Det finns mängder med specialförlag och tidskrifter som publicerar noveller. För svenskan Karin Tidbeck, som är specialiserad på fantastik och noveller, föll det sig därför naturligt att se om det gick att ta sig in på den mer dynamiska amerikanska marknaden. Det gick alldeles utmärkt och de senaste åren har Tidbeck sålt fyra-fem noveller till amerikanska tidskrifter varje år, tidskrifter som Weird Tales, Unstuck Annual och Shimmer.

Karin Tidbecks debutbok Vem är Arvid Pekon? (Man av skugga förlag) var den klart mest intressanta svenska novellsamlingen 2010.

Karin Tidbecks dystopiska roman Amatka (Mix Förlag) var en av förra årets mest originella och helgjutna svenska romaner. Alla kategorier.

Och Jagannath: Stories (Cheeky Frawg Books) innehåller översatt material från debutsamlingen, sju noveller, men några av de bästa är skrivna direkt på engelska. Titelnovellen, Jagannath”, kan mycket väl vara det bästa Tidbeck skrivit hittills. Hon blir hajpad just nu, men förtjänar det verkligen.

Som tidiga influenser nämner Tidbeck Astrid Lindgren, Tove Jansson och Tolkien. Senare influenser är bland andra Sandman av Neil Gaiman, The Birthday of the World av Ursula K. Le Guin och Babel-17 av Samuel R. Delany. Vi törs svära på att hon läst en hel del Kafka och Borges också, men allt hon görs känns eget och hon har hittat en genuint egen röst, eller kanske röster, för ett av hennes kännetecken är en extrem spännvidd.

Novellen ”Sing” publiceras av Tor.com och utspelar sig på den perifera kolonin Kiruna, döpt efter en före detta gruvort. Där kämpar utstötta Aino för att få arbetet i syateljén att gå ihop. Men så kommer biologen Petr från en avancerad koloni med sin entusiasm, som både lockar och skrämmer Aino. Det är en melankolisk berättelse, laddad och sinnlig och sublim. Den är vacker och bisarr på ett typiskt tidbeckskt sätt.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Noveller

En novell varje kväll 13: ”I Have Placed My Sickness Upon You” av Karin Tidbeck

Tidbeck

Tidbeck (Photo credit: vanderfrog)

Fantastik är inte särskilt stort i Sverige, i USA är däremot genrer som skräck, fantasy, science fiction och weird väldigt stort. Det finns mängder med specialförlag och genrespecifika tidskrifter som publicerar noveller. För svenskan Karin Tidbeck, som är specialiserad på fantastik och noveller, föll det sig därför naturligt att se om det gick att ta sig in på den amerikanska marknaden. Det gick alldeles utmärkt och de senaste åren har Tidbeck sålt fyra-fem noveller till amerikanska tidskrifter varje år, tidskrifter som Weird Tales, Unstuck Annual och Shimmer.

Som tidiga influenser nämner Tidbeck Astrid Lindgren, Tove Jansson och Tolkien. Senare och mer specifika influenser är bland andra Sandman av Neil Gaiman, The Birthday of the World av Ursula K. Le Guin och Babel-17 av Samuel R. Delany. Vi törs svära på att hon läst en hel del Kafka också.

Strange Horizons hemsida hittade vi en underbar Tidbeck-novell som börjar oerhört bra: “Then came that Thursday in February when I stepped into my psychiatrist’s office and was presented with a goat.“ Gillar du den överraskande öppningen, vågar vi nästan garantera att du kommer tycka om hela novellen, inklusive det oväntade slutet.

Den svenska versionen av I Have Placed My Sikness Upon You finns att köpa som e-bok.

Tidbecks blogg kan du läsa mer om hennes noveller och böcker. Där finns också en bra lista med länkar till intervjuer med henne.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Noveller

En novell varje kväll 10: ”The Ones Who Walk Away From Omelas” av Ursula K. Le Guin

Categories for science fiction and fantasy nov...

(Foto: Wikipedia)

”They were not barbarians,” heter det om befolkningen i Omelas, den sagoaktiga och nästan fullständigt idylliska staden i Ursula K. Le Guins otäcka novell ”The Ones Who Walk Away From Omelas”, som vann ett Hugo Award 1974. Sakta men säkert mejslar Le Guin – dotter till antropologerna Alfred och Theodora Kroeber – fram en stad som är olik våra städer, den har drag av medeltidsstad, men vars invånare inte desto mindre påminner om oss. Bristen på barbari är en av de saker som förenar oss.

Le Guin är en science fiction-författare som läses av personer som inte gillar science fiction. Hon företräder en gren av genren som intresserar sig för filosofiska frågor och samhällsfrågor – Le Guin är föregångare till många senare feministiska science fiction-författare. De är fler än man skulle kunna tro, med tanke på de maskulina associationer genren väcker.

Novellen ”The Ones Who Walk Away From Omelas” är inte direkt science fiction, men ett fint exempel på Le Guins känsliga, smarta och suggestiva sätt att behandla moraliska problem, utan att tråka ut läsaren med färdiga lösningar och svar. Det finns nämligen ett litet problem med den idylliska tillvaron i Omelas, dess förutsättning är att… Det är därför några av invånarna börjar lämna staden, som för att söka ett alternativ.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Noveller