Etikettarkiv: Vladimir Nabokov

23 mars 2016 – sju länktips

  1. New Yorker har publicerat en novell av Ian McEwan.

2. Jeffrey Zuckerman skriver om det litterära kuriosakabinettet Is that Kafka? 99 Finds (New Directions) i New Republic.

3. I New Yorker skriver Elif Batuman om Vladimir Nabokovs vurm för fjärilar.

c53cf834d1ba139264447a29a800e454

4. Emily Temple har sammanställt en lista med bra ockulta böcker i Flavorwire.

Min kamp 1

Köp

5. I The Atlantic skriver Nicholas Dames långt och ingående om autofiktion och ”the novel of aloneness.” Han lyfter fram Chris Kraus och Karl Ove Knausgård och hävdar att de inte, som tidigare när man blandat självbiografi och roman, i första hand söker undgå segslitna debatter om realism, men att de mer är inriktade på ”more explicitly on rejecting the goal of generating empathy”.

6. Dustin Illingworth skriver om självmordbrevet (”suicide not”) som en genre i LitHub.

7. Nystartade Lulu Fund har gjort efterforskningar och resultaten är inte så muntra: ”Who gets the prizes? Who has access to mentors and networks? Who is attending residencies that foster community, collaboration, and offer more time to write?  In answering these questions, we kept getting pulled back to the same place: Academia. If literature has a gatekeeper, that gatekeeper is academia.”

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Notiser, Nyheter

10 riktigt bra amerikanska kortromaner

Det finns naturligtvis inga glasklara definitioner, men en kortroman är längre än en novell och kortare än en vanlig roman. De 10 romaner vi rekommenderar i den här listan överskrider nog inte 200 sidor.

Många av romanerna kan man klämma på en dag, vissa kanske ännu fortare. Men vi har inte valt romanerna i första hand för att de är korta; vi har valt dem för att de är ovanligt bra och korta.

Atocha B PB

Leaving the Atocha Station (Granta) av Ben Lerner

Den här mycket originella, eleganta och mångskiftande romanen handlar om en amerikansk poet som får ett stipendium och börjar studera i Spanien. Han är väldigt självmedveten, om hur dålig han är på spanska till exempel. Väldigt charmig roman och när du läst klart den kommer du känna dig lite smartare och lite lättare i sinnet.

Lerners andra och senaste roman är om möjligt ännu bättre: En av årets bästa romaner 2014… och 2015

41nFWmXWD5L

Pnin (Vintage) av Vladimir Nabokov

Om du en gång bekantar dig med Nabokovs ryska immigrant, en ganska patetisk figur, lärare i ryska vid ett amerikanskt college, så kommer han antagligen bli ett minne för livet. Man brukar ofta framhålla Nabokovs briljans som stilist, men här är det tydligt att han är en mycket god berättare också.

516vJFIdFaL

Elect Mr. Robinson for a Better World (Picador) av Donald Antrim

Det här är ett hårt skruvat surrealistiskt litet mästerverk som utspelar sig i ett suburbia där det mesta verkar gå över styr. Borgmästaren skickar in stingermissiler i ortens botaniska trädgård. Väldigt udda, väldigt välskrivet.

Antrims senaste novellsamling är också något utöver det vanliga: Recension av ”The Emerald Light in the Air”

cvr9781416556961_9781416556961_hr

The Lathe of Heaven (Scribner) av Ursula K. Le Guin

Det här är ännu en mindre klassiker från drottningen av speculative fiction och science fiction: Ursula K. Le Guin. Framtiden plågas av våld och miljökatastrofer. George Orr vaknar upp en dag och upptäcker att hans drömmar kan påverka verkligheten. Han kontaktar en psykiater, Dr William Haber, som genast inser vilken makt Orr besitter. Udda science fiction.

978033052495701

The Body Artist (Picador) av Don DeLillo

Den här mångtydiga romanen är inte helt lätt att tolka, den är mycket märklig och har kallats spökhistoria. Men det stora temat är nog trots allt sorg. Ett bevis på att Don DeLillo har ett brett register.

91cR7SY43SL

Train Dreams (Picador) av Denis Johnson

Det här är epik i liten förpackning och något av det bästa Johnson skrivit, och han är en av Amerikas allra bästa samtida författare. Huvudperson är Robert Grainier, en daglönare och historien tar sin början i början av 1900-talet. Han ska möta många nederlag men han försöker göra reda för alla stora samhällsomvandlingar – boken skildrar hur en distinkt amerikansk livsstil försvinner.

9780199536405_450

The Great Gatsby (OUP) av F. Scott Fitzgerald

Den här romanen delar USA i två läger och det största är anhängarna, som menar att The Great Gatsby är en av de allra största amerikanska romanerna, till och med större än Moby-Dick. Den ska på något vis fånga den amerikanska själen. Och eftersom den är så kort, finns det inte särskilt många argument att inte läsa den

51xr+QSsonL

Sula (Knopf) av Toni Morrison

En gripande berättelse om vänskapen mellan två kvinnor som övergår i bitter fiendskap. Den är skrämmande, komisk och tragisk och skriven av en de de riktigt stora amerikanerna, nobelpristagaren Toni Morrison.

41BljL0x99L

Who Will Run the Frog Hospital (Vintage) av Lorrie Moore

Ytterligare en väldigt bra bok om vänskap och denna är också ganska kärv, handlar om två tonårstjejer. Det korta formatet passar som hand i handske för Lorrie Moore. Hennes humor är som vanligt aningen skruvad och hennes psykologiska iakttagelseförmåga knivskarp.

41SBVWANZFL

The Ghost Writer (Vintage) av Philip Roth

Den första romanen om Nathan Zuckerman, ytterligare en stor liten roman.

Skriv gärna och berätta vilka böcker du tycker att vi missat, så kan vi lägga till dem på listan.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Listor

Våren 2015 – 15 skönlitterära böcker att hålla koll på

Det finns fortfarande rester kvar av julmaten, men vårt exemplar av Svensk bokhandels vårkatalog 2015 är sedan länge fullt med hundöron. Vi har, precis som de föregående två säsongerna, valt ut 15 favoriter ur utgivningen av fackböcker respektive skönlitterära böcker. Det var svårt, nästan omöjligt, att välja femton skönlitterära böcker, men det blev så här:

Det som händer dig, händer mig

Miranda July – Det som händer dig, händer mig (Brombergs)

Miranda July skriver noveller (novell + novell) som inte liknar mycket annat, och vi tror och hoppas att den här romanen är något utöver det vanliga. Skriver förlaget: ”En smart, rolig och originell roman om besatthet, identitet och moderskärlek.” Utkommer i april.

Varje dag är tjuvens dag

Teju ColeVarje dag är tjuvens dag (Natur & Kultur)

Varje dag är tjuvens dag är en liten bok med stor sprängkraft. Teju Cole rör sig blixtsnabbt mellan det lilla och det stora och ger en fascinerande inblick i ett Nigeria som nu förändras snabbt.” Utkommer i mars.

All inclusive (inbunden)

Hans GunnarssonAll Inclusive (Bonniers)

Roman om författaren C.G, vars karriär gått i stå. Mot alla odds får han ett erbjudande att åka till en all inclusive-resort på Guadeloupe. Uppdrag: Skriv en roman som lockar människor att åka dit. Utkommer i januari.

Skyddsrummet Luxgatan (inbunden)

Jerker VirdborgSkyddsrummet Luxgatan (Bonniers)

Skriver förlaget: ”Samtidigt som blicken riktas mot en brännande samtid leder han läsaren in i osäkrade rum, laddade med existentiell spänning och hotfulla djup. Med Skyddsrummet Luxgatan befäster han sin ställning som en av sin generations mest originella prosaister.” Det vill vi inte missa. Utkommer i februari.

Morels uppfinning (inbunden)

Adolfo Bioy CasaresMorels uppfinning (Modernista)

”Den perfekta äventyrsromanen.” Jorge Luis Borges. ”Den perfekta romanen.” Octavio Paz. Utkommer i april.

Llamadas telefonicas (Spanish Edition) (Paperback) ~ Roberto Bol... Cover Art

Spansk utgåva, Anagrama.

Roberto BolañoTelefonsamtal (Tranan)

Vi älskar Bolaño och vi älskar noveller. Tranan ger ut Bolaños första och andra novellsamling, Telefonsamtal och Fotografier, på ett bräde. Dessutom ger man ut de andra två våren 2016. Maj. Lyssna på novell.

Omslag saknas.

Novellantologi – Kanada berättar (Tranan)

Och i Tranans fina serie med novellantologier kommer nu 27 berättelser från 11 fransk- och 16 engelskspråkiga kanadensiska författare. Kanada har mer att erbjuda än Alice Munro och Margaret Atwood. Maj.

Horisonten (häftad)

Patrick ModianoHorisonten (Elisabeth Grate)

Nobelfesten fortsätter. Utkommer i januari.

Fragment (häftad)

Lars NorénFragment (Bonniers)

Och så lite Norén. Han är intressant att läsa till och med när han är långtråkig. Januari.

Ögat (inbunden)

Vladimir NabokovÖgat (Modernista)

”Ögat [1930], Vladimir Nabokovs koncisa fjärde roman, är lika mycket farsartad gåta som en svindlande filosofisk reflektion över identiteten som ett spel av förväntningar och roller, skriven många år före dessa idéer blev på modet.” April.

Oktober, klockan åtta: Berättelser (inbunden)

Norman ManeaOktober, klockan åtta (2244)

En av vårens tyngsta titlar: ”Femton självbiografiska berättelser där vi får följa en människa på vägen från en barndom i koncentrationsläger, genom en ungdom präglad av konflikten mellan judendom och utopiska marxistiska visioner och fram till ett vuxenliv som förmörkas av desillusion, isolering, tvivel.” Mars.

Den lille prinsen (inbunden)

Antoine De Saint-ExupéryLille prinsen (Modernista)

”En liten prins dyker oväntat upp mitt ute i Saharaöknen, där en pilot tvingats nödlanda. Piloten saknar mat och vatten och försöker förtvivlat laga flygplanets motor när pojken artigt ber honom: ‘Rita mig ett lamm är du snäll.'” Januari.

Omslagsbild: MaddAddam

Margaret AtwoodMaddAddam (Norstedts)

”Berättad med spiritualitet och svart humor för Margaret Atwoods Madd­Addam läsarna djupare in i en oförutsägbar och isande dystopisk värld. En gripande och dramatisk avslutning på den internationellt prisade trilogin som inleddes med Oryx och Crake och Syndaflodens år.” Maj.

Swamplandia! (inbunden)

Karen RussellSwamplandia! (Leopard)

”Hyllad roman om brytpunkten mellan barndom och vuxenlivet. Finalist till Pulitzerpriset, Orangeprisnominerad och utvald till New York Times Book Reviews tio-bästa.” Vi känner bara Russell som novellist, riktigt underhållande och originell, men vi har hört mycket positivt om den här romanen. Utkommer i mars. Läs vår recension av Russells senaste novellsamling. Läs en riktigt bra novell.

Omslag saknas.

Xiaolu GuoJag är Kina (Alfabeta)

Skriver förlaget: ”Jag är Kina är en tragisk kärlekshistoria och ett fascinerande och mångbottnat porträtt av det moderna Kina. Det är en roman som sträcker sig över kontinenter och som skildrar ett Europa som inte förmår att ge en ung man på flykt någon trygghet.” Mars.

Vi är fullt medvetna om att många andra böcker borde vara med på listan, Katarina Blums förlorade heder (Lindelöws) av Heinrich Böll, Randfenomen (Bonniers) av Åsa Maria Kraft och Nevermore (Rámus) av Ilma Rakusa exempelvis. Men nu blev det så här, en ganska spännande blandning, hoppas vi.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Listor

Människor som läser i tunnelbanan

Jag tycker om att titta på människor som läser, särskilt mycket tycker jag om att snegla på människor som läser i tunnelbanan och allra helst tittar jag på människor som läser på tunnelbanan i New York, nervsystemet i världens huvudstad.

Det ser rofyllt ut när folk läser i tunnelbanan, trots alla stress så ser det ut som om de flesta tillfälligtvis har hittat sin egen lilla värld. Och så undrar man ju vad de läser, är det något spännande, romantiskt, tragiskt eller hysteriskt roligt?

Därför blev jag väldigt glad när jag hittade bloggen Underground New York Public Library, som är en fotoblogg med människor som läser i New Yorks tunnelbana och Ourit Ben-Haim som driver bloggen uppger dessutom vilka böcker de olika personerna läser. Antingen har hon sett det eller så har hon frågat. På så vis blir bloggen ännu mer inspirerande.

Ett stort tack till Ourit Ben-Haim för att vi får visa ett urval av fotona:

tumblr_mlpsxhQNCK1r8bc3no1_1280

The Cather in the Rye av J.D. Salinger Foto: © Ourit Ben-Haim/UNYPL

tumblr_ml3hd3Lt8K1r8bc3no1_1280

Pale Fire av Vladimir Nabokov Foto: © Ourit Ben-Haim/UNYPL

tumblr_mj71c8Zkyj1r8bc3no1_1280

The Master and Margarita av Mikhail Bulgakov Foto: © Ourit Ben-Haim/UNYPL

tumblr_mlazg3Opao1r8bc3no1_1280

The Harvard Psychedelic Club av Don Lattin Foto: © Ourit Ben-Haim/UNYPL

tumblr_mj8tciPj5h1r8bc3no1_1280

Breakfast of Champions av Kurt Vonnegut Foto: © Ourit Ben-Haim/UNYPL

tumblr_mkzrp6aV3F1r8bc3no1_1280

Notes From the Underground av Fjodor Dostojevskij Foto: © Ourit Ben-Haim/UNYPL

tumblr_mis6zdMQkG1r8bc3no1_1280

Los Hijos del Tiempo av Ana Colchero Foto: © Ourit Ben-Haim/UNYPL

Och om du inte heller kan få nog av läsande människor i New Yorks tunnelbana vill vi rekommendera en ny bok av den holländske fotografen Reinier Gerritsen, som har den dramatiska titeln The Last Book (aperture). Vi ska försöka beställa den och be att få publicera några foton ur den.

last_book_renderBoken bygger på iakttagelsen att folk läser mindre och mindre i tunnelbanan, som får fungera som en slags barometer för hur tillståndet är för boken och läsningen. The Last Book innehåller också en essä av Boris Kachka.

Enligt vad vi förstår så är inte Gerritsen allvarlig oroad över att boken ska försvinna som fenomen inom en snar framtid, snarare verkar det som om titeln The Last Book har fungerat som en begreppslig ram för fotoserien och boken.

Vi tycker att den ser riktigt schyst ut och att de smakprov som finns på förlagets hemsida ser riktigt lovande ut. Fotografierna är en blandning av svartvitt och färg. Fotot av kvinnan som läser 1Q84 av Murakami finns som print, men kostar en hel del, $700:

last_book_interior_3_1

På förlagets hemsida kan du köpa boken, titta på fler foton och se en intervju med Reinier Gerritsen.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Bokomslag bilder och foto

De 10 mest oläsbara romanerna, enligt John Sutherland

9780099512165Nick Hornby skapade en del rubriker när han på en litteraturfestival sa att man genast ska sluta läsa romaner så fort de blir för tröglästa. John Sutherland på The Guardian blev inspirerad, resonerar i en artikel kring obarmhärtigt svårlästa böcker och listar 10 som han tycker bjudit på för mycket motstånd: ”My top 10 unfinishable novels”. Med på listan finns romaner av bland andra Haruki Murakami, Vladimir Nabokov och Georges Perec.

Skriv gärna och berätta om romaner som du påbörjat, men valt att avsluta för att de var svåra eller obegripliga. Eller om du gjort flera försök med någon knepig roman och till slut lyckats.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Listor

10 fantastiska amerikanska romaner under 200 sidor

Vi har valt ut 12 korta amerikanska romaner som man kan läsa ut under en dag eller helg, men vi gör ingen skillnad mellan korta romaner och kortromaner. Skriv gärna och lämna förslag på fler läsvärda korta amerikanska romaner. Skriv gärna och tipsa om svenska korta romaner, så kanske de kommer med på vår nästa lista.

Train Dreams (häftad)

Train Dreams, Denis Johnson

Handlingen tar sin början vid början av 1900-talet. Vi får följa daglönaren Robert Grainiers kamp för att ta sig fram och göra en värld i snabb förändring begriplig. En melankolisk och mycket vacker bok som gestaltar hur vissa amerikanska livsstilar försvunnit. Magiska natur och miljöskildringar. Var med på korta listan för Pulitzerpriset 2012.

The Body Artist (häftad)

The Body Artist / Kroppskonstnären, Don DeLillo

Det här kan mycket väl vara en av de märkligaste ”spökhistorierna” som någonsin skrivits. En kort bok, särskilt för att vara DeLillo, men en tung och mångtydig bok om sorg och hur den påverkar oss.

We Have Always Lived in the Castle (häftad)

We Have Always Lived in the Castle, Shirley Jackson

Vacker och väldigt udda, om en familj som inte riktigt är som andra. Underhållande och bitvis riktigt kuslig. Betraktas allmänt som Jacksons mästerverk.

Pnin (Paperback) ~ Vladimir Nabokov (Author) Cover Art

Pnin, Vladimir Nabokov

Kanske Nabokovs mest lättsamma och underhållande roman, om en rysk immigrant som kommer till USA för att undervisa, på ett språk som han inte behärskar.

Fahrenheit 451 (inbunden)

Fahrenheit 451 / Farenheit 451, Ray Bradbury

Bradburys dystopiska roman om en framtid där böcker är förbjudna och eldas upp av… brandkåren. Har väl i princip samma klassikerstatus som George Orwells 1984 och Aldous Huxleys Du sköna nya värld.

Leaving the Atocha Station (häftad)

Leaving the Atocha Station, Ben Lerner

Handlar om en amerikansk poet som får ett stipendium för att studera i Madrid. Det låter inte så märkvärdigt, men det här är en sällsynt bra bok om att försöka finna sig tillrätta i ett främmande land. Eller i tillvaron över huvud taget.

The Crying of Lot 49 (häftad)

The Crying of Lot 49, Thomas Pynchon

Det här, hämtat från en akademisk text, låter kanske inte så roligt: ”Thomas Pynchon’s novel, The Crying of Lot 49, is widely recognized as a significant contemporary work that frames the desire for meaning and the quest for knowledge within the social and political contexts of the fifties and sixties in America.” Men den är väldigt rolig och räknas som en postmodern klassiker.

Sula (Paperback) ~ Toni Morrison (Author) Cover Art

Sula, Toni Morrison

En fantastisk berättelse om vänskapen mellan två kvinnor, av en den amerikanska prosans verkliga giganter.

The King (Paperback) ~ Donald Barthelme (Author) Cover Art

The King, Donald Barthelme

I den här lekfulla och smarta berättelsen förflyttar Barthelme Riddarna av det runda bordet till andra världskriget. Barthelme behärskar det korta formatet som få andra och han trollar verkligen med orden i den här absurda och egensinniga boken.

Who Will Run the Frog Hospital (Paperback) ~ Lorrie Moore (Author) Cover Art

Who Will Run the Frog Hospital?, Lorrie Moore

Moore är ju specialist på kortprosa och hon är bra på att berätta om trassliga relationer. I den här korta men mycket gripande romanen är berättaren en kvinna, som lever i ett kärlekslöst förhållande, som berättar om sin uppväxt och en betydelsefull ungdomsvän.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Listor

Essä: ”MFA vs. NYC” av Chad Harbach

”On one hand, a weakened market for literary fiction makes publishing houses less likely than ever to devote resources to work that doesn’t, like a pop song, ”hook” the reader right away. On the other, the MFA-driven shift in the academic canon has altered the approach of writers outside the university as well as those within. Throughout the latter half of the last century, many of our most talented novelists—Nabokov, Gaddis, Bellow, Pynchon, DeLillo, Wallace—carved out for themselves a cultural position that depended precisely on a combination of public and academic acclaim.”

Citerat ur Chad Harbachs omdiskuterade essä ”MFA vs. NYC”, ursprungligen publicerad i n+1, nu publicerad i Slate med den dramatiska undertiteln ”America now has two distinct literary cultures. Which one will last?” Snart kommer en littetatursociologisk bok ut på samma tema, de två kulturerna koncentrerade till högskolor respektive New Yorks förlagsindustri. Harbach är redaktör. Boken lär väcka en hel del debatt.

O.W.

Lämna en kommentar

Under Artiklar

En novell varje kväll 42: ”Pu-239” av Ken Kalfus

Novellen ”Pu-239” inleds med en beskrivning av ett kärnkraftverk som inte riktigt fungerar som det ska: ”Someone comitted a simple error that, according to the plant’s blueprints, should have been impossible, and a valve was left open, a pipe ruptured, a technician was trapped in a crawlspace, and a small fire destroyed several workstations.”

A pellet of plutonium-238, glowing under its o...

Plutonium-238 (Photo credit: Wikipedia)

I titelnovellen som ingår i Ken Kalfus hyllade samling Pu-239 and Other Russian Fantasies (1999), vars tidsram är ungefär 100 år av sovjetisk och rysk historia, råder tveklöst ett post- kommunistiskt förfall. Och typiskt nog beskrivs först själva byggnaden utförligt, och först lite senare teknikern som fastnat i kryputrymmet.

Teknikern heter Timofey och han räknar redan under olyckan ut att han har utsatts för dödliga doser strålning, men han börjar också trotsigt fundera ut en plan, en hämnd om man så vill. Som anställd på kärnkraftverket har han ganska bra betalt, men lönerna betalas sällan ut. Timofey har jobbat på kraftverket i 16 år, men har inga besparingar att lämna efter sig till fru och barn. Så han beslutar sig för att stjäla lite förstklassig plutonium, som han tror att en diktator skulle kunna vara beredd att betala tiotusentals dollar för. Och i Moskva borde det finns lämpliga köpare.

Pu-239” är grå och rå, men den är mer än bara en träffsäker satir över ett samhälle i förfall och i vilket individen värderas kusligt lågt. Novellen är realistisk, men drar också åt det överdrivna och absurda. Den är brutal men, överraskande nog, också rolig, även om humorn är av det svartare slaget. Några av Ken Kalfus favoritförfattare är, inte helt överraskande, Jorge Luis Borges, Italo Calvino och Vladimir Nabokov.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Noveller

Författarnas ritualer för att få kreativiteten att flöda

Friedrich Schiller, German poet, philosopher, ...

Friedrich Schiller, German poet, philosopher, historian, and dramatist (Photo credit: Wikipedia)

Ännu en blogg har blivit bok, men den här gången är resultatet riktigt roligt. Amerikanska journalisten Mason Currey började blogga om kända kreativa personers ritualer och knep, som de använt för att smörja den kreativa processen. Bloggen handlade både om historiska och nu levande personer.

Det blev sammanlagt ett drygt sjuttiotal blogginlägg, men mycket material till Daily Rituals: How Artists Work (2013) är helt nyskrivet och fördjupat. Boken handlar om alla sorters kreativa människor, 160 stycken, men vi har valt ut sex ritualer eller knep som just författare har tagit till:

1. Kaffe. Fransmannen Honoré de Balzac (1799-1850) var vansinnigt produktiv. Det är ganska välkänt att han drack mycket kaffe, enligt vissa beräkningar så mycket som 50 koppar om dagen. Kaffe är förmodligen författarnas favoritdryck idag, kaffe kanske rentav överkonsumeras, men Balzac som skrev stående vid en pulpet tog konsumtionen till en svårslagen nivå.

2. Ruttna äpplen i en byrålåda. Den tyske författaren, dramatikern och filosofen Friedrich Schiller hade svårt att skriva om det inte låg multnande äpplen i en av hans skrivbordslådor, för att av den med tiden dävna doften bli påmind om Förgängelsen. Mycket bra och originell idé, förutsatt att man inte redan har en tendens att mest hela tiden tänka på åldrande, tidens monotona malande och Döden.

3. Gå upp tidigt/Arbeta på nätterna. Vissa författare har varit överlägset mest produktiva på morgnar och förmiddagar, andra har skrivit nästan uteslutande på natten, som ovan nämnde Friedrich Schiller. Det samma gäller Samuel Johnson, Gustave Flaubert, Marcel Proust och George Sand. Hon skrev ett tjugotal sidor varje natt i sitt vuxna liv. Det var inte ovanligt för Sand att krypa ur någon älskares säng mitt i natten och börja skriva. Hon hävdade att hon inte alltid mindes vad hon skrivit dagen därpå. Uppe i ottan, och punktliga, var däremot författare som William Faulkner, John Updike och Vladimir Nabokov.

4. Behåll ditt vanliga jobb. Wallace Stevens och T.S. Eliot lyckades ovanligt bra med att förena arbete och att verka som poeter. När Eliot jobbade på bank, skötte han sina litterära möten på luncherna och skrev på kvällarna. Under större delen av sin författarkarriär arbetade Toni Morrison på dagarana, som redaktör på Random House, men undervisade också i litteratur och uppfostrade på egen hand två söner.

5. Amfetamin. Om kaffe fungerat så sällsynt bra, varför skulle inte lite tyngre stimulantia kunna göra jobbet ännu bättre? Poeten W.H. Auden tog amfetamin på morgonen, ungefär som en multivitamin. Till kvällen tog han något annat för att somna. Ungefär samma pragmatiska syn på amfetaminet hade Graham Greene, under en period när han skrev två böcker samtidigt, tog han både amfetamin på morgonen och mitt på dagen. Greene verkade kunna hantera drogen och sedan bara lägga av, författare som Aayn Rand och Jean-Paul Sartre utvecklade mer problematiska beroenden.

6. Disciplin. Daily Rituals är ingen självhjälpsbok för kreativa människor, det är snarare en kulturhistorisk orienterad bok, lättläst och underhållande med massor av exempel. ”There’s no one way – there’s too much drivel about this subject,” sa författaren Bernard Malamud när han fick frågan om sina skrivarrutiner. ”You’re who you are, not Fitzgerald or Thomas Wolfe. You write by sitting down writing. How one works, assuming he’s disciplined, doesn’t matter. If he or she is not disciplined, no sympathetic magic will help.”

BB

Lämna en kommentar

Under Listor

Nabokovs iakttagelseförmåga

”Bellow notices superbly; but Nabokov wants to tell us how important it is to notice. Nabokovs fiction i always becoming propaganda on behalf of good noticing, hence on behalf of itself. There are beauties that are not visual at all, and Nabokov has poorish eyes for those. How else to explain his dissmissals of Mann, Camus, Faulkner, Stendhal, James?”

James Wood citerad ur How Fiction Works (Picador)

Lämna en kommentar

14 juni, 2013 · 00:16