Etikettarkiv: Whit Stillman

Fotobok: ”Studio 54” av Tod Papageorge

1

26

2

15

14

12

5

3

56

57

Tod Papageorge
Studio 54
Stanley / Barker

De här makalösa fotona tog Tod Papageorge på Studio 54 mellan 1978 and 1980. De fångar glamouren och de karnevaleska utsvävningarna på en av världens mest berömda och ökända nattklubbar, men det är mycket svettigare än i skildringen av klubben i exempelvis filmen The Last Days of Disco (1998), som bygger på Whit Stillmans roman med samma namn. Filmen är fantastisk, men den romantiserar och det gör verkligen inte Papageorges foton, som är råa och direkta men samtidigt poetiska.

Det verkar som om de flesta fotona är tagna framåt småtimmarna, fasader rämnar och stämningen blir mer burlesk. Man får nästan intrycket att graden av berusning är så hög att Papageorge kunnat vandra runt i lokalerna som om han vore osynlig. Han har en fantastisk blick för det lätt vansinniga och humoristiska i olika situationer. Boken innehåller 66 fotografier och den första upplagan om 1000 exemplar är redan slutsåld, men en andra ska vara klar precis före jul. För mer information besök förlagets hemsida: Stanley / Barker.

Ola Wihlke

Spellista med äkta disco.

10-1

Lämna en kommentar

Under Bokomslag bilder och foto, Recensioner

Disco in the Twenty-First Century

The Last Days of Disco är och förblir i första hand en film, Whit Stillmans megaklassiker från 1988 med stiliga Chloë Sevigny and Kate Beckinsale i huvudrollerna. Det var tidigt 80-tal och duon jobbade på förlag, men längtade ständigt till Studio 54 och andra klubbar på Manhattan. De dejtade, naturligtvis, stiliga Harvard-yuppies. Det var dekadent, eller i alla fall ganska hedonistiskt.

Men Whit Stillman skrev en roman också, The Last Days of Disco, With Cocktails at Petrossian Afterwards (2000), och den har nyligen kommit ut i Frankrike med titeln Les Derniers Jours du Disco och i Spanien med den lite mer hemsnickrade titeln Cócteles y Caviar.

Vi tycker att det finns mycket som tyder på att discon ligger helt rätt i tiden, som Thomas Pikettys episka Capital in the Twenty-First Century till exempel. Vi har i alla fall snubblat över ett par texter, av helt skild karaktär, om just disco. Den ena är mer en stilguide, från Harpers Bazaar: ”How The Last Days Of Disco Changed My Life” Den andra är en så kallad djuplodande essä, från New Yorks stolthet, The New Inquiry: ”Paranoia at the Disco”. Mycket spännande om den skiftande synen på discon.

En sak som däremot inte är så bra med filmen The Last Days of Disco är soundtracket. Men om du vill lyssna på disco när du läser kan du pröva den här spellistan.

Ola Wihlke

 

Lämna en kommentar

Under Artiklar