Etikettarkiv: YA

National Book Award har valt gubbiga fackböcker 2014, enligt Flavorwire

CWTaSMP jacket 2

National Book Awards har, en efter en, meddelat vilka böcker som finns med på deras långa listor 2014, i kategorierna young adult, poesifackböcker och skönlitteratur. Allt var frid och fröjd tills den långa listan för facklitteratur släpptes. En mindre kritikerstorm utbröt i amerikanska medier, endast en kvinna, Roz Chast, fanns med på listan. Läs vår recension av hennes fantastiska seriebiografi Can’t We Talk About Something More Pleasant? (Bloomsbury)

Det hjälpte föga att der var första gången en seriebok var med på långa listan, kritiken var massiv. Flavorwire kallar listan ”weirdly dispiriting and irrelevant” och tycker att den med sin tonvikt på historia och krig är gubbig:

”All week the National Book Awards have been announcing its venerated longlists for its awards in various categories, including young adult literature, poetry, fiction, and nonfiction. Today we get the longlist for nonfiction, and it is replete with every new book that you would maybe get your dad for the holidays.”

I det här läget går vi all in på att Roz Chast vinner i fackboksklassen.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Nyheter

Dystopiska ungdomsromaner lär ut nyliberalism

Romaner som The Hunger Games, The Giver och Divergent handlar om att göra uppror mot staten och förmedlar, underförstått, en högerinriktad nyliberalism. Det hävdar i alla fall Ewan Morrison i The Guardian: ”YA dystopias teach children to submit to the free market, not fight authority”.

Det är en ganska lång och välskriven artikel och flera av Morrisons argument går att köpa, helt eller delvis. Det verkar i själva verket vara en stark trend att uttolka en ideologi ur nämnda böcker, det har skrivits väldigt mycket om det. Samtidigt har man förutspått YA-dystopins död. Men vi undrar också om man inte i de här diskussionerna ofta underskattar YA-läsarna?

O.W.

Lämna en kommentar

Under Notiser

Grottbjörnens folk, mycket mer än bara stenålderssex

Tammy Oler har i Slate skrivit en fantastisk artikel om Jane M. Auels monsterhit The Clan of the Cave Bear eller, som den kom att heta på svenska, Grottbjörnens folk. Den blev genast en bästsäljare, nominerades till ett American Book Award och utgjorde grunden till Auels bokserie, som sålt i över 45 miljoner exemplar.

Alla som minns boken från sin barn- eller ungdom associerar till samma sak. Inte till hur spännande det var att lära sig att göra upp eld med flinta. Inte till hur spännande det var när de gav sig ut på jakt. Alla tänker på sex. Men hur många hundra sidor ”stenåldersvardag” var man egentligen tvungen att läsa innan man kom fram till den omtalade paleoerotiken? Många, många hundra.

Nej, Tammy Oler läser Grottbjörnens folk på ett mycket mer generöst och originellt sätt: ”At its core, Cave Bear is speculative fiction about a young girl’s survival and resilience in an elaborately imagined authoritarian society. Sound familiar? It’s the same narrative engine that powers The Hunger GamesDivergent and the myriad novels of the young-adult dystopia explosion of the last half-decade. Auel may not have known she was writing about a precursor to Katniss Everdeen –
but that’s how a whole generation of teens received Ayla.”

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Artiklar

Allt fler dystopiska ungdomsromaner, och pessimistiska ungdomar?

Wikimedia Commons

Wikimedia Commons

”Young adult books (and films) are part of a relatively new genre and they speak to the young adult inside us all, the part whose identity is yet unformed, full of rage and fear and longing. They’re not great literature, which is fine, because they’re not designed to be. The new teen dystopias are profoundly romantic, full of doomed crushes and broody heroes in tight athletic suits, but they resist portraying love as the answer to the heroine’s problems. Kissing is fantastic but what Katniss Everdeen, Tris Prior and Paige Mahoney need is someone with pretty eyes to help them bring down the government. Don’t we all?”

Citerat ur ”No Wonder Teens Love Stories About Dystopias – They Feel Like They’re In One” av Laurie Penny i New Republic, 11 april 2014. Artikeln är onekligen intressant, men vi tror att den underskattar ungdomars förmåga att skilja på fakta och fiktion och överdriver amerikaners vilja att göra revolution. Men vi föredrar också dystopier framför ännu fler böcker om vampyrer.

O.W.

Lämna en kommentar

Under Artiklar