Bok + doftljus = virtual reality

Rätt doftljus kan förhöja läsupplevelsen. Det här är några förslag på doftljus och författare eller böcker som funkar bra tillsammans.

thumbnail_IMG-0650

Lilla Bruket
Tabac

Tabac har en hög mysfaktor och domineras av en mild doft av tobaksblad och cederträ, mer som i bakgrunden anar man dofterna av mysk, citron och jasmin.  Läsförslag: böckerna om den piprökande detektiven Sherlock Holmes eller böckerna om piprökande kommissarie Maigret.

thumbnail_IMG-0617

Rituals
The Rituals of Hammam

Rituals gör doftljus på olika teman och det här ska väcka associationer till de traditionella turkiska badhusen. Doften domineras av eukalyptus och rosmarin, och är verkligt uppfriskande. När jag tänker på turkiska badhus tänker jag på Istanbul, och när jag tänker på Istanbul tänker jag på nobelpristagaren Ohran Pamuk, som förlägger handlingen till de flesta av sina romaner till Istanbul. Om de faktiskt skildrar turkiska badhus eller inte spelar inte någon avgörande roll. 

thumbnail_IMG-0622

Byredo
Bibliothèque

Det här doftljuset är ett litet mästerverk; doften är komplex, tung och förförisk.              Parfymörens genidrag är basnoterna: läder, patchouli och vanilj.  De bidrar, tillsammans med mer fruktiga noter, till att man associerar till litterära salonger, dandyism och dekadens. Läsförslag: Charles Baudelaire. Eller: Edgar Allen Poe.

thumbnail_IMG-0676

Flamingo Candles
Gin & Tonic

Doften av det här ljuset påminner verkligen om gin och tonic, enbär och citrus. Det påstås att John Cheever, suburbias Tjechov, som tillförde 60-talets förortsutopi mörka nyanser, har inspirerat skaparna av teveserien Mad Men. En uppenbar likhet är att karaktärerna i Cheevers författarskap och Mad Men dricker kopiösa mängder drinkar, inte minst gin och tonics. Läsförslag: Simmaren (Albert Bonniers Förlag) av John Cheever.

thumbnail_IMG-0719

Lilla Bruket 
Black Oak

Det här ljuset har en ganska kärv doft av svartek, skog och öppen spis. Vid mitten av 1800-talet byggde författaren och filosofen Henry David Thoreau ett litet hus intill skogen vid Walden Pond. Där försökte han under två års tid leva helt självständigt, genuint och i samklang med den omgivande naturen. Thoreau hade en eldstad i sitt hus, och det är mycket möjligt att det doftade ungefär som Black Oak. Lästips: Walden (Natur & Kultur) av Henry David Thoreau.

thumbnail_IMG-0696

MOR
Marshmallow

Jag tycker att det här ljuset doftar otippat gott men att det doftar mer som spunnet socker än som marshmallows. Och spunnet socker finns i princip bara på nöjesparker. Lästips: Joyland (Titan Books) av Stephen King, en skräckroman som utspelar sig på ett nöjesfält.

thumbnail_IMG-0401

Smith & Co
Tabac & Cedarwood

Det här ljuset doftar underbart friskt, aningen maskulint och associerar till utomhusaktiviteter. Så här beskriver tillverkaren doften: ”A woody, herbaceous mix of Leather and Tabac, complemented by Citrusy Orange upon warm base notes of Cedarwood. It’s an earthy combination inspired by the deep, rich aroma of leathers in a saddle-makers workshop.” Ljuset skulle funka till läsning av novellen ”Brokeback Mountain” av Annie Proulx, som skildrar en komplex relation mellan två män som arbetar som cowboys i västra USA. Filmatiseringen av Ang Lee är också väldigt bra.

thumbnail_IMG-0657

Flamingo Candles
Piña Colada

Det här ljuset doftar också förvånansvärt likt en populär drink, charterfavoriten piña colada, med sin karrakteristiska blandning av rom, kokos och ananas. Drinken är i princip emblematisk för charterindustrin. Lästips: chartersatiren All inclusive (Albert Bonniers Förlag) av Hans Gunnarsson.

thumbnail_IMG-0402

Byredo
Burning Rose

Det här ljuset doftar också anmärkningsvärt gott. Det här är doftens sammansättning:

Toppnot: rosenblad
Hjärta: läder, rose absolute, viol
Basnoter: björkträ, ebenholts

Jag tycker att doften associerar till passion, självförbrännande och destruktiv passion. Tänd det här ljuset när du läser Anna Karenina, särskilt de delar som handlar om Anna Kareninas förhållande med greve Vronskij.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Artiklar

Två nya titlar, 5 & 6, i Nirstedt/Litteraturs poesibibliotek

thumbnail_IMG_0595

De två titlarna är Kärleksdikt av Ingeborg Björklund och Ingenting annat (materia) av Lars Mikael Raattamaa. Serien är välkurerad och variationsrik, så jag rekommenderar en prenumeration. Den kan du teckna här. Det är inte gratis, men det är en helt unik lyrikserie och det är lätt pausa prenumerationen, om man skulle ha det knapert en period.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Notiser, Nyheter

Allt populärare med litteraturkorv i Bremen

Ett charkuteri i Bremen har börjat sälja Literaturwurst, korvar med små ihoprullade inplastade texter i, dikter eller korta prosafragmet. Charkuteriet anitar lokala författare att skriva texterna, författare som plötsligt fått en betydligt bredare och större läsekrets. Flera charkuterier i Bremen med omnejd planerar att tillverka Literaturwurst, som på kort tid blivit omåttligt populär.

– Det är klart att det är roligare att äta en Literaturwurst än en ordinär Bratwurst, säger en av charkuteriets i Bremen stamkunder. Det blir lite som ett Kinderegg, fast av kött.

_collid=books_covers_0&isbn=9780262535410&type=

Det här är naturligtvis inte sant, men jag läste nyligen i en fantastisk liten bok, The Book (MIT Press), av Amaranth Borsuk, om en konstnär som verkligen gjort Literaturwurst. Citerat ur Wkipedia:

Literaturwurst (Literature Sausage) is an Artist’s book,[1] made by the Swiss-German artist Dieter Roth between 1961 and 1974. Each book was made using traditional sausage recipes, but replacing the sausage meat with a book or magazine. The cover of the edition was then pasted onto the skin of the sausage and signed and dated.”

Läs mer

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Notiser

Hélène Cixous: ”Att komma till skriften”

cixous_att_komma_till_skriften_omslag_inb

Hélène Cixous
Att komma till skriften
Övers. Sara Gordan
Modernista

”Med ena handen lida, leva, fingra på smärtan och förlusten. Men den andra handen finns också: den son skriver.”
— Hélène Cixous

Att komma till skriften [La venue à l’écriture, 1976] är en självbiografiskt hållen essä av algeriskfödda fransyskan Hélène Cixous, som ganska snart fick klassikerstatus, måhända inte lika självskriven som för Medusas skratt, men den mer självbiografiska hållningen gör essän våldsamt gripande och förlösande. Nu utkommer den för första gången på svenska, i översättning av Sara Gordan.

cixous_medusas_skratt_omslag_mb (1)

Det var mycket som talade emot att Cixous skulle tillåtas att nå toppen inom den franska litteraturen – judinna, kvinna, uppvuxen i Algeriet och, dessutom, faderlös. Allt detta löper också som en röd tråd genom essän, som nästan har något av personlig kampskrift över sig. Den genomfars av en våldsam dialektisk spänning, mellan personligt och politiskt, mellan högt och lågt, abstrakt och konkret. Om förhållandet till texter: ”Jag åt texterna, sög på dem, diade, kysste dem.”

Man kan notera att det är Cixous som kommer till skriften och inte tvärtom. Skrivandet som kamp och existentiell verksamhet: ”Skriva: för att inte lämna plats åt döden, för att tvinga tillbaka glömskan, för att aldrig låta sig överrumplas av avgrunden.” Cixous vill skriva sig ”förbi väggen” – hon vill ”bli floden”. Det är gripande och inspirerande.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Recensioner

Novell 159: ”The Stone” av Louise Erdrich

hbg-title-9781472155337

Erdrichs senaste bok

The Writer’s Voice är en av The New Yorkers lyxiga novellpoddar. Författarna läser sina egna, i tidskriften publicerade, noveller. Louise Erdrich har gett ut drygt tio böcker, och hennes novell ”The Stone”, samt uppläsningen, närmar sig det perfekta.

En flicka är på semester med sina föräldrar. När hon är i en skog förnimmer hon som en blick riktad mot sin nacke. När hon vänder sig om, får hon syn på en svart sten, ungefär hälften så stor som ett huvud, och den ser inte riktigt ut att passa in i skogen. Flickan utvecklar ett slags förhållande till stenen, ett förhållande som varar upp i vuxen ålder. En sällsynt charmig novell, fantasifull och ömsint.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Noveller

Två nya titlar i Nirstedt/Litteraturs poesibibliotek

De två titlarna är Friktion av Anna Hallberg och Som en gång varit äng av Ann Jäderlund. Böckerna är dessutom vackert formgivna av Nina Ulmaja, så att det är svårt att låta bli att samla på dem. Jag rekommenderar att man tecknar en prenumeration. Det kan du göra här.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Notiser

Henri Cartier-Bresson, Kina 1948-1949 & 1958

CHINA. Shanghai. 1949

Cultural meeting at the Canidrome, Shanghai, 4 July 1949. © Fondation Henri Cartier-Bresson / Magnum Photos

Henri Cartier-Bresson – Chine, 1948-1949 I 1958
Utställningen är öppen till och med 2/2 2020
Fondation Henri Cartier-Bresson 
79 rue des Archives – 75003 Paris

För första gången har Fondation Henri Cartier-Bresson ägnat hela sina nya utställningslokaler åt mästaren i egen hög person. HCB var i Kina när kommunisterna började få segerrvittring i inbördeskriget. HCB var närvarande vid flera avgörande händelser, exempelvis när Röda armén marscherade in i Bejing.

PAR45777

Gold Rush. At the end of the day, scrambles in front of a bank to buy gold. The last days of Kuomintang, Shanghai, 23 December 1948. © Fondation Henri Cartier-Bresson / Magnum Photos

PAR59033

A visitor to the Forbidden City, Beijing, December 1948. © Fondation Henri Cartier-Bresson / Magnum Photos

Fotona är dokumentära, värdefulla som historisk vittnesbörd, men man behöver inte kunna mycket om foto för att drabbas djupt av den estetiska kraften i de här bilderna. Det är intressant att Henri Cartier-Bresson växlade så tydligt mellan motiv med kollektiv karaktär och motiv med få eller helt ensamma människor.

Ola Wihlke

Lämna en kommentar

Under Bokomslag bilder och foto, Notiser, Nyheter